För lärare: lektionsförslag och experiment

Radio passar bra i klassrummet. Fenomenen går att mäta med enkla medel, de finns i elevernas fickor och de knyter ihop fysik, teknik och samhälle. Den här sidan samlar tolv lektionsförslag för grundskolans senare år och gymnasiet, med koppling till läroplanen, säkerhetsråd och länkar till kunskapsbankens artiklar och SRFA-planschen. Förslagen bygger på mottagning, mätning, tillståndsfria apparater och simuleringar. Ingen lektion kräver att eleverna sänder.

Så är förslagen upplagda#

Varje förslag har samma delar: nivå och tid, syfte, material, genomförande i steg, diskussionsfrågor och länkar till kunskapsbanken. Tiderna är riktvärden för en klass på 20–30 elever, och första gången tar det oftast längre. Förslagen är byggstenar och inte färdiga lektionsplaner: kombinera dem och anpassa efter ämne, klass och utrustning. Lektionen om spektrumet är en bra start, eftersom flera av de andra hänvisar till den. Figur 1 visar vilka nivåer varje lektion passar, vilket arbetssätt den bygger på och ungefär hur lång tid den tar.

Koppling till läroplan och kursplaner#

Grundskolan#

Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) innehåller kursplaner i bland annat fysik och teknik. Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i fysik tar årskurs 4–6 bland annat upp hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras, elektriska kretsar med batterier, mätinstrument och några upptäckter inom fysiken och deras betydelse. I årskurs 7–9 ingår bland annat partikelstrålning och elektromagnetisk strålning med användningsområden och risker, hur ljus reflekteras och bryts, hur ljud uppstår och registreras, sambandet mellan elektricitet och magnetism och mellan ström och spänning, samt mätningar som används i enkla beräkningar. Kursplanen lyfter också systematiska undersökningar och granskning av information, vilket passar experimenten och källkritiken i förslagen nedan.¹

Sammanfattningen ovan är kommentarmaterialets och inte kursplanens ordalydelse; kontrollera formuleringarna i kursplanen. Teknikämnets kursplan har inte gåtts igenom här. Lektionerna där eleverna bygger och mäter (kristallmottagare, dipol, Wi-Fi-mätning) passar naturligt i teknikundervisningen, men slå upp det centrala innehållet i kursplanen för teknik innan du kopplar dem till bedömningen.

Gymnasiet: fysik#

Ämnesplanen för fysik (SKOLFS 2024:155, ändrad genom SKOLFS 2025:479 med verkan från 1 februari 2026) gäller utbildning som påbörjas efter 30 juni 2025. Den har kurserna (nivåerna) fysik 1a1 med 100 poäng, fysik 1a2 med 50 poäng, fysik 1b med 150 poäng och fysik 2 med 100 poäng.²³ Tabell 1 visar vilket centralt innehåll lektionerna ansluter till.

Tabell 1. Centralt innehåll i ämnesplanen för fysik som lektionerna ansluter till. Innehållet är förkortat och omskrivet; fraser inom citattecken är Skolverkets.

Vågrörelser och kommunikation finns som innehåll först i fysik 2, medan spektrumet och kretsarna finns i fysik 1.

Elever som började gymnasiet före hösten 2025 följer den äldre ämnesplanen (SKOLFS 2010:107, ändrad 2022 genom SKOLFS 2022:123) med kurserna fysik 1 i olika varianter, fysik 2 och fysik 3.⁴ Kopplingarna är likartade: fysik 1 innehåller en orientering om elektromagnetisk strålning, och fysik 2 innehåller stående vågor och resonans samt fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar för kommunikation och detektering. Är du osäker på vilken ämnesplan en klass följer, fråga skolans administration.

Teknik, el och energi#

Gymnasiets teknik-, el- och energikurser (till exempel inom Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet) har inte gåtts igenom här, så kursnamn och centralt innehåll anges inte. Lektionerna om kristallmottagare, dipol, SDR, Wi-Fi-mätning och stående vågor ligger nära det som kurser i elektronik, mätteknik och trådlös kommunikation brukar behandla. Slå upp den aktuella ämnesplanen hos Skolverket och välj de lektioner som passar kursens mål.

Säkerhet och regler vid experiment#

Fem grundregler gäller för alla lektionerna:

• Mottagning är tillåten. Det krävs inget tillstånd för att ta emot radiosignaler, men det finns regler om vad du får göra med innehållet i meddelanden som inte är avsedda för allmänheten. Lyssna på rundradio, fyrar och sändningar som är avsedda för alla, och sprid inte annat. Läs Får man lyssna? Sekretess och tystnadsplikt i radio.
• Använd apparater som får användas. Mikrovågsugnar, Wi-Fi-routrar och mobiltelefoner är konsumentprodukter. Använd dem som tillverkaren har tänkt och öppna dem inte.
• Ledningsbundet i stället för sänt. Behöver en krets en testsignal, använd en funktionsgenerator och koppla den med kabel. Då sänds ingenting.
• Elsäkerhet. Elevbyggen drivs med batteri eller lågspänning, aldrig med nätspänning. Dra aldrig en antenntråd nära elledningar och använd inte utomhusantenner vid åska (se säkerhet vid antenn- och mastarbete och åska och överspänningsskydd).
• Källkritik och hälsa. Frågor om radiovågor och hälsa kommer ofta upp. Låt eleverna kontrollera påståenden mot elektromagnetiska fält och hälsa och mot de rapporter som artikeln hänvisar till.

Lektionsförslag#

Hitta Wi-Fi, FM-radio och GPS i spektrumet#

Nivå: årskurs 7–9 och gymnasiets fysik 1. Tid: 45–60 minuter.

Syfte. Eleverna ser att radiospektrumet är uppdelat i band som är tilldelade olika tjänster, och övar på att räkna mellan frekvens och våglängd.

Material. Datorer eller surfplattor med webbversionen https://srfa.se/frekvenser/, eller en utskriven SRFA-plansch. Miniräknare och ett enkelt arbetsblad.

Genomförande.

1. Låt eleverna skriva ner alla trådlösa saker de använt under dagen (5 minuter).
2. Repetera $\lambda =c/f$ med $c\approx 3·{10}^8$ m/s (se frekvens, våglängd och periodtid).
3. Eleverna hittar tre tjänster på planschen eller i webbversionen: FM-radio (87,5–108 MHz), Wi-Fi i 2,4 GHz-bandet (2400–2483,5 MHz) och GPS (signalen L1 på 1575,42 MHz). Sökrutan tar frekvens, intervall, band eller tjänst, så pröva till exempel 98 MHz, 2,45 GHz och 1575,42 MHz. Träffen markeras i planschbilden, och eleverna noterar frekvens, färg och tillståndsstatus.
4. De räknar våglängden: ca 3,1 m för FM-radio vid 98 MHz, ca 12 cm för Wi-Fi vid 2,45 GHz och ca 19 cm för GPS.
5. Slå på filtret ”Bara tillståndsfritt” och jämför. Vilka av tjänsterna får vem som helst sända på?
6. Avsluta med att eleverna placerar in dagens trådlösa saker i spektrumet.

Diskutera. Varför får inte alla använda samma frekvens? Vad betyder det för antennens storlek att FM-radio har mycket längre våglängd än Wi-Fi? Ger planschen någon rätt att sända? (Nej, se rutan nedan.)

Läs mer. Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen, det elektromagnetiska spektrumet, analog rundradio, Wi-Fi, satellitnavigering, tabeller och omräkningar.

Mikrovågsugnen som mätinstrument#

Nivå: årskurs 7–9, gymnasiets fysik 1 och 2. Tid: 40–50 minuter.

Syfte. Mäta våglängden hos mikrovågor och räkna ut ljushastigheten, och se stående vågor i praktiken.

Material. En hel mikrovågsugn med frekvensen på märkskylten (vanligen 2,45 GHz), en chokladkaka eller marshmallows utan nötter på en mikrovågssäker tallrik, linjal, ugnsvantar och miniräknare.

Genomförande.

1. Eleverna läser frekvensen $f$ på ugnens märkskylt och förutspår våglängden.
2. Ta bort vridtallriken eller ställ maten på en stillastående mikrovågssäker tallrik, så att den inte roterar.
3. Värm i korta intervall om 15–20 sekunder tills några punkter på chokladen mjuknar. Ta ut tallriken med ugnsvantar.
4. Mät avståndet $d$ mellan mitten av grannpunkter på flera ställen och beräkna medelvärdet.
5. Avståndet mellan två värmepunkter är ungefär en halv våglängd, så $\lambda \approx 2d$ och $c\approx \lambda f$. Jämför med $\mathrm{3,00}·{10}^8$ m/s och diskutera felkällor.
6. Fysik 2: koppla till stående vågor. Fältet är starkast på vissa platser (buktar) och noll på andra (noder). Varför släpper dörrens metallnät igenom ljus men inte mikrovågor?

Diskutera. Varför har ugnar en vridtallrik? Varför kan Wi-Fi störas när ugnen går (2,45 GHz delas av flera tillämpningar)? Varför blir resultatet säkrare om eleverna mäter över flera värmepunkter och delar avståndet med antalet mellanrum?

Läs mer. Det elektromagnetiska spektrumet, elektromagnetiska vågor, Wi-Fi, vanliga störkällor i hemmet och samhället.

Faradays bur: kan man stänga ute en mobilsignal?#

Nivå: årskurs 7–9, gymnasiets fysik 1 och 2. Tid: 40 minuter.

Syfte. Förstå hur ett slutet metallhölje skärmar bort radiovågor, och att hålens storlek i förhållande till våglängden spelar roll.

Material. Två mobiltelefoner (en som ringer upp, en som testas), aluminiumfolie, en metallburk med lock, ett metallnät eller en sil, plastpåsar och tidningspapper. En bärbar FM-radio är ett bra komplement.

Genomförande.

1. Eleverna förutspår vad som händer när en ringande telefon läggs i olika förpackningar.
2. Ring upp telefonen när den ligger öppet, i en plastpåse och i tidningspapper. Det brukar inte göra någon skillnad.
3. Prova sedan ett lager folie med öppningar, flera tätt vikta lager och till sist telefonen i en sluten metallburk. Notera när telefonen slutar ta emot.
4. Lägg radion i burken med och utan lock och lyssna på hur ljudet förändras.
5. Pröva ett metallnät över burken och jämför nätets maskor med våglängden. Mobilnät på 900 MHz har våglängden ca 33 cm och på 1800 MHz ca 17 cm.
6. Sammanfatta när skärmningen fungerar: ett slutet metallhölje utan öppningar som är stora jämfört med våglängden.

Använd inte en mikrovågsugn som bur. Någon kan råka starta den.

Diskutera. Varför fungerar mobilen sämre i vissa hissar och byggnader med metallskal? Hur skyddar en bil eller ett flygplan mot blixtnedslag (se åska och överspänningsskydd)? Vad säger försöket om reklam för ”strålskyddande” mobilfodral, och hur kontrollerar man sådana påståenden?

Läs mer. Skärmning, filtrering och jordning, elektromagnetiska fält och hälsa, elektromagnetiska vågor, tillsyn, störsändare och sanktioner.

Bygg en kristallmottagare#

Nivå: årskurs 9 (anpassad), gymnasiets fysik 1 samt teknik och el. Tid: två lektioner om 60 minuter.

Syfte. Förstå resonans och detektering, och att en enkel mottagare kan klara sig utan batteri.

Material. En spole (ca 250 µH, till exempel lindad på en ferritstav), en vridkondensator för AM-radio (ca 40–365 pF), en germanium- eller Schottkydiod, en högohmig kristallhörlur, en kondensator på 1–10 nF, kopplingsplatta och kablar. Dessutom en funktionsgenerator med AM-modulering och ett oscilloskop om skolan har det.

Genomförande.

1. Rita kretsen: antenn, parallellkrets av spole och kondensator, diod, hörlur och jord. Jämför med figuren i kristallmottagare och rakmottagare.
2. Beräkna resonansfrekvensen $f=1/(2\pi \sqrt{LC})$ för några värden på kondensatorn.
3. Bygg kretsen på kopplingsplattan med den lilla kondensatorn över hörluren, som sållar bort bärvågen.
4. Testa med en kabel: mata in en AM-signal (bärvåg 1 MHz, ton 1 kHz) från funktionsgeneratorn i stället för antennen och studera signalen över hörluren med oscilloskop. Vrid kondensatorn och hitta resonansen.
5. Valfritt: koppla in en lång tråd (dragen inomhus och aldrig nära elledningar) som antenn och en jordanslutning och lyssna efter stationer. De stora svenska mellanvågssändningarna har upphört, så det som hörs, om något, är utländska stationer på kvällen och natten. Resultatet är osäkert, och det är en del av lärdomen.
6. Byt ut dioden mot en kiseldiod och beskriv skillnaden.

Diskutera. Varifrån kommer energin som driver hörluren? Varför fungerar en kiseldiod dåligt när signalen är så svag? Varför skiljer kretsen dåligt mellan stationer, och hur skulle du förbättra den?

Läs mer. Mottagaren, resonanskretsar och filter, komponenter i radiokretsar, amplitudmodulation, analog rundradio.

Dipol av ståltråd#

Nivå: gymnasiets fysik 2 samt teknik och el, anpassad för ambitiös årskurs 9. Tid: 90 minuter.

Syfte. Koppla antennens längd till våglängden och mäta hur längd och riktning påverkar mottagningen.

Material. Två trådar om ca 80 cm vardera (koppar-, ståltråd eller lackad tråd), ca 2 m koaxialkabel, kontakt eller adapter som passar mottagaren, tejp, måttband och en kartongbit eller träläkt som stöd. En FM-radio med antennuttag eller en SDR-mottagare (se nästa lektion).

Genomförande.

1. Beräkna våglängd och dipollängd för mitten av FM-bandet, 98 MHz: $\lambda \approx \mathrm{3,06}$ m, halvvåg ca 1,53 m, och med ca 5 % förkortning ca 1,45 m totalt, alltså två armar om ca 73 cm.
2. Skär trådarna, anslut koaxens centerledare till den ena armen och skärmen till den andra, och fäst dem rakt ut från varandra på stödet.
3. Mät den relativa signalstyrkan för en FM-station (signalmätaren i mottagaren eller nivån i dB i SDR-programmet).
4. Korta armarna till 30 cm och förläng dem till 120 cm och mät igen. Vrid sedan antennen 90° och mät.
5. Jämför med radions egen antenn och med lodrät och vågrät placering. Små flyttningar inomhus ändrar nivån mycket på grund av reflexer.

Uppställningen är enkel och saknar balun, men räcker för försöket. Eleverna sänder inte alls.

Diskutera. Varför är dipolens längd ungefär en halv våglängd? Hur lång blir en motsvarande dipol för Wi-Fi vid 2,45 GHz (ca 6 cm)? Varför är mobiltelefonens antenn så liten? Var är mottagningen sämst i förhållande till dipolens riktning?

Läs mer. Dipol och monopol, så fungerar en antenn, antennparametrar, antenner för amatörradio, radio och TV hemma, polarisation, matarledningar.

Spektrum med SDR: se radion#

Nivå: gymnasiets fysik 2 samt teknik och el. Tid: 60–90 minuter, plus förberedelse.

Syfte. Se spektrum och vattenfallsdiagram, identifiera tjänster med hjälp av planschen och förstå bandbredd och signalnivå i dB.

Material. En enkel USB-baserad SDR-mottagare, en antenn (dipolen från förra lektionen eller den som följer med), en dator med SDR-program installerat i förväg och planschen. Saknas utrustning går det att använda en fjärrmottagare på nätet (WebSDR) eller en inspelad I/Q-fil.

Genomförande.

1. Anslut mottagaren och starta programmet (installera drivrutiner före lektionen). Ställ in mittfrekvensen på ca 98 MHz och en bandbredd på några megahertz.
2. Hitta FM-stationerna: toppar som är ca 200–250 kHz breda på ett 100 kHz-raster. Jämför med frekvenserna på planschen.
3. Flytta till DAB+ (band III, 174–240 MHz) och beskriv hur DAB+-blocken ser ut jämfört med FM.
4. Byt antenn eller vrid den och läs av skillnaden i dB. Hur mycket är en faktor 2 i effekt?
5. Dokumentera med skärmdump och en tabell med frekvens, bandbredd och tjänst enligt planschen. Slå upp varje frekvens i webbversionen.

Diskutera. Vad är skillnaden mellan spektrum- och vattenfallsbilden? Varför ändras brusgolvet när du ändrar bandbredden? Hur skulle en störning se ut i vattenfallet?

Läs mer. Mjukvarudefinierad radio (SDR), I/Q-signaler, sampling och digital signalbehandling, mätinstrument och mätteknik, DAB+ och digital-tv, analog rundradio.

Wi-Fi, decibel och avstånd#

Nivå: gymnasiets fysik 1 och 2 samt teknik och el. Tid: 60 minuter.

Syfte. Mäta signalstyrkan i dBm (decibel relativt 1 mW) på olika avstånd, rita den i ett diagram och jämföra med modellen att signalen avtar 6 dB för varje avståndsfördubbling.

Material. En router eller en mobil som hotspot, en bärbar dator eller mobil med ett program som visar signalstyrkan i dBm, ett måttband och ett kalkylblad.

Genomförande.

1. Placera sändaren fritt i en lång korridor eller hall.
2. Mät signalstyrkan på 1, 2, 4, 8 och 16 m. Läs av flera gånger på varje plats och använd medelvärdet.
3. Rita dBm mot avståndet på en logaritmisk axel (eller mot ${\log }_{2}d$) och anpassa en rät linje. Hur stor är lutningen per fördubbling?
4. Mät bakom en vägg och räkna ut väggens dämpning i dB. Jämför gipsvägg och betongvägg.
5. Upprepa i 5 GHz-bandet om routern stöder det.
6. Diskutera avvikelserna: reflexer, mätosäkerhet och att olika enheter visar lite olika värden.

Diskutera. Varför ligger mätpunkterna inte på en perfekt rät linje inomhus? Vilket band klarar väggar bäst? Vad betyder 3 dB, 10 dB och 20 dB i effekt?

Läs mer. Decibel och logaritmiska enheter, fri rymd-dämpning och länkbudget, Wi-Fi, Fresnelzoner, diffraktion och flervägsutbredning, formelsamling.

Morse med ficklampa och ljud#

Nivå: årskurs 4–9. Tid: 40–60 minuter.

Syfte. Visa hur information kodas som korta och långa signaler, hur hastighet mäts och hur enkel radiotelegrafi fungerar, utan att sända något.

Material. Ficklampor, eller en summer med batteri och tryckknapp, morsealfabetet utskrivet och en klocka med sekundvisare.

Genomförande.

1. Introducera tidsreglerna: en punkt är 1 enhet, ett streck 3 enheter, pausen mellan tecken 3 enheter och mellan ord 7 enheter.⁶
2. Eleverna turas om att skicka sina initialer med ficklampa över rummet medan en kamrat avkodar.
3. Beräkna hastigheten. Standardordet PARIS är 50 enheter, så hastigheten i ord per minut är 1200 delat med enhetens längd i millisekunder. Vid 5 ord per minut är en enhet 240 ms.
4. Låt en tredje elev störa genom att blinka med en annan lampa. Hur påverkar störningen avläsningen?
5. Om ni har en SDR: leta efter morsesignaler i de nedre delarna av amatörbanden och lyssna.

Diskutera. Varför används telegrafi fortfarande trots att röst och data finns? Vad liknar morse i datorer? Varför är pauserna lika viktiga som signalerna?

Läs mer. Morsetelegrafi (CW), bokstaveringsalfabetet, Q-koder och förkortningar, digital modulation, amatörbanden och bandplaner, från Maxwell till Marconi.

Stående vågor och resonans: från snöre till antenn#

Nivå: gymnasiets fysik 2 samt teknik och el. Tid: 60–90 minuter.

Syfte. Koppla mekaniska stående vågor till elektromagnetiska och förstå varför antenner och kretsar har resonansfrekvenser.

Material. En lång gummislang, ett rep eller en slinky, ett måttband, en telefon som filmar för att räkna svängningar per sekund och helst en vågsimulering på nätet.

Genomförande.

1. Fäst ena änden. Skaka den andra jämnt tills en stående våg med en, två och tre buktar uppstår.
2. Mät längden $L$ och räkna buktarna $n$. Våglängden är $\lambda =2L/n$.
3. Räkna frekvensen $f$ ur filmen och beräkna vågens hastighet $v=f\lambda$. Hur ändras $v$ när $n$ ändras?
4. Använd simuleringen för att se hur reflekterade vågor interfererar och hur noder och buktar bildas.
5. Överför till radio: strömmen längs en halvvågsdipol är en stående våg med en bukt mitt på antennen, och mikrovågsugnens värmepunkter visar noder och buktar för fältet.

Diskutera. Vad avgör vilka frekvenser som ger en stående våg? Hur liknar en LC-krets ett snöre med fast ände? Vad händer med en signal i en kabel som inte är rätt avslutad?

Läs mer. Dipol och monopol, resonanskretsar och filter, ståendevågförhållande (SVF) och impedansanpassning, elektromagnetiska vågor.

Spektrumspelet: dela på frekvenserna#

Nivå: årskurs 7–9 och gymnasiets fysik 1, anpassningsbar till övriga gymnasiekurser. Tid: 60 minuter.

Syfte. Förstå varför radiospektrum regleras, vad störning innebär och hur nationella och internationella organ samarbetar.

Material. En lång pappersremsa (eller tavlan) uppdelad i 100 rutor som en frekvensaxel, rollkort för ett tiotal tjänster, några störningskort, pennor och tillgång till planschen.

Genomförande.

1. Dela in klassen i grupper som får var sin tjänst, till exempel rundradio, mobilnät, flygradio, sjöradio, räddningstjänst, amatörradio, Wi-Fi, satellitnavigering och radioastronomi. Korten anger hur många rutor tjänsten behöver, hur känslig den är för störning och hur viktig den är för säkerheten. Siffrorna i spelet är påhittade för övningen och motsvarar inga verkliga band.
2. Omgång 1: ingen styrning. Varje grupp placerar sin tjänst fritt. Lägg ut störningskort där tjänster överlappar.
3. Omgång 2: ”myndigheten” (läraren eller några elever) inför regler: skyddsavstånd, företräde för säkerhetstjänster och delning mellan tjänster.
4. Omgång 3: en grupp spelar grannlandet som vill använda samma rutor. Förhandla.
5. Öppna planschen och jämför med hur verkligheten har löst det.

Diskutera. Vem ska bestämma, och på vilka grunder? Vad händer när ett band auktioneras ut? Vilka tjänster ska skyddas mest?

Läs mer. Varför radiospektrum regleras, primär och sekundär tjänst, radiotjänsterna enligt Radioreglementet, ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser, europeisk harmonisering, tillstånd, auktioner och tilldelning.

Radiohistoria: tidslinje och Grimeton#

Nivå: årskurs 4–9, kan anpassas till gymnasiet. Tid: 60 minuter, plus eventuellt studiebesök.

Syfte. Se hur upptäckter, uppfinningar och samhällsbehov hänger ihop, och göra radiohistorien konkret med Sveriges världsarv Grimeton.

Material. Ett tidslinjeband på väggen (kan vara ett garnnystan med tidsmarkeringar), kort med händelser, tillgång till artiklarna nedan.

Genomförande.

1. Dela ut händelsekort till grupper, till exempel Ørsteds och Maxwells upptäckter, Hertz och Marconi, Alexandersongeneratorn, rundradions start och mobilnätens första generationer.
2. Grupperna läser kunskapsbankens artiklar, sammanfattar händelsen på ett kort och svarar på frågan: vad gjorde det möjligt?
3. Placera korten på tidslinjen och låt varje grupp presentera i en minut.
4. Diskutera sambanden: vilka händelser byggde på fysik, vilka på krig och vilka på hobbyister?
5. Fördjupning: besök Grimeton eller följ Alexanderdagen, då den gamla sändaren startas. SAQ sänder på 17,2 kHz, vilket kräver en särskild mottagare (till exempel en SDR eller en webbaserad mottagare).

Diskutera. Hur förändrade radion samhället? Vilken teknik ersatte vilken? Varför återkommer samma idéer i nya former?

Läs mer. Tidslinje: radions milstolpar, från Maxwell till Marconi, Grimeton och SAQ, radio i Sverige, radioamatörernas historia, svensk telekomhistoria.

ISS och ARISS: lyssna på rymdstationen#

Nivå: årskurs 7–9, gymnasiets fysik 1 och 2. Tid: 1–2 lektioner för lyssnandet, flera månader för en egen skolkontakt.

Syfte. Koppla satellitbanor, Dopplereffekt och kommunikation till ett verkligt exempel där skolor har pratat med astronauter ombord på den internationella rymdstationen (ISS) via ARISS (Amateur Radio on the International Space Station).

Material. En SDR-mottagare eller en handapparat/scanner som kan ta emot 2 m-bandet, en enkel antenn, en dator och en satellitspårare som visar nästa överflygning för er plats.

Genomförande.

1. Räkna: ISS rör sig med över 28 000 km/h på ca 420 km höjd, så en överflygning varar som mest ca tio minuter.
2. Ta reda på nästa överflygning och förbered mottagaren på ISS röstnedlänk, 145,800 MHz. Kontrollera ARISS aktuella status först; stationen är ofta tyst.
3. Observera Dopplerförskjutningen under en överflygning. Den är som mest ca ±3,5 kHz på 145,8 MHz. Beräkna den med $\Delta f=f{v}_r/c$.
4. En egen ARISS-kontakt är ett projekt över månader. Skolan ansöker enligt anvisningarna på ARISS webbplats, och kontakten genomförs via en amatörradiostation som drivs av licensierade radioamatörer (i exemplet från Sandö 2018 via en så kallad telebridge-station). Eleverna förbereder frågor, till exempel de 24 frågor som elever vid Räddningsgymnasiet Sandö hade 2018.

Diskutera. Varför ändras frekvensen när satelliten närmar sig och försvinner? Varför är amatörradio med på en rymdstation? Vad kräver det att sända till ISS, och varför gör eleverna det inte själva?

Läs mer. Amatörsatelliter, ISS och EME, satellitbanor: LEO, MEO och GEO, bli radioamatör, mjukvarudefinierad radio (SDR).⁷

Vilka artiklar passar vilken kurs?#

Kunskapsbankens artiklar finns på tre nivåer. Artiklar på grundnivå kräver inga förkunskaper och passar från ca 13 år, fördjupningsartiklar passar gymnasiet och blivande radioamatörer, och avancerade artiklar riktar sig till högskolan. Figur 3 är en karta över ett urval artiklar och de kurser de passar bäst. Det är ett förslag och inte en officiell koppling till ämnesplanerna.

Fler idéer#

• Bjud in en radioamatör från en lokal klubb. Många klubbar visar gärna sin station och kan hjälpa till med lektioner som kräver sändning, Se vad är amatörradio?.
• Visa yrkena. Låt eleverna läsa om yrken och utbildningar inom radio i studievägar och yrken inom radio.
• Använd formelsamlingen. Beräkningarna i lektionerna finns samlade i formelsamling och tabeller och omräkningar.