Satellit, radar och vetenskap

Varför satelliter inte faller ned, hur höjden bestämmer omloppstiden och vad som skiljer låga, medelhöga och geostationära banor – med beräknade exempel för svenska orter.

Hur en kommunikationssatellit tar emot, förstärker och sänder vidare signaler, vilka frekvensband som används, hur man räknar länkbudget och varför regn dämpar mer i norr. Från satellit-tv till bredband och direkt-till-mobil.

Hur satelliter som sänder tid och position gör att en liten mottagare kan räkna ut var den är, vilka frekvenser och system som finns, vad som begränsar noggrannheten och hur korrektioner ger centimeternivå.

Varför GNSS-signaler på ca −130 dBm är så sårbara, hur störning och vilseledning skiljer sig åt, vad myndigheter öppet rapporterat från Östersjöområdet sedan 2023 och hur man skyddar sig. Endast konceptnivå.

Radar sänder ut en radiopuls och lyssnar efter ekot. Här förklaras hur avstånd, riktning och hastighet mäts, vad radarbandens bokstäver betyder och hur primär och sekundär radar skiljer sig åt.

Radarekvationen, radarmålarea, pulsradarns avvägningar, pulskompression, Doppler och MTI, FMCW-radar för bilar, syntetisk apertur (SAR) och fasstyrda antenner. Konceptuell genomgång med räkneexempel.

Hur C-bandsradar mäter regn och vind med reflektivitet, Doppler och dubbelpolarisation, varför radarstrålen lämnar marken på långt håll och hur vädersatelliter och skyddade passiva band kompletterar bilden.

Radioastronomer lyssnar på himlen efter vätelinjen, pulsarer och den kosmiska bakgrundsstrålningen. Här förklaras radiofönstret, interferometri och VLBI, svenska anläggningar och varför vissa frekvensband är helt skyddade.

Hur radio används som mätinstrument: SAR och radiometri från satelliter, jonosfärsradarn EISCAT, markstationen Esrange och djuprymdens länkar, med Sentinel-1 och svenska satelliter som exempel.

Hur atomur definierar sekunden, hur UTC och svensk normaltid hålls och hur tiden når oss via radiostyrda klockor, GNSS och datornät. Med en komplett avkodning av DCF77-tidkoden.