GNSS-störningar: störsändning och vilseledning

Varför GNSS-signaler på ca −130 dBm är så sårbara, hur störning och vilseledning skiljer sig åt, vad myndigheter öppet rapporterat från Östersjöområdet sedan 2023 och hur man skyddar sig. Endast konceptnivå.

Avancerad19 min läsningGranskad 25 oktober 2026

Innehåll

Varför signalen är så svag
Störning, vilseledning och återutsändning
Öppet rapporterade störningar i Östersjöområdet
Följder för flyg, sjöfart och samhälle
Att upptäcka störning och vilseledning
Skydd och robusthet
Regler, tillsyn och rapportering
Kontrollfrågor

Satellitnavigeringens signaler är svagare än bruset när de når marken. Det räcker att en annan signal nära mottagaren är tillräckligt mycket starkare, så förlorar mottagaren satelliterna eller, värre, litar på något som inte är sant. Sedan slutet av 2023 har flyg och sjöfart i Östersjöområdet öppet rapporterat omfattande GNSS-störningar. Artikeln förklarar varför systemet är så sårbart, skillnaden mellan störning och vilseledning, vad myndigheterna har rapporterat och hur man bygger robusthet. Den beskriver allt på konceptnivå och ger inga anvisningar för att störa eller vilseleda. Den förutsätter att du har läst satellitnavigering.

I korthet

GNSS-signalen är ca −130 dBm vid marken, under bruset. Mottagaren återvinner den med spridningsspektrum, men det ger bara en begränsad marginal mot andra signaler.
Satelliten är 20 000 km bort, en störkälla kanske 10 km. Skillnaden i fri rymd-dämpning är då 66 dB, och därför kan en källa med en bråkdel av satellitens effekt överrösta den.
Störning (jamming) ger bortfall som mottagaren märker. Vilseledning (spoofing) ger fel position eller tid utan att mottagaren märker något, och bedöms därför som allvarligare.
Enligt Transportstyrelsen (2025-09-04) har störningarna i Östersjöområdet ökat sedan slutet av 2023, och rapporter från flyg kommer i princip varje dag. Myndigheten uppger att källan har kunnat härledas till rysk mark.
Skydd byggs i lager: antenn, mottagare, autentisering (Galileo OSNMA sedan 2025-07-24), tröghetsnavigering, reservsystem och övning. Störsändare är förbjudna att använda och sälja i Sverige.

Varför signalen är så svag#

En GNSS-satellit sänder med några tiotal watt från ca 20 200 km höjd (för GPS). Effekten sprids över en hel halvglob, och bara en försvinnande del når en antenn. Gränssnittsspecifikationen för GPS anger att C/A-signalen på L1 ska vara minst −158,5 dBW, alltså −128,5 dBm, vid mottagarantennen.¹ I praktiken räknar man med ca −130 dBm, vilket är ungefär $10^{- 16}$ W. Brusnivån i mottagarens bandbredd på ca 2 MHz är −111 dBm (se räkneexemplet i satellitnavigering). Signalen ligger alltså 17–19 dB under bruset och kan bara användas för att koden från varje satellit ger en processvinst på ca 43 dB.

Samma egenskap som gör det möjligt att ta emot signalen gör den sårbar. Marginalen mellan ”tillräckligt över bruset” och ”borta” är liten, och satellitsignalens styrka kan mottagaren inte påverka. Skälet till att den är så svag är avståndet. Den fria rymd-dämpningen är

L = 92,45 + 20 \log_{10} d_{k m} + 20 \log_{10} f_{G H z} dB

(se fri rymd-dämpning och länkbudget), och satelliten är 20 200–25 800 km bort beroende på hur högt den står. En sändare på marken kan vara några kilometer bort. Figur 1 visar dämpningen vid 1575,42 MHz.

Figur 1. Fri rymd-dämpning vid 1575,42 MHz. En källa på 10 km avstånd dämpas 66 dB mindre än satelliten, vilket är en faktor ca 4 miljoner i effekt. Avståndet ger alltså marknära signaler ett enormt försprång, och det är grunden till att GNSS är lätt att störa.

där processvinsten $G_{p} = 10 \log_{10} (B_{c} / R_{b})$ är $10 \log_{10} (1,023 \cdot 10^{6} / 50) \approx 43$ dB för navigationsmeddelandets 50 bit/s och $L_{i m p l}$ är mottagarens implementationsförluster. Med antagandena $(E_{b} / J_{0})_{k r a v} = 10$ dB och $L_{i m p l} = 3$ dB blir marginalen ca $43 - 10 - 3 = 30$ dB: störningen måste vara ca tusen gånger starkare än den redan svaga satellitsignalen. Värdena är antaganden för att visa principen. Verkliga mottagare skiljer sig åt, och flera frekvenser, bredare signaler och bättre filtrering förändrar marginalen.²

Störning, vilseledning och återutsändning#

Skillnaden mellan olika slags problem spelar roll, eftersom både följderna och skyddet skiljer sig åt. Tabell 1 sammanfattar fyra fall, och figur 2 visar de två viktigaste.

Tabell 1. Fyra sätt som en GNSS-mottagare kan få fel eller sluta fungera.

Typ	Vad som händer	Följd för användaren	Hur det märks
Oavsiktlig störning	Annan utrustning, eller en sändare i ett närliggande band, läcker energi i GNSS-banden. Skymd himmel och kraftig solaktivitet ger liknande symptom.	Sämre noggrannhet eller bortfall, ofta lokalt och tillfälligt	Mottagaren tappar satelliter. Felsök den egna utrustningen först (se radiostörningar).
Avsiktlig störning (störsändning, eng. jamming)	En radiosignal i GNSS-bandet gör att satellitsignalerna inte kan tas emot	Ingen position eller tid (nekad tjänst)	Tydligt: mottagaren varnar eller saknar position
Vilseledning (eng. spoofing)	Signaler som liknar äkta GNSS-signaler får mottagaren att räkna ut fel position eller tid	Fel position eller tid, ofta utan varning	Svårt: mottagaren fungerar som vanligt och avslöjas bara av kontroller
Återutsändning (eng. meaconing)	Äkta signaler tas emot på ett ställe och sänds ut igen med fördröjning	Position och tid som hör till en annan plats och tidpunkt	Svårt: signalerna är äkta men inte aktuella

Figur 2. Störning och vilseledning på konceptnivå. Vid störning förlorar mottagaren satelliterna och vet att något är fel. Vid vilseledning tror mottagaren på en falsk signal och levererar ett fel som ser ut som ett riktigt resultat.

Den avgörande skillnaden är vad användaren vet. Efter en störning vet du att du inte vet var du är, och kan växla till något annat. Efter en vilseledning tror du att du vet. Enligt en sammanfattning av bulletinen från EASA, den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten, bedöms vilseledning vara mer riskfyllt än störning, eftersom den är svårare att upptäcka och kan påverka flera system samtidigt.³ Den svenska regeringen beskriver vilseledning som att avsändaruppgifter förfalskas medvetet för att få mottagaren att dra fel slutsats.⁴

Varför går det att vilseleda? De civila GNSS-signalerna är öppet dokumenterade, och i sitt grundutförande innehåller de ingen kontroll av att en signal verkligen kommer från en satellit (se satellitnavigering). En mottagare som bara räknar på det den hör kan inte skilja äkta från imiterat. Skyddet måste därför byggas på kontroller i mottagaren, på autentisering och på andra informationskällor.

Öppet rapporterade störningar i Östersjöområdet#

Det finns ingen samlad, offentlig statistik som bygger på mätningar. Det som finns är rapporter och bedömningar från myndigheter, och de ger tillsammans en tydlig bild (tabell 2 och figur 3).

Tabell 2. Öppna källor om GNSS-störningar i Östersjöområdet.

Datum	Källa	Vad som sägs
Slutet av 2023	Transportstyrelsen och regeringen	Störningarna i Sverige ökar successivt. De sker enligt regeringen oftare, över större områden och med högre intensitet.
Början av juni 2025	Transportstyrelsen	Sverige, Finland, Estland, Litauen, Lettland och Polen skickar en gemensam inlaga till ICAO:s råd om spoofing och jamming i respektive lands flyginformationsregion. Rådet uttrycker stor oro och kräver att Ryssland upphör med störningarna.
2025-07-03	Kustbevakningen	GPS-signaler försvinner helt och fartygspositioner rör sig i onaturliga mönster. Navigationsvarningar från europeiska luftfartsmyndigheter pekar ut Östersjön, Finska viken och Ålands hav.
2025-09-04	Transportstyrelsen	Rapporter från flygplan kommer i princip varje dag. Störningarna började i de östra delarna av svenskt luftrum över internationellt vatten och finns nu över ett större område, både över vatten och över land. Källan har kunnat härledas till rysk mark.
2025-11-19	Regeringen (svar på skriftlig fråga 2025/26:161)	Rena störsignaler har delvis ersatts av vilseledning. ITU utreder störningarna eftersom de strider mot radioreglementet och har uppmanat Ryssland att upphöra. Störningarna har hittills inte gett allvarligare konsekvenser för Sverige.
Juli 2026	EASA (via sekundärkälla)	Fjärde revisionen av myndighetens säkerhetsbulletin om GNSS-störningar, där Östersjön nämns bland de berörda områdena.

Figur 3. Öppna källor om GNSS-störningar i Östersjöområdet, 2023–2026. Galileo OSNMA, som gör vilseledning svårare, blev operativt mitt i förloppet.

Läs siffrorna med försiktighet. Transportstyrelsen skriver att statistiken bara omfattar störningar som myndigheten har fått kännedom om och att mörkertalet bedöms vara stort, bland annat eftersom utländska flygbolag ofta bara rapporterar till sin egen myndighet.⁵ Uppgifter från andra organisationer om hur många flygningar som berörs finns i media men har inte kontrollerats mot originalkällorna och återges därför inte här. Orsakerna till störningarna är politiska och militära, och kunskapsbanken tar inte ställning utöver vad myndigheterna själva har uppgett.

Följder för flyg, sjöfart och samhälle#

Flyg#

Moderna flygplan använder GNSS för områdesnavigering (se flygnavigering), för positionsrapportering och som tidskälla. Därför är störningar mer än ett irritationsmoment, men flyget är byggt med reserver. Transportstyrelsen påpekar att piloter har fler sätt att navigera om det satellitbaserade systemet slutar fungera.⁵ Regeringen framhåller att flyg kan navigera med andra system och få radarledning, och att Sverige har gott om markbundna inflygningshjälpmedel.⁴ ILS, VOR och DME fungerar oberoende av satelliter, och därför vill EASA enligt sekundärkällan att de hålls i drift.³ Den som påverkas värst är den som litar på en felaktig position. EASA har enligt samma källa beskrivit symptom som felaktig position, skillnad mellan markhastighet och lufthastighet och falska varningar om terrängen.

Sjöfart#

För fartyg är följderna av en felaktig position uppenbara. Kustbevakningen varnar för att felaktiga positioner kan leda till kollisioner eller grundstötningar, med risk för människoliv, egendom och miljö.⁶ AIS-sändare hämtar position och tid från GNSS (se AIS och sjösäkerhet). Kustbevakningen har noterat att fartygspositioner rör sig i onaturliga mönster och hastigheter, vilket är vad man kan vänta sig när positionskällan är störd. Även en DSC-radio hämtar position från en inkopplad GNSS-mottagare. Ett nödanrop som skickas med en störd eller felaktig position kan därför ge räddningstjänsten fel utgångspunkt, och besättningen bör kunna ange positionen på annat sätt.

Kustbevakningens råd till sjöfarare är enkla och beprövade: anteckna position och fart regelbundet, ha papperssjökort, kompass och VHF-radio till hands, välj en färdväg du behärskar, använd radar om du har en och var uppmärksam på avvikelser. Myndigheten har själv rutiner och utbildning så att besättningarna kan arbeta utan GPS.⁶

Tid och infrastruktur#

GNSS är också samhällets viktigaste tidskälla. Tidsdelade mobilnät, mätning i elnät och tidsstämpling på finansmarknaden är några exempel (se satellitnavigering). Systemen klarar ett kortare bortfall genom att en lokal oscillator håller tiden, så kallad holdover, men hur länge det fungerar beror på oscillatorn (se tidssignaler och frekvensnormaler). Det gör tidsberoende system sårbara på ett sätt som slutanvändaren sällan ser.

Figur 4. Vem är beroende av GNSS? Vissa behöver position, andra tid, och många båda. Ett bortfall eller en felaktig signal sprids därför till system som användaren inte tänker på som satellitberoende.

Att upptäcka störning och vilseledning#

Upptäckt sker i mottagaren, i nätet av referensstationer och genom att flera källor jämförs. Tabell 3 listar vanliga indikatorer och hur de kan tolkas. Ingen indikator är ensam bevis, eftersom naturliga fenomen kan ge liknande effekter.

Tabell 3. Indikatorer och möjliga tolkningar (konceptuellt).

Indikator	Möjlig tolkning
Mottagarens brusnivå stiger och signalstyrkan hos alla satelliter sjunker samtidigt	Bredbandig störning
Satelliter tappas en efter en, eller geometrin (DOP) försämras	Skymd himmel, lokal störning eller bortfall
Positionen eller tiden hoppar på ett sätt som fordonet inte kan ha rört sig	Vilseledning, flervägsfel eller fel i mottagaren
Alla satelliter har ovanligt lika och hög signalstyrka, eller signalerna verkar komma från samma riktning	Falska signaler från en enda källa
GNSS-positionen avviker från tröghetssystemets eller en annan oberoende källa	Fel i GNSS eller i den oberoende källan: utred vilken
Navigationsmeddelandet godkänns inte vid autentisering (OSNMA)	Manipulerat meddelande eller en tillfällig brist i kontrollen
Flera mottagare på olika platser ser samma avvikelse	Utbredd källa eller systemfel snarare än lokal skymning

Ett viktigt mönster är att kontrollerna bygger på oberoende information. En enskild GNSS-mottagare kan inte avgöra om signalen är äkta, men tillsammans med en tröghetssensor, en korrekt klocka, en annan antenn eller en radar kan den upptäcka att något inte stämmer. Därför är övervakning på systemnivå, med referensstationer och rapporter från många användare, så värdefull.

Skydd och robusthet#

Inget enskilt skydd räcker. Målet är robust PNT (position, navigation och tid), där systemen fortsätter att fungera eller faller tillbaka på ett säkert sätt när GNSS inte är tillförlitligt. Det byggs i lager, från antennen till organisationen (figur 4).

Figur 5. Skydd i lager. Varje lager fångar en del av hoten, och inget lager är tillräckligt ensamt. Längst till höger finns de åtgärder som gör att verksamheten kan fortsätta även när GNSS inte går att lita på.

Antennen och radiodelen#

En vanlig GNSS-antenn tar emot från hela himlen. Ett CRPA (eng. controlled reception pattern antenna) är en gruppantenn med flera element vars signaler vägs ihop så att mottagningsdiagrammet får ”nollor” i riktningar där det finns störning, medan satelliter i andra riktningar tas emot som vanligt (se gruppantenner). Med flera element kan flera störriktningar hanteras, men det kräver flera mottagarkedjor och används därför främst i professionell och militär utrustning. Filter och ett stort dynamikområde i mottagarens första steg gör att den inte överstyrs av starka signaler i närliggande band.

Signalbehandling: flera frekvenser, flera system och autentisering#

Mottagare som använder flera frekvensband och flera system samtidigt blir svårare att störa eller vilseleda helt, eftersom en bredbandig störning måste täcka flera, åtskilda band (L1/E1 och L5/E5 ligger ca 400 MHz isär) och en vilseledning måste vara samordnad mellan dem. Det höjer insatsen för den som vill störa men tar inte bort hotet.

Autentisering är ett annat lager. OSNMA (Open Service Navigation Message Authentication) är en tjänst där Galileos navigationsmeddelande signeras digitalt, och den blev operativ den 24 juli 2025.⁸ Mottagaren kan kontrollera att bandata och klockparametrar verkligen kommer från Galileo, vilket gör det mycket svårare att mata in falska uppgifter. OSNMA skyddar däremot inte mot störning, och ger begränsat skydd mot att äkta signaler sänds ut igen med fördröjning. Därför kombineras autentiseringen med de övriga kontrollerna.

Lösning och integritet#

Mottagaren kan kontrollera sin egen lösning. RAIM (eng. receiver autonomous integrity monitoring) använder att det finns fler satelliter än de fyra som behövs för att avgöra om ett mätvärde är avvikande, och är etablerat inom flyget. Plausibilitetskontroller jämför positionen med vad fordonet fysiskt kan ha gjort, till exempel högsta möjliga fart och acceleration. EGNOS och andra SBAS-system ger integritetsinformation om satelliterna, men den skyddar mot fel i satelliterna och inte mot störning på marken.

Reserver och övning#

Det mest verkningsfulla skyddet är att inte bero på en enda källa:

Tröghetsnavigering (INS) räknar ut läget från accelerationer och rotationer och är oberoende av radio. Felet växer med tiden, så den behöver fyllas på, men den kan överbrygga ett bortfall, och hur länge beror på sensorernas kvalitet.
Markbaserade hjälpmedel som ILS, VOR och DME i flyget, radar och landmärken till sjöss, samt kompass och papperskort.
Alternativ tidsdistribution. Tid kan hämtas från nätverk i stället för från satelliter. RISE, som ansvarar för svensk normaltid, distribuerar tid bland annat med NTP och PTP, och Netnods tidstjänst ger tid till nätverk från noder med egna atomur (se tidssignaler och frekvensnormaler).
Övning och rutiner. Kustbevakningen övar för att kunna arbeta utan GPS. För flyget gäller tydlig fraseologi mellan pilot och flygledare enligt EASA:s bulletin (sekundärkälla).³

Tabell 4. Vad som hjälper mot vad (i grova drag).

Åtgärd	Mot störning	Mot vilseledning
CRPA-antenn	Hjälper mot störning från vissa riktningar	Hjälper genom att skilja riktningar
Flera frekvenser och system	Hjälper delvis, kräver bredare störning	Hjälper delvis, kräver samordnad imitation
Autentisering (OSNMA)	Hjälper inte	Hjälper mot förfalskade data, begränsat mot återutsändning
Plausibilitetskontroll och RAIM	Hjälper att upptäcka	Hjälper att upptäcka
Tröghetsnavigering	Överbryggar en begränsad tid	Hjälper att upptäcka avvikelser
Atomur eller bra oscillator (tid)	Håller tiden en begränsad tid	Hjälper att upptäcka tidshopp
Markbaserade reservsystem	Fungerar oberoende	Fungerar oberoende

Regler, tillsyn och rapportering#

Skadlig störning ska enligt lagen om elektronisk kommunikation upphöra. Internationellt är det Radioreglementet som gäller, och regeringen uppger att ITU utreder störningarna i Östersjöområdet just för att de strider mot det (se ITU och Radioreglementet och tillsyn, störsändare och sanktioner). Sverige har tillsammans med andra Östersjöländer drivit frågan i ICAO, och regeringen för en nära dialog med Finland, de baltiska länderna, Nato och EU.⁴

Rapportering sker i flera kanaler:

Radiostörningar i allmänhet anmäls till PTS via e-tjänsten Anmälan om radiostörningar (radiostorning.pts.se). PTS prioriterar samhällsviktiga nät- och navigeringssystem. E-tjänsten riktar sig främst till den som har tillstånd att använda radiosändare. Innan du anmäler ska du felsöka din egen utrustning, och en mobilkund ska i regel först kontakta sin operatör.¹⁰
Flyg: Transportstyrelsen tar emot rapporter om störningar från flygplan, och piloter följer sina bolags och flygledningens rutiner.
Sjöfart: Kustbevakningen rapporterar störningar och samarbetar med Sjöfartsverket, Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Transportstyrelsen.⁶

Försök aldrig leta upp eller själv störa en störkälla. Notera i stället tid, plats, vilken utrustning som påverkades och hur, och lämna uppgifterna till rätt myndighet.

Kontrollfrågor#

Hur stark är GNSS-signalen vid marken, och varför är den så svag?

Ca −130 dBm (specifikationen för GPS C/A anger minst −128,5 dBm), ungefär $10^{- 16}$ W. Satelliten sänder med några tiotal watt från ca 20 200 km, och effekten sprids över en hel halvglob. Fri rymd-dämpningen blir ca 182,5 dB. Signalen ligger under bruset och kan bara användas tack vare processvinsten från spridningskoden.

Beräkna skillnaden i fri rymd-dämpning vid 1575,42 MHz mellan en källa 10 km bort och en satellit 20 200 km bort.

$20 \log_{10} (20 200 / 10) \approx 66$ dB, alltså en faktor ca $4 \cdot 10^{6}$ i effekt. Vid samma sändareffekt blir den närliggande källan ca 4 miljoner gånger starkare vid mottagaren.

Vad skiljer störning från vilseledning, och varför bedöms vilseledning som mer riskfylld?

Vid störning förlorar mottagaren satelliterna och vet att något är fel. Vid vilseledning tror den på en falsk signal och levererar en felaktig position eller tid som ser ut som ett riktigt resultat. Det är svårare att upptäcka och kan påverka flera system samtidigt.

Processvinsten är 43 dB, kravet på

E_{b} / J_{0}

är 10 dB och implementationsförlusterna 3 dB. Vilken störmarginal blir det, och vad betyder den?

$43 - 10 - 3 = 30$ dB. Störningen måste vara ca tusen gånger starkare än satellitsignalen för att mottagaren ska tappa den. Siffrorna är antaganden som visar principen.

Vad skyddar Galileo OSNMA mot, och vad skyddar den inte mot?

OSNMA signerar navigationsmeddelandet, så mottagaren kan kontrollera att bandata och klockparametrar kommer från Galileo, vilket motverkar förfalskade data. Den skyddar inte mot störning, och ger begränsat skydd mot att äkta signaler sänds om med fördröjning.

Nämn tre skydd i olika lager och vad de hjälper mot.

Exempel: en CRPA-antenn (antennlagret) skapar nollor mot störriktningar. Autentisering och flera frekvenser (signalbehandlingen) gör vilseledning svårare. Tröghetsnavigering (reserv) överbryggar ett bortfall och avslöjar avvikelser. Markbaserade hjälpmedel som ILS, VOR och DME ger ett oberoende alternativ.

Vad gäller i Sverige för störsändare, och var anmäler man radiostörningar?

Störsändare är förbjudna att använda och sälja, och enligt PTS även att inneha (3 kap. 24 § lagen om elektronisk kommunikation), med böter eller fängelse som straff och undantag för bland annat Försvarsmakten, FRA och FMV. Radiostörningar anmäls till PTS via e-tjänsten på radiostorning.pts.se, där samhällsviktiga nät och navigeringssystem prioriteras.

Nämn tre tecken som kan tyda på vilseledning snarare än störning.

Positionen eller tiden hoppar på ett sätt som fordonet inte kan ha rört sig, alla satelliter har ovanligt lika och hög signalstyrka, eller GNSS-positionen avviker från en oberoende källa som tröghetssystemet. Mottagaren förlorar alltså inte signalen, utan levererar ett resultat som inte stämmer.

U.S. Space Force, IS-GPS-200: lägsta mottagna effekt för C/A-signalen på L1 vid mottagarantennen är −158,5 dBW (−128,5 dBm). Samma värde används i artikeln om satellitnavigering. ↩
Kaplan, E. D. och Hegarty, C. J., Understanding GPS/GNSS: Principles and Applications, 3:e uppl. (Artech House, 2017). Exemplets antaganden (10 dB och 3 dB) är illustrativa och inte hämtade ur boken. ↩
Geoawesome, ”EASA updates GNSS guidance as jamming and spoofing surge” (sekundärkälla, besökt 2026-10-25). Källan återger EASA:s bulletin, fjärde revisionen, som uppges ha publicerats den 3 juli 2026. EASA:s egen bulletin är inte läst direkt. ↩↩↩
Sveriges riksdag, svar på skriftlig fråga 2025/26:161 Gps-störningar, försvarsminister Pål Jonson, 2025-11-19. ↩↩↩
Transportstyrelsen, ”Kraftig ökning av GPS-störningar i Östersjön”, pressmeddelande 2025-09-04. ↩↩↩
Kustbevakningen, ”GNSS-störningar”, publicerad 2025-07-03. ↩↩↩
Lantmäteriet, National report of Sweden to the EUREF 2024 Symposium (maj 2024): SWEPOS med störningsövervakning. ↩
EUSPA, ”Testing operations over: Galileo OSNMA service now available to users”, besökt 2026-10-25. Tjänsten blev operativ den 24 juli 2025. ↩
PTS, ”Störsändare”, uppdaterad 2024-08-09. Sidan nämner MSB bland de myndigheter som har undantag; MSB bytte namn till MCF den 1 januari 2026. ↩
PTS, ”Radiostörningar” (uppdaterad 2025-01-29) och e-tjänsten Anmälan om radiostörningar, besökt 2026-10-25. ↩

Källor och vidare läsning

Transportstyrelsen (2025). Kraftig ökning av GPS-störningar i Östersjön (pressmeddelande 2025-09-04). Hämtad 25 oktober 2026.
Kustbevakningen (2025). GNSS-störningar (råd till sjöfarare, publicerad 2025-07-03). Hämtad 25 oktober 2026.
Sveriges riksdag (2025). Svar på skriftlig fråga 2025/26:161 Gps-störningar (försvarsminister Pål Jonson, 2025-11-19). Hämtad 25 oktober 2026.
Post- och telestyrelsen (PTS) (2024). Störsändare (uppdaterad 2024-08-09). Hämtad 25 oktober 2026.
Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). Radiostörningar och e-tjänsten Anmälan om radiostörningar. E-tjänsten finns på https://radiostorning.pts.se/. Sidan om radiostörningar uppdaterades 2025-01-29. Hämtad 25 oktober 2026.
EUSPA (Europeiska unionens rymdprogrambyrå) (2025). Testing operations over: Galileo OSNMA service now available to users. Hämtad 25 oktober 2026.
U.S. Space Force / GPS Directorate. IS-GPS-200: NAVSTAR GPS Space Segment/Navigation User Interfaces. Lägsta mottagna effekt för C/A-signalen på L1 och signalstruktur. Versionen kontrolleras mot gällande utgåva.
Kaplan, E. D. och Hegarty, C. J. (2017). Understanding GPS/GNSS: Principles and Applications, 3:e uppl. (Artech House). Störmarginal (jamming margin) och sårbarhet för störning.
Geoawesome (2026). EASA updates GNSS guidance as jamming and spoofing surge (sekundärkälla). Sammanfattning av EASA:s bulletin (fjärde revisionen, uppges 3 juli 2026). EASA:s egen bulletin är inte läst direkt och bör kontrolleras. Hämtad 25 oktober 2026.
Lantmäteriet (2024). National report of Sweden to the EUREF 2024 Symposium. SWEPOS och störningsövervakning. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7

SRFA Kunskapsbank. (2026). GNSS-störningar: störsändning och vilseledning. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/satellit-radar-vetenskap/gnss-storningar/

Harvard

Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). GNSS-störningar: störsändning och vilseledning. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/satellit-radar-vetenskap/gnss-storningar/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.