Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Störningar, EMC och säkerhet

Elektromagnetiska fält och hälsa

Vad forskningen säger om radiovågor och hälsa: varför strålningen inte är joniserande, hur gränsvärdena är satta, hur mycket vi faktiskt utsätts för från mobil, mast och Wi-Fi, och vad SSM, WHO och ICNIRP har kommit fram till.

Grund13 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Strålning som inte joniserar
  2. Vad fält faktiskt gör: värme
  3. Gränsvärden och referensvärden
  4. Hur mycket utsätts vi för?
  5. Vad säger forskningen?
    1. Och 5G?
  6. Elöverkänslighet
  7. Vill du minska din exponering?
  8. Kontrollfrågor

Många undrar om radiovågor från mobiler, master och Wi-Fi är farliga. Frågan är rimlig: strålningen syns inte, tekniken är ny för många och den finns överallt. Den här artikeln förklarar vad forskningen faktiskt visar, hur gränsvärdena är satta och hur stora fälten är i vardagen, så att du kan bedöma frågan själv. Den bygger på bedömningar från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Världshälsoorganisationen (WHO) och den internationella expertkommissionen ICNIRP.

Strålning som inte joniserar#

Ordet ”strålning” används för mycket olika saker. Det som avgör hur strålning påverkar levande vävnad är hur mycket energi varje foton, varje liten energiportion, bär på. Fotonens energi är proportionell mot frekvensen. Läs mer om uppdelningen i Det elektromagnetiska spektrumet.

För att slita loss en elektron från en atom, alltså jonisera den, behövs ungefär 10 elektronvolt (eV) per foton. Det klarar strålning från det ultravioletta området och uppåt: röntgen och gammastrålning. Den kan skada DNA direkt, och därför är den farlig redan vid små doser. Radiovågor ligger långt under den gränsen (figur 1).

Icke-joniserande och joniserande strålning Frekvensaxel från 1 Hz till 10^20 Hz med spektrumets delar: lågfrekventa fält, radiofrekventa fält, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gamma. En röd lodrät linje vid cirka 2,4·10^15 Hz (fotonenergi 10 eV) skiljer icke-joniserande strålning till vänster från joniserande till höger. Elnät, FM-radio, mobil, Wi-Fi och 5G ligger långt till vänster om gränsen. Lågfrekventa fält Radiofrekventa fält Infrarött UV Röntgen Synligt ljus Gamma Icke-joniserande Joniserande gräns vid ca 10 eV Elnät 50 Hz FM-radio 100 MHz Mobil, Wi-Fi, GNSS (0,7–6 GHz) 5G millimetervåg 26 GHz 1 Hz 1 kHz 1 MHz 1 GHz 1 THz 1 PHz 1 EHz Fotonenergi: 1 µeV 1 meV 1 eV 1 keV Frekvens (logaritmisk skala)
Figur 1. Spektrumet på en logaritmisk skala. Joniserande strålning börjar i det ultravioletta området, vid en fotonenergi på ungefär 10 eV. All radioteknik, från elnät till 5G, ligger många tiopotenser lägre. Gränserna mellan spektrumets delar är flytande.

Det betyder att radiovågor inte kan orsaka cancer på samma sätt som röntgenstrålning eller UV-ljus. Frågan forskarna har ställt sig är i stället om fält under gränsvärdena kan påverka kroppen på något annat sätt. Det återkommer vi till.

Vad fält faktiskt gör: värme#

Det som är säkert belagt är att radiovågor kan värma vävnad. En mikrovågsugn gör just det med en effekt på hundratals watt. När kroppen tar upp energi från ett radiofält mäter man det som SAR (eng. specific absorption rate), uppvärmande effekt per kilogram vävnad, i watt per kilogram (W/kg).

Vid höga frekvenser tränger fälten bara in en liten bit i kroppen. Ju högre frekvens, desto ytligare tas energin upp: vid 26 GHz stannar den i huden, medan lägre frekvenser når djupare. Vid låga frekvenser, under ungefär 100 kHz, är det i stället retning av nerver som sätter gränsen. Radiovågor i mobil- och Wi-Fi-banden ligger långt över den frekvensen, och där är uppvärmning den kända mekanismen1.

Så här är gränsvärdena konstruerade. Forskning visar att kroppens temperatur börjar stiga märkbart, cirka 1 °C, när hela kroppen tar upp omkring 4 W/kg under en halvtimme. ICNIRP satte därför gränsen för allmänheten en faktor 50 lägre, 0,08 W/kg, och för arbetstagare en faktor 10 lägre, 0,4 W/kg. Som jämförelse producerar din egen kropp ungefär 1 W/kg värme bara genom att vara vid liv (figur 2).

Säkerhetsmarginaler i gränsvärdena Horisontellt stapeldiagram med logaritmisk skala för helkropps-SAR i W/kg. Allmänhetens grundläggande begränsning är 0,08 W/kg, arbetstagarnas 0,4 W/kg. Kroppens egen värmeproduktion i vila är ungefär 1,2 W/kg. Vid cirka 4 W/kg börjar kroppstemperaturen stiga märkbart. Gränsen för allmänheten ligger en faktor 50 under 4 W/kg och gränsen för arbetstagare en faktor 10 under. 0,02 0,1 1 10 Helkropps-SAR (W/kg), logaritmisk skala Allmänhetens gräns 0,08 W/kg Gräns för arbetstagare 0,40 W/kg Kroppens egen värme i vila (ca) 1,2 W/kg Mätbar uppvärmning börjar 4,0 W/kg Allmänheten: faktor 50 under 4 W/kg. Arbetstagare: faktor 10 under 4 W/kg.
Figur 2. Säkerhetsmarginalen i gränsvärdena. Allmänhetens gräns ligger en faktor 50 under den nivå där kroppstemperaturen märkbart börjar stiga. Kroppens egen värmeproduktion i vila (en vuxen producerar cirka 80–100 W, alltså ungefär 1,1–1,4 W/kg) ligger ungefär 15 gånger högre än gränsen.

För lokala delar av kroppen gäller egna gränser. Mobilen mot huvudet styrs av gränsen 2 W/kg, ett medelvärde över 10 gram vävnad. Alla mobiler som säljs i EU ska klara den vid test med högsta sändareffekt2.

Gränsvärden och referensvärden#

Gränserna finns i två lager. De grundläggande begränsningarna anger vad vävnaden högst får ta upp, mätt i SAR. De är svåra att mäta på människor, så man räknar fram referensvärden: nivåer på fältstyrka (V/m) eller effekttäthet (W/m²) i luften som garanterat håller sig under begränsningarna. Mäter du under referensvärdet är du säkert under begränsningen. Mäter du över betyder det inte att något är farligt, men att man måste titta närmare.

Tabell 1. Referensvärden för allmänhetens helkroppsexponering, medelvärde över 30 minuter. Värdena enligt ICNIRP 2020 och rådets rekommendation 1999/519/EG är i praktiken desamma12.

Frekvens Exempel Fältstyrka (V/m) Effekttäthet (W/m²)
30–400 MHz FM-radio, DAB, räddningstjänstens radio 28 2
900 MHz GSM, 4G 41 4,5
1800 MHz 4G 58 9
2–300 GHz Wi-Fi 2,4 GHz, 5G på 3,5 GHz och 26 GHz 61 10

Hur man räknar med referensvärdena, och hur säkerhetsavstånd från en antenn beräknas, beskrivs i Exponering, gränsvärden och mätning av fält.

Hur mycket utsätts vi för?#

Gränsvärden är bara intressanta om man vet hur stora fälten är i verkligheten. Fältet avtar snabbt med avståndet: dubblar du avståndet till en sändare minskar effekttätheten till en fjärdedel. Därför spelar det störst roll vad som finns nära dig.

Basstationer (master). En mobilmast sänder inte lika starkt åt alla håll. Antennerna riktar strålen mot horisonten, och rakt under och över antennen är fälten svaga. SSM konstaterar att referensvärdet bara kan överskridas i närområdet framför antennen. Basstationernas sändareffekt anges till 2–80 W, och inomhusbasstationer har ofta bara några få watt3.

Wi-Fi och trådlöst. En router sänder med en bråkdel av en mobilmasts effekt. SSM:s mätningar av wlan i skolor visar nivåer långt under referensvärdet3.

Mobilen. Här är det tvärtom: sändaren sitter nära kroppen, och det är därför mobilen ger högst upptag i kroppen av de vardagliga källorna. Mobilen sänder dock bara med så stor effekt som behövs för kontakten med basstationen. SSM uppger att sändareffekten ofta är mindre än en tusendel av maxvärdet när förbindelsen är god, och att sms, e-post och liknande ger kort och mycket låg exponering3.

Figur 3 visar hur snabbt nivåerna faller med avståndet i två räkneexempel.

Beräknad effekttäthet jämfört med referensvärdet Horisontellt stapeldiagram med logaritmisk skala för effekttäthet i W/m². Sju beräknade fall i fri rymd: en basstation på 1800 MHz med e.i.r.p. 2 kW på 5, 10, 50 och 200 meters avstånd och en Wi-Fi-router med e.i.r.p. 100 mW på 0,5, 1 och 5 meters avstånd. En lodrät linje vid 10 W/m² markerar referensvärdet. Nivåerna sjunker från 71 procent av referensvärdet på 5 meter från basstationens antenn till cirka 0,003 procent för Wi-Fi-routern på 5 meter. 0,0001 0,001 0,01 0,1 1 10 100 Effekttäthet (W/m²), logaritmisk skala referensvärde 9–10 W/m² Basstation 1800 MHz, 5 m 71 % Basstation 1800 MHz, 10 m 18 % Basstation 1800 MHz, 50 m 0,71 % Basstation 1800 MHz, 200 m 0,044 % Wi-Fi-router 2,4 GHz, 0,5 m 0,32 % Wi-Fi-router 2,4 GHz, 1 m 0,080 % Wi-Fi-router 2,4 GHz, 5 m 0,003 % Procenttalet är andelen av referensvärdet för helkroppsexponering (ICNIRP 2020). Beräknat i fri rymd rakt framför antennen.
Figur 3. Beräknade effekttätheter i fri rymd rakt framför antennen, som andel av referensvärdet. Verkliga nivåer är nästan alltid lägre, eftersom antenner riktar strålen mot horisonten och väggar dämpar. På kort avstånd från stora antenner är formeln en grov uppskattning.

Wi-Fi-exemplet utgår från 100 mW e.i.r.p., det högsta som gäller i 2,4 GHz-bandet inom EU. Redan på 1 meter är nivån under en tusendel av referensvärdet, så även hemmets egen router ger mycket små fält.

Vad säger forskningen?#

Forskare har studerat radiovågor och hälsa i flera decennier, med försök på celler och djur och studier av människor över tid (epidemiologi). Ingen enskild studie avgör frågan. Det är helheten som räknas, och den granskas av expertgrupper.

  • SSM:s vetenskapliga råd går varje år igenom ny forskning. I den senaste rapporten, SSM 2026:03 (februari 2026), konstaterar rådet att ingen ny forskning har visat några nya orsakssamband mellan fält och ohälsa och att det inte finns skäl att ändra referensvärdena. Rådet kvarhåller sitt råd att den som vill minska sin exponering kan använda handsfree. Det finns dock få studier vid 26 GHz4.
  • WHO: En systematisk översikt av 63 studier från 1994 till 2022, beställd av WHO och publicerad 2024, fann inget samband mellan mobilanvändning och hjärntumörer5.
  • IARC (WHO:s cancerforskningsorgan) klassade 2011 radiofrekventa fält som möjligen cancerframkallande, grupp 2B. Kategorin betyder att bevisen är begränsade: ett samband kan inte uteslutas, men det är inte heller visat6. Senare granskningar, bland annat den WHO-beställda översikten ovan, har inte funnit stöd för ett samband mellan mobilanvändning och hjärntumörer.

Och 5G?#

5G använder samma slags fält som tidigare mobilgenerationer, men fler frekvensband, bland annat 3,5 GHz och 26 GHz. Referensvärdena i tabell 1 gäller för alla band upp till 300 GHz. Fotonenergin är fortfarande långt under joniseringsgränsen (figur 1). Det som skiljer är att högre frekvenser tas upp mer ytligt i kroppen, och att det än så länge finns färre studier på just 26 GHz, vilket SSM också noterar. Läs mer om tekniken i 5G NR: teknik och spektrum och Mobilbanden i Sverige.

Elöverkänslighet#

Vissa människor upplever huvudvärk, trötthet, sömnproblem eller andra symtom som de kopplar till elektriska och elektromagnetiska fält från mobiler, Wi-Fi, bildskärmar eller basstationer. Besvären kan vara svåra och påverka livet kraftigt. De som drabbas ska tas på allvar.

Frågan är vad som orsakar symtomen. I en sammanställning av 28 provokationsstudier, med 747 personer som upplevde sig elöverkänsliga och 793 kontroller, kunde deltagarna inte pålitligt avgöra när ett fält var påslaget, och symtomen följde inte fältet. Slutsatsen från WHO och Socialstyrelsen är att det saknas belägg för att fälten orsakar besvären, och att det därför inte finns någon medicinsk diagnos som elöverkänslighet. Forskare beskriver i stället en modell där oro, ökad uppmärksamhet på kroppens signaler och undvikande av fält förstärker varandra. Undvikande kan i sin tur göra besvären värre7.

Vårdens råd är att vända sig till primärvården, som bedömer symtomen individuellt. Behandling kan innefatta medicin eller psykologiska metoder, och målet är bättre livskvalitet och funktion i vardagen7.

Vill du minska din exponering?#

Du behöver inte göra något för att hålla dig under gränsvärdena, men om du vill minska exponeringen finns några enkla knep. Det första är ett råd som SSM kvarhåller:

  • Använd handsfree eller högtalare för långa samtal. Håller du telefonen en bit från kroppen minskar upptaget kraftigt.
  • Ring helst där du har god täckning. Då sänder mobilen med låg effekt.
  • Dubblat avstånd ger fyra gånger lägre effekttäthet. En trådlös router på skrivbordet exponerar mer än en i hallen.

Radioamatörer som sänder med högre effekt har ett eget ansvar för säkerhetsavstånd; det beskrivs i Exponering, gränsvärden och mätning av fält. Säkerhet för den som klättrar och arbetar vid antenner finns i Säkerhet vid antenn- och mastarbete.

Kontrollfrågor#

Varför kan inte radiovågor skada DNA på samma sätt som röntgenstrålning?

Därför att varje foton i ett radiofält bär alldeles för lite energi för att slita loss elektroner ur atomer. Gränsen för joniserande strålning ligger vid ungefär 10 eV, och en mobilfoton på 2 GHz har cirka 8 µeV, drygt en miljon gånger mindre. Starkare signal ger fler fotoner men inte mer energi per foton.

Vilken effekt av radiovågor är säkert påvisad?

Uppvärmning av vävnad. Gränsvärdena är satta så att uppvärmningen blir försumbar, långt under den nivå där kroppstemperaturen märkbart börjar stiga.

Hur stor är säkerhetsmarginalen i allmänhetens gräns för helkropps-SAR?

Marginalen är en faktor 50. Kroppstemperaturen börjar märkbart stiga vid omkring 4 W/kg, och allmänhetens gräns är 0,08 W/kg, eftersom 4/50=0,08.

En sändare på 900 MHz har e.i.r.p. 100 W. Hur stor andel av referensvärdet 4,5 W/m² är effekttätheten på 3 m avstånd (fri rymd)?

S=P/(4πd2)=100/(4π·32)≈0,88W/m2. Andelen är 0,88/4,5≈0,20, alltså cirka 20 % av referensvärdet.

Varför kan man inte direkt jämföra en mobilmast och en mobiltelefon genom att jämföra W/m² och W/kg?

För att enheterna mäter olika saker. Effekttäthet (W/m²) är hur mycket effekt som passerar en yta på avstånd från en sändare. SAR (W/kg) är hur mycket effekt som tas upp av vävnaden. Mobilen sitter dessutom nära kroppen och styrs av SAR, medan masten är långt bort och bedöms med effekttäthet.

Vad menas med att IARC klassade radiofrekventa fält som grupp 2B?

Att fälten är möjligen cancerframkallande, eftersom bevisen är begränsade. Ett samband kan inte uteslutas, men det har inte visats. Kategorin säger inget om hur stor risken skulle vara.

Vad visar provokationsstudier om elöverkänslighet, och hur bör vi förhålla oss till besvären?

Att personer med elöverkänslighet i studierna inte pålitligt kan avgöra när ett fält är påslaget, och att symtomen inte följer fältet. Slutsatsen är att fälten inte orsakar symtomen. Besvären är ändå verkliga och bör mötas med respekt, genom att man vänder sig till vården.

  1. ICNIRP, Guidelines for Limiting Exposure to Electromagnetic Fields (100 kHz to 300 GHz), Health Physics 118(5):483–524, 2020. Grundläggande begränsningar för helkropps-SAR är 0,08 W/kg för allmänheten och 0,4 W/kg för arbetstagare, lokalt 2 respektive 10 W/kg för huvud och bål. Referensvärdena för allmänheten är 27,7 V/m och 2 W/m² vid 30–400 MHz, 1,375√f V/m och f/200 W/m² vid 400–2000 MHz samt 10 W/m² vid 2–300 GHz (f i MHz). ↩↩

  2. Rådets rekommendation 1999/519/EG (1999-07-12) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz) och Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd SSMFS 2008:18 (i kraft 2009-02-01), tabell 2. Arbetstagare omfattas inte av SSMFS 2008:18. ↩↩↩

  3. SSM, Mobiler och master – information om radiofrekventa fält, 2013. ↩↩↩

  4. SSM 2026:03, rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält, publicerad 2026-02-02. ↩

  5. Karipidis m.fl., Environment International, september 2024, sammanfattad av ARPANSA. ↩

  6. IARC, pressmeddelande nr 208, 2011-05-31, och IARC Monographs volym 102 (2013). ↩

  7. Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Elöverkänslighet, 2020-10-12 (på SSM:s webbplats). ↩↩

Källor och vidare läsning

  1. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (2026). Recent research on electromagnetic fields and health risk – twentieth report from SSM's Scientific Council on Electromagnetic Fields (SSM 2026:03). Hämtad 24 oktober 2026.
  2. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (2025). Recent research on electromagnetic fields and health risk – nineteenth report from SSM's Scientific Council on Electromagnetic Fields (SSM 2025:04). Hämtad 24 oktober 2026.
  3. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (2013). Mobiler och master – information om radiofrekventa fält. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. ICNIRP (2020). Guidelines for Limiting Exposure to Electromagnetic Fields (100 kHz to 300 GHz), Health Physics 118(5):483–524. Hämtad 24 oktober 2026.
  5. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (2008). SSMFS 2008:18 – Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Hämtad 24 oktober 2026.
  6. Europeiska unionens råd (1999). Rådets rekommendation 1999/519/EG om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz). Publicerad i Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 199, 1999-07-30. Hämtad 24 oktober 2026.
  7. IARC (WHO) (2011). Pressmeddelande nr 208: IARC classifies radiofrequency electromagnetic fields as possibly carcinogenic to humans. Hämtad 24 oktober 2026.
  8. Karipidis m.fl., Environment International (beställd av WHO), sammanfattad av ARPANSA (2024). Systematic review of the effect of radiofrequency exposure on cancer – WHO review finds no link between mobile phone use and brain cancer. Hämtad 24 oktober 2026.
  9. Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala (2020). Elöverkänslighet. Dokumentet återfinns på SSM:s webbplats. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

FördjupningExponering, gränsvärden och mätning av fältHur gränserna för radiofrekventa fält är uppbyggda, vad SAR och referensvärden betyder, hur du beräknar ett säkerhetsavstånd från en antenn och vad som gäller för allmänhet, arbetstagare och radioamatörer i Sverige.GrundDet elektromagnetiska spektrumetRadiovågor, värmestrålning, ljus, röntgen och gammastrålning är samma sorts våg med olika frekvens. Här får du överblicken, ser var radion slutar och förstår skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning.GrundElektromagnetiska vågorRadiovågor är elektromagnetiska vågor: elektriska och magnetiska fält som håller varandra vid liv och rör sig med ljusets hastighet. Här förklaras fälten, hur vågen uppstår i en antenn och skillnaden mellan närfält och fjärrfält.Avancerad5G NR: teknik och spektrumSå är 5G:s radiogränssnitt NR byggt: frekvensområdena FR1 och FR2, numerologi, slots och TDD-mönster, strålhantering, NSA och SA, nätverksskivning, URLLC, RedCap och 5G-Advanced, samt svenska band och lokala nät.FördjupningWi-FiHur Wi-Fi (IEEE 802.11) fungerar, från Wi-Fi 4 till Wi-Fi 7: banden 2,4, 5 och 6 GHz, kanaler och kanalbredd, DFS och väderradar, CSMA/CA, räckvidd, mesh och säkerhet.FördjupningSå fungerar ett mobilnätCeller, frekvensåteranvändning, sektorer, handover och kärnnät: så hänger ett mobilnät ihop, varför lågband ger täckning och höga band kapacitet, och vad som händer när du ringer utomlands.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Elektromagnetiska fält och hälsa. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/falt-och-halsa/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Elektromagnetiska fält och hälsa. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/falt-och-halsa/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.