Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Grunderna i radio

Det elektromagnetiska spektrumet

Radiovågor, värmestrålning, ljus, röntgen och gammastrålning är samma sorts våg med olika frekvens. Här får du överblicken, ser var radion slutar och förstår skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning.

Grund9 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. En familj av vågor
  2. Var slutar radio?
  3. Vad händer när frekvensen ökar?
  4. Fotoner och joniserande strålning
  5. Radiospektrumet i vardagen
  6. Kontrollfrågor

Radiovågor är bara en liten del av en mycket större familj. Åt ena hållet finns infraröd strålning, synligt ljus och ultraviolett ljus, åt det andra röntgen och gammastrålning. Alla är elektromagnetiska vågor och följer samma fysik, och det enda som skiljer dem åt är frekvensen. Hela familjen kallas det elektromagnetiska spektrumet, och här får du överblicken: var radion ligger, var den tar slut och varför vissa vågor är ofarliga medan andra kan skada celler.

En familj av vågor#

I Elektromagnetiska vågor såg du att en våg uppstår när laddningar accelererar, och i Frekvens, våglängd och periodtid att våglängden är λ=c/f. Det finns ingen övre eller undre gräns för vilka frekvenser en elektromagnetisk våg kan ha. Ordnar man alla vågor efter frekvens får man spektrumet (figur 1).

Eftersom frekvenserna sträcker sig över många tiopotenser ritas spektrumet på en logaritmisk skala, där varje steg i sidled är en tiofaldig ökning. På en vanlig skala skulle radiovågorna, som är mer än en miljard gånger lägre i frekvens än röntgenstrålning, trängas ihop i en ände.

Hela det elektromagnetiska spektrumet Logaritmisk frekvensaxel från 1 kilohertz till 1 zettahertz med våglängder under. Radiovågor upp till 3 terahertz, därefter infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gamma. En streckad linje vid cirka 3 petahertz markerar gränsen mellan icke-joniserande och joniserande strålning. Exempel: FM-radio, Wi-Fi, fjärrkontroll, synligt ljus, solbränna, röntgenbild och gammakälla. f λ 1 kHz 300 km 1 MHz 300 m 1 GHz 30 cm 1 THz 0,3 mm 1 PHz 300 nm 1 EHz 0,3 nm 1 ZHz 0,3 pm Radiovågor, upp till 3 THz Infrarött UV Röntgen Gamma Synligt ljus icke-joniserande joniserande FM Wi-Fi Fjärrkontroll Solbränna Röntgenbild Gammakälla Frekvensskalan är logaritmisk: varje steg är en tiofaldig ökning. Gränserna mellan områdena är konventioner.
Figur 1. Hela spektrumet på logaritmisk skala. Radiovågorna upptar ungefär hälften av de tiopotenser som visas. Gränserna mellan områdena är konventioner.

Tabell 1 sammanfattar områdena. Gränserna är konventioner och skiljer sig något mellan olika källor. Röntgen och gammastrålning överlappar i frekvens, och skillnaden handlar mest om hur strålningen har uppstått: röntgen från elektroner och gamma från atomkärnor.

Tabell 1. Spektrumets delar med ungefärliga frekvens- och våglängdsgränser.

Område Frekvens Våglängd Exempel på användning
Radiovågor upp till 3 THz längre än 0,1 mm Rundradio, tv, mobiltelefoni, Wi-Fi, radar, satellit
Infrarött ca 0,3–400 THz 1 mm–750 nm Värmestrålning, fjärrkontroller, värmekameror, fiberoptik
Synligt ljus ca 400–790 THz 750–380 nm Det vi ser med ögonen
Ultraviolett ca 0,8–30 PHz 380–10 nm Solens UV-strålning, desinfektion
Röntgen ca 30 PHz–30 EHz 10–0,01 nm Medicinsk bilddiagnostik, säkerhetskontroll
Gamma över ca 30 EHz kortare än ca 0,01 nm Radioaktiva ämnen, strålbehandling, rymden

Radion ligger alltså längst ner i frekvens och längst upp i våglängd. Inom radioområdet finns i sin tur en uppdelning i band med namn som kortvåg och UHF. Den förklaras i Frekvensband och bandbeteckningar.

Var slutar radio?#

Radioreglementet från ITU definierar radiovågor som elektromagnetiska vågor med frekvenser godtyckligt lägre än 3 000 GHz, som breder ut sig i rymden utan särskilt anordnad ledare. I Sverige är definitionen i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation snarlik, men anger också en nedre gräns: 9 kHz till 3 000 GHz.1 Det är en juridisk avgränsning av vad som regleras, inte en fysikalisk gräns. I naturen är det ingen skillnad på en våg på 2,9 THz och en på 3,1 THz.

I praktiken märker man ändå en övergång. Upp genom mikrovågsområdet bygger man sändare och mottagare med elektronik och antenner. Vid infrarött och ljus används i stället lasrar, lysdioder, linser och optiska detektorer. Området däremellan, ungefär 0,3–3 THz, kallas terahertzvågor och är tekniskt svårt att utnyttja, eftersom det ligger mellan elektronikens och optikens verktyg.

Vad händer när frekvensen ökar?#

Samma fysik gäller i hela spektrumet, men vågornas beteende i praktiken ändras mycket med frekvensen:

  • Radiovågor går genom väggar, träd och dimma och kan fånga upp över långa avstånd. Låga frekvenser följer jordytan eller studsar mot jonosfären, och höga frekvenser kräver ofta fri sikt. Se Så färdas radiovågor.
  • Infrarött och synligt ljus stoppas av de flesta fasta material. Värmestrålningen från en kropp ligger i det infraröda, och ögat är känsligt för ett smalt område av synligt ljus.
  • Ultraviolett strålning absorberas till största delen av atmosfären, framför allt av ozonlagret, så bara en liten del når marken.
  • Röntgen och gamma går igenom mjuka material men stoppas av täta, som bly och tjock betong. De absorberas av jordens atmosfär, och därför måste röntgenteleskop sitta på satelliter.

Atmosfären släpper alltså igenom två "fönster": synligt ljus (med närliggande infrarött) och radiovågor inom ett brett område, ungefär från några MHz till omkring hundra GHz, med luckor vid vissa frekvenser. Radiofönstret är anledningen till att radioteleskop kan ligga på marken, se Radioastronomi.

Fotoner och joniserande strålning#

Elektromagnetisk strålning beter sig både som en våg och som en ström av små energipaket, fotoner. En fotons energi bestäms enbart av frekvensen:

E=h·f

Här är h=6,626·10−34 Js Plancks konstant.2 Ju högre frekvens, desto mer energi per foton. Eftersom energier på atomnivå är små anger man dem ofta i elektronvolt (eV), där 1 eV=1,602·10−19 J. Med frekvensen i hertz blir E≈4,136·10−15·f elektronvolt.

Jonisering innebär att en foton har så mycket energi att den slår loss en elektron ur en atom eller molekyl, så att det bildas en laddad jon. För det krävs i storleksordningen 10 eV. Vatten, som är huvudbeståndsdelen i levande vävnad, har en joniseringsenergi på ungefär 12 eV. Det motsvarar en frekvens på ungefär 3 PHz och en våglängd på ungefär 100 nm, mitt i det ultravioletta området (figur 2).

Strålning vars fotoner ligger över gränsen kallas joniserande strålning. Den kan bryta kemiska bindningar och skada DNA direkt. Hit hör den kortvågiga delen av UV-strålningen, röntgen och gammastrålning. Fotoner under gränsen ger icke-joniserande strålning. Hit hör radiovågor, infrarött, synligt ljus och större delen av UV-strålningen.

Fotonenergi i olika delar av spektrumet Logaritmisk axel för fotonenergi från 10 upphöjt till minus 7 elektronvolt till 10 upphöjt till 7. Nio exempel från FM-radio (0,41 mikroelektronvolt) till gammastrålning från cesium-137 (662 kiloelektronvolt). Kemiska bindningar på några elektronvolt är markerade, och området ovanför cirka 12 elektronvolt är skuggat som joniserande strålning. 1 µeV 1 meV 1 eV 1 keV 1 MeV Icke-joniserande Joniserande Fotonenergi FM-radio, 100 MHz 0,41 µeV Wi-Fi, 2,4 GHz 9,9 µeV Mobilnät, 26 GHz 0,11 meV Radions övre gräns, 3 THz 12 meV Infrarött, 1 550 nm (fiber) 0,80 eV Grönt ljus, 550 nm 2,3 eV UV-C, 254 nm 4,9 eV Medicinsk röntgen, ca 40 keV 41 keV Gamma, cesium-137 662 keV Kemiska bindningar: några eV Gränsen vid cirka 12 eV motsvarar 100 nm. Den är en tumregel, inte skarp.
Figur 2. Fotonenergi för några exempel. En enskild radiofoton har miljontals gånger för lite energi för att jonisera, och energin i ljus och mjuk UV räcker för att påverka kemiska bindningar. Först ovanför omkring 12 eV talar man om joniserande strålning.

En viktig poäng är att joniseringen beror på varje enskild fotons energi, inte på hur många fotoner som kommer. En radiosändare på 1 000 W skickar ut oerhört många fotoner, men var och en har för lite energi för att jonisera. Skillnaden mellan att höja effekten och att höja frekvensen är som mellan att kasta fler tennisbollar mot en vägg och att kasta en enda kanonkula.

Men "icke-joniserande" betyder inte ofarligt. Tillräckligt stark radiostrålning kan värma vävnad, och ultraviolett ljus kan ge solbränna och skada huden trots att det mestadels ligger under joniseringsgränsen. Därför finns gränsvärden även för icke-joniserande strålning, se Elektromagnetiska fält och hälsa och Exponering, gränsvärden och mätning av fält.

Radiospektrumet i vardagen#

Radiodelen av spektrumet är i sin tur uppdelad mellan många tjänster. Figur 3 visar ett urval, grovt ritat på logaritmisk skala. Lågfrekventa signaler på kilohertz används för tidssignaler och för att nå ubåtar och fartyg långt bort. Kortvåg används av radioamatörer och för långdistanssamband. FM-radio, flygradio och marin VHF ligger i området 30–300 MHz, och mobilnät, GPS och Wi-Fi i området ovanför. Uppåt i frekvens finns radiolänkar, satellit-tv och bilradar på tiotals gigahertz.

Radiospektrum i vardagen Logaritmisk frekvensaxel från 3 kilohertz till 3 terahertz, delad i banden VLF, LF, MF, HF, VHF, UHF, SHF, EHF och THF. Sjutton rader visar var några kända användningar ligger: SAQ i Grimeton, tidssignaler, AM-radio, FM-radio, flygradio, 2 m-bandet, marin VHF, DAB+, Rakel, marksänd tv, mobilnät, GPS, Wi-Fi, 3,5 GHz, satellit-tv, 26 GHz och bilradar. VLF LF MF HF VHF UHF SHF EHF THF 3 kHz 30 kHz 300 kHz 3 MHz 30 MHz 300 MHz 3 GHz 30 GHz 300 GHz 3 THz SAQ, Grimeton 17,2 kHz Tidssignaler 60–77,5 kHz Mellanvåg, AM-radio 0,5–1,6 MHz FM-radio 87,5–108 MHz Flygradio 118–137 MHz Amatörradio, 2 m 144–146 MHz Marin VHF 156–162 MHz DAB+ 174–240 MHz Rakel 380–395 MHz Marksänd tv 470–694 MHz Mobilnät, flera band 0,7–2,7 GHz GPS L1 1 575 MHz Wi-Fi 2,4 GHz 2,4 GHz Mobilnät, 3,5 GHz 3,4–3,8 GHz Satellit-tv 10,7–12,75 GHz Mobilnät, 26 GHz 24,25–27,5 GHz Bilradar 76–81 GHz
Figur 3. Några användningsområden i radiospektrumet, ritade på logaritmisk skala. Färgerna är desamma som på SRFA-planschen. Banden är avrundade; de exakta gränserna finns i frekvensplanen.

Att så många tjänster ryms beror på att varje tjänst får sitt eget frekvensområde, och att frekvenserna återanvänds på olika platser. Varför det krävs regler beskrivs i Vad är radio? och i området om reglering.

Kontrollfrågor#

Vad är det som skiljer radiovågor från ljus och röntgenstrålning?

Ingenting annat än frekvensen (och därmed våglängden). Alla är elektromagnetiska vågor som färdas med ljusets hastighet i vakuum.

Vilken våglängd har en radiovåg på 3 THz, den övre gränsen för radio?

λ=c/f=3·108/3·1012=10−4 m = 0,1 mm.

Ordna delarna av spektrumet från lägst till högst frekvens.

Radiovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen, gammastrålning.

Varför kan en kraftig radiosändare inte jonisera atomer, medan en svag röntgenkälla kan?

Jonisering bestäms av energin hos varje enskild foton, och den är E=hf. Radiofotoner har långt under 1 eV och räcker inte för att slå loss elektroner, oavsett hur många de är. Röntgenfotoner har tiotusentals eV.

Beräkna fotonenergin för en FM-sändning på 100 MHz i elektronvolt.

E≈4,136·10−15·108≈4,1·10−7 eV, alltså omkring 0,4 µeV.

En mikrovågsugn arbetar vid 2,45 GHz. Vilken våglängd har strålningen?

λ=3·108/2,45·109≈0,12 m, alltså ungefär 12 cm.

Varför kan radioteleskop ligga på marken men inte röntgenteleskop?

Atmosfären släpper igenom radiovågor inom ett brett frekvensområde (radiofönstret) men absorberar röntgenstrålning. Röntgenteleskop måste därför sitta på satelliter ovanför atmosfären.

Betyder ”icke-joniserande” att strålningen är ofarlig?

Nej. Icke-joniserande strålning kan fortfarande ha effekter om den är tillräckligt stark: radiovågor kan värma vävnad och UV-ljus kan ge solbränna. Därför finns gränsvärden för exponering.

  1. Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation, 1 kap. 7 §; ITU Radioreglementet nr 1.5 (”arbitrarily lower than 3 000 GHz”). ITU-R V.431-9 (2025) numrerar frekvensbanden till och med band 12, THF (300–3 000 GHz). ↩

  2. Plancks konstant är exakt 6,62607015·10−34 J·s och elementarladdningen exakt 1,602176634·10−19 C i SI-systemet sedan 2019 (BIPM, SI-broschyren). Gränsen runt 10–12 eV för jonisering av biologiskt material är en tumregel och inte skarp. ↩

Källor och vidare läsning

  1. Sveriges riksdag (2022). Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation, 1 kap. 7 § (definition av radiovågor). Hämtad 24 oktober 2026.
  2. ITU (2022). J. Restrepo: ITU Radio Regulations (presentation, World Radiocommunication Seminar 2022), med Radioreglementet nr 1.5. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. ITU-R (2025). Recommendation ITU-R V.431-9: Nomenclature of the frequency and wavelength bands used in telecommunications. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. ISO (2007). ISO 20473:2007, Optics and photonics – Spectral bands (indelning av ultraviolett, synligt och infrarött).
  5. ICNIRP (2020). Guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz), Health Physics 118(5):483–524.
  6. BIPM (2019). The International System of Units (SI), 9:e upplagan (SI-broschyren): Plancks konstant och elementarladdningen.
  7. Sveriges riksdag (2018). Strålskyddslag (2018:396).

Läs vidare

GrundElektromagnetiska vågorRadiovågor är elektromagnetiska vågor: elektriska och magnetiska fält som håller varandra vid liv och rör sig med ljusets hastighet. Här förklaras fälten, hur vågen uppstår i en antenn och skillnaden mellan närfält och fjärrfält.GrundFrekvens, våglängd och periodtidFrekvensen säger hur många gånger per sekund en våg svänger, våglängden hur lång den är. Här lär du dig sambandet λ = c/f, räknar på FM, Wi-Fi och 26 GHz och möter begreppet fas.FördjupningFrekvensband och bandbeteckningarVLF, HF, UHF, X-band, Ka-band, 2 m-bandet: radion har många namn på sina frekvensområden. Här går vi igenom ITU:s bandindelning, radarbandens bokstäver, NATO-banden och amatörernas meterband, och varför samma bokstav kan betyda olika saker.GrundElektromagnetiska fält och hälsaVad forskningen säger om radiovågor och hälsa: varför strålningen inte är joniserande, hur gränsvärdena är satta, hur mycket vi faktiskt utsätts för från mobil, mast och Wi-Fi, och vad SSM, WHO och ICNIRP har kommit fram till.GrundSå läser du frekvensplanen och SRFA-planschenSteg för steg: kolumnerna i den svenska frekvensplanen, skillnaden mellan primär och sekundär tjänst, fotnoter och anmärkningar, och hur SRFA-planschen och webbversionen sammanfattar planen.FördjupningRadioastronomiRadioastronomer lyssnar på himlen efter vätelinjen, pulsarer och den kosmiska bakgrundsstrålningen. Här förklaras radiofönstret, interferometri och VLBI, svenska anläggningar och varför vissa frekvensband är helt skyddade.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Det elektromagnetiska spektrumet. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/grunder/det-elektromagnetiska-spektrumet/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Det elektromagnetiska spektrumet. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/grunder/det-elektromagnetiska-spektrumet/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.