Luftfart, sjöfart och samhällsviktig radio

Sjöfartsradio: VHF, DSC och GMDSS

Hur marin VHF fungerar, vad kanalerna 16 och 70 används till, hur DSC och MMSI automatiserar nödanrop, hur GMDSS delar in haven i fyra områden och vad som gäller för båtradio i Sverige.

Fördjupning12 min läsningGranskad 24 oktober 2026

Innehåll

Marin VHF: ett eget band
1. Simplex och duplex
Räckvidd: antennhöjden avgör
DSC och MMSI
1. Så går ett DSC-nödanrop till
GMDSS och havsområden
1. MF, HF och satellit
Sjöfartsverket, kustradio och JRCC i Sverige
Tillstånd och kompetensbevis för båtradio
Kontrollfrågor

Ett fartyg på öppet hav kan inte ringa 112 med mobilen och kan inte räkna med att någon i närheten råkar lyssna. Därför har sjöfarten ett eget radiosystem med egna band, egna kanaler och egna regler. Kärnan är marin VHF, där ett nödanrop kan skickas med ett knapptryck, och därutöver ett globalt nät av MF, HF och satelliter. Den här artikeln förklarar hur systemet är uppbyggt och hur det används i Sverige.

Marin VHF: ett eget band#

Den marina VHF-radion arbetar i bandet 156–162 MHz, som är avsatt för sjöfartens mobila tjänst. Bandet är indelat i kanaler med 25 kHz avstånd och numrerade enligt en internationell kanalplan i ITU:s Radioreglemente.¹ Talet sänds med frekvensmodulation (se frekvensmodulation), och sändareffekten är högst 25 W för en fast radio. Den kan sänkas till 1 W för korta avstånd. Handhållna VHF-radior har ofta 5–6 W.

Varför just VHF? Frekvensen är hög nog för en liten antenn och låg nog för att vågorna ska gå runt små hinder och följa havsytan någorlunda (se VHF och UHF: utbredning). Kanalerna är avsedda för olika syften, och att hålla sig till rätt kanal är en del av säkerheten (tabell 1).

Tabell 1. Några viktiga kanaler i marin VHF.

Kanal	Frekvens (MHz)	Användning
16	156,800	Anrop och nöd. Bevakas längs kusten och i Vänern, Vättern och Mälaren.
70	156,525	Enbart digitala DSC-anrop. Inget tal.
6	156,300	Mellan fartyg, bland annat samverkan vid räddning.
13	156,650	Säkerhet i navigeringen mellan fartyg.
67 och 74	156,375 och 156,725	Arbetskanaler vid sjöräddning (enligt JRCC 67 eller 74).
72 och 77	156,625 och 156,875	Mellan fartyg.

Kanalnumren följer ett mönster. För kanal 1–28 är frekvensen $156,000 + n \cdot 0,05$ MHz, så kanal 16 ligger på $156,000 + 16 \cdot 0,05 = 156,800$ MHz. För kanal 60–88 är den $156,025 + (n - 60) \cdot 0,05$ MHz, så kanal 70 ligger på $156,025 + 10 \cdot 0,05 = 156,525$ MHz. Tillämpningen i det enskilda landet kan avvika från den internationella planen, så kontrollera alltid vad som gäller hos PTS.

Simplex och duplex#

De flesta kanaler är simplex: alla sänder och tar emot på samma frekvens och turas om att tala med sändningsknappen (se multipel access och duplex). Andra kanaler är duplex, där fartyget sänder på en frekvens och kuststationen på en annan, 4,6 MHz högre (figur 1). Då kan båda parter tala samtidigt, som i en telefon. Det används för samtal via kustradiostationer i en del länder.

I den övre delen av bandet ligger också de två kanaler som AIS använder, 161,975 och 162,025 MHz, se AIS, NAVTEX och nödsändare.

Figur 1. Marin VHF. Överst hela bandet, där fartygen sänder i den nedre delen och kuststationer i duplexkanalernas övre del. Underst en förstoring av de kanaler som är viktigast för säkerheten. Kanal 16 och 70 är markerade med kraftigare färg.

Räckvidd: antennhöjden avgör#

På VHF går radiovågorna i princip i rät linje. Jordens krökning begränsar därför räckvidden till den radiohorisont som antennerna ser. Med standardatmosfären kan avståndet i kilometer uppskattas med

d \approx 4,12 (\sqrt{h_{1}} + \sqrt{h_{2}})

där $h_{1}$ och $h_{2}$ är antennhöjderna i meter över havet (figur 2).

Det är ca 19 sjömil (1 sjömil = 1 852 m). Mellan två båtar med antennerna 2 m över vattnet blir räckvidden bara $4,12 (1,41 + 1,41) \approx 12$ km. Handhållen radio på 1,5 m höjd ger ungefär samma. Att fördubbla sändareffekten hjälper nästan inte alls, medan en högre antenn gör stor skillnad.

Figur 2. VHF-räckvidd mot en kuststation. En högre antenn på båten flyttar hela kurvan uppåt, medan en högre kustantenn ger allt mindre vinst ju högre den är, eftersom räckvidden växer med kvadratroten av höjden.

Det är därför kustradio och räddningscentraler placerar sina VHF-antenner på höga master eller berg, och därför en seglare med antennen i masttoppen hörs längre än en motorbåt med antennen på relingen.

DSC och MMSI#

Före digitala anrop var ett nödläge beroende av att någon råkade lyssna på kanal 16. Digitalt selektivt anrop (eng. Digital Selective Calling, DSC) löser det. Det är ett korthållet datameddelande som sänds på kanal 70 och som antingen riktas till en särskild station eller till alla, som ett nödanrop. Standarden finns i Rekommendation ITU-R M.493. Radion sänder data med frekvensskiftsnyckling (FSK) och ljudtoner på 1 300 och 2 100 Hz med 1 200 bit/s.

För att kunna adressera en radio behövs en identitet: MMSI (eng. Maritime Mobile Service Identity), ett nummer på nio siffror. De tre första siffrorna är landskoden MID (eng. Maritime Identification Digits). Sverige har MID 265 och 266.² Ett fartyg har ett eget MMSI, en kuststation har ett MMSI som börjar med 00 följt av landskoden, och grupper har ett som börjar med 0. I Sverige tilldelar PTS MMSI.³

Så går ett DSC-nödanrop till#

Den som är i nöd håller in radions röda nödknapp några sekunder. Radion sänder ett DSC-nödanrop på kanal 70 med fartygets MMSI, position och tid från en inkopplad GNSS-mottagare, och om möjligt nödens art (brand, läcka, grundstötning, man över bord med mera).
Anropet upprepas automatiskt tills någon kvitterar. Alla DSC-radior inom räckvidd larmar, och en kuststation eller räddningscentral kvitterar med ett DSC-meddelande.
Därefter går trafiken över till tal. Den nödställde anropar MAYDAY på kanal 16.
Räddningscentralen anger en arbetskanal, i Sverige ofta kanal 67 eller 74, och leder insatsen därifrån (figur 3).

Figur 3. Ett DSC-nödanrop. Det digitala anropet bär identitet och position och når alla DSC-radior inom räckvidd. Talet på kanal 16 kommer efteråt, när någon lyssnar, och trafiken flyttas sedan till en arbetskanal.

Radion som skickar och tar emot DSC finns i flera klasser. Fartyg som omfattas av SOLAS har en DSC-kontrollenhet som bevakar kanal 70 hela tiden. En enklare variant, klass D, är vanlig i fritidsbåtar.

På inre vattenvägar i Europa som regleras av överenskommelsen Rainwat används i stället ATIS (eng. Automatic Transmitter Identification System). Radion sänder då en identitet (9 följt av MMSI) i slutet av varje sändning, men har inget DSC.³

GMDSS och havsområden#

Det globala sjönöd- och säkerhetssystemet GMDSS (eng. Global Maritime Distress and Safety System) ersatte stegvis det äldre systemet med radiotelegrafister som lyssnade på 500 kHz. Det infördes av IMO i SOLAS-konventionen, började användas under 1990-talet och var fullt genomfört 1999. Idén är att en nödsituation ska kunna larmas automatiskt, utan att någon behöver kunna morse, med minst två oberoende sätt att larma.⁴

Utrustningskraven beror på hur långt från land fartyget går. Haven delas därför in i fyra havsområden (figur 4 och tabell 2).

Tabell 2. GMDSS havsområden och grundläggande utrustning (sammandrag).

Område	Täckning	Utrustning utöver grunden
A1	Inom räckvidd för minst en kuststation i VHF med DSC, i storleksordningen 20–30 sjömil	Grundutrustning: VHF med DSC, NAVTEX-mottagare, EPIRB på 406 MHz, radar-SART eller AIS-SART, handhållna VHF
A2	Utanför A1, inom MF-räckvidd, i storleksordningen 100 sjömil	MF-radio med DSC (2187,5 kHz)
A3	Utanför A1 och A2, inom täckning från geostationära satelliter, ca 70°S–70°N	Satellitterminal (Inmarsat) eller MF/HF med DSC
A4	Utanför A1–A3, i praktiken polarområdena	MF/HF med DSC

Kravens detaljer beror på fartygstyp och storlek och regleras i SOLAS kapitel IV, så tabellen är bara en grov överblick.

Figur 4. GMDSS havsområden. Områdena A1–A3 är beroende av vilken radiotjänst som når, och A4 är det som blir över: polartrakterna utanför satelliternas täckning. Figuren är en principskiss och inte skalenlig.

MF, HF och satellit#

På mellanvåg (MF) och kortvåg (HF) går radiovågorna längre. MF-markvågen följer havsytan och når ungefär 100 sjömil, och HF kan via jonosfären nå över världshaven (se kortvågsutbredning). Nödfrekvensen för tal på MF är 2182 kHz, medan DSC-nödanrop sänds på 2187,5 kHz och på flera HF-frekvenser. För satellitnäten gäller att Inmarsat har varit det klassiska GMDSS-nätet, och på senare tid har även Iridium godkänts av IMO som leverantör av GMDSS-tjänster (se satellitkommunikation). Satellit används också för att ta emot sjösäkerhetsinformation.

Sjöfartsverket, kustradio och JRCC i Sverige#

Sjöfartsverket svarar för den svenska kustradion och för sjöräddningen. Kustradion har anropsnamnet Stockholm Radio. Den svenska kustradiokartan från juni 2025 visar att anrop på MF görs via DSC till stationer på Bjurök, i Härnösand, vid Grimeton, på Gislövshammar och i Tingstäde.⁵ Namnet Grimeton känns igen från världsarvet, se Grimeton och SAQ.

Sjö- och flygräddningscentralen (eng. Joint Rescue Coordination Centre, JRCC) i Göteborg tar emot och leder sjö- och flygräddning. Du når JRCC på tre sätt:⁶

Ring 112 och begär sjö- eller flygräddning.
VHF kanal 16, där JRCC anropas med ”Sweden Rescue”. Kanalen bevakas längs kusten och i Vänern, Vättern och Mälaren.
DSC-nödknappen, som larmar centralen på kanal 70. JRCC:s DSC-nummer är 002653000.

JRCC använder även Rakel (se Rakel) i sitt arbete. Insatserna utförs av bland andra Kustbevakningen och frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet. Nödsändare som EPIRB och PLB beskrivs i nödfrekvenser och nödsändare.

Tillstånd och kompetensbevis för båtradio#

Den som ska använda marin VHF i en fritidsbåt behöver tre saker.³

Tillstånd för radioanläggningen från PTS, som söks i en e-tjänst och är förenat med en årsavgift. PTS tilldelar också MMSI.
Kompetensbevis för den som använder radion, i dagligt tal ofta kallat VHF-certifikat eller SRC (eng. Short Range Certificate). PTS hänvisar till utbildningsorganisationen NFB (batlivsutbildning.se). För längre färder med MF/HF och satellit finns motsvarande bevis för långdistansradio (LRC). För yrkessjöfart är det Transportstyrelsen som ansvarar för radiocertifikat.
Anropssignal. PTS tilldelar den för oregistrerade båtar, medan Transportstyrelsen gör det för registreringspliktiga fartyg.

Regler och avgifter ändras, så kontrollera alltid aktuella krav hos PTS. Radiotjänsterna och deras indelning beskrivs i radiotjänster och de allmänna reglerna i tillstånd och tilldelning.

Kontrollfrågor#

Vilka är kanal 16 och kanal 70 i marin VHF, och vad skiljer dem åt?

Kanal 16 (156,800 MHz) är anrops- och nödkanal för tal. Kanal 70 (156,525 MHz) är reserverad för digitala DSC-anrop och används inte för tal.

Beräkna radiohorisonten mellan en båt med antennen 3 m över vattnet och en kuststation på 40 m.

$d \approx 4,12 (\sqrt{3} + \sqrt{40}) = 4,12 (1,73 + 6,32) \approx 33$ km.

Vad betyder det att en kanal är simplex respektive duplex?

På en simplexkanal sänder och tar alla emot på samma frekvens och turas om. På en duplexkanal sänder fartyget och kuststationen på olika frekvenser (4,6 MHz isär), så att båda kan tala samtidigt.

Vilken information skickas med ett DSC-nödanrop?

Fartygets MMSI, positionen och tiden från GNSS-mottagaren och, om man hunnit ange den, nödens art. Anropet upprepas tills någon kvitterar.

Vad är ett MMSI och hur är det uppbyggt?

Ett nio siffror långt nummer som identifierar en radio eller ett fartyg. De tre första siffrorna är landskoden MID. Sverige har 265 och 266.

Beskriv GMDSS havsområden A1–A4.

A1 är inom VHF-räckvidd från en kuststation med DSC. A2 är utanför A1 men inom MF-räckvidd. A3 är utanför A1 och A2 men inom täckningen från geostationära satelliter. A4 är utanför dessa, i praktiken polarområdena.

Varför hjälper det inte mycket att höja sändareffekten för att öka VHF-räckvidden?

På VHF avgörs räckvidden av radiohorisonten, som bestäms av antennhöjderna. Mer effekt gör signalen starkare inom horisonten men ändrar inte var horisonten finns.

Vad behöver du för att få använda VHF i en svensk fritidsbåt?

Tillstånd från PTS för radioanläggningen (med årsavgift) och ett kompetensbevis för användaren. Fartyget får också ett MMSI från PTS, och en anropssignal.

ITU Radioreglementet, appendix 18, anger kanalnumrering och frekvenser för marin VHF. Kanalerna 1–28 och 60–88 delar frekvensområdet 156,025–157,425 MHz för fartygssändning, och duplexkanalernas kuststationer sänder 4,6 MHz högre. ↩
MID (Maritime Identification Digits) tilldelas av ITU. För Sverige gäller 265 och 266. ↩
PTS, ”Båtradio (VHF)”: tillstånd i e-tjänst med årsavgift, kompetensbevis, MMSI från PTS, anropssignal från PTS eller Transportstyrelsen, och ATIS (9 följt av MMSI) på inre vattenvägar utan DSC. ↩↩↩
PTS, ”Nödkommunikation till sjöss”: DSC-nödknappen sänder identitet och position, GMDSS gäller SOLAS-fartyg med minst två oberoende sätt att larma, och EPIRB på 406 MHz larmar via Cospas-Sarsat. ↩
Sjöfartsverket, ”Kustradiokarta”, 2025-06-16: MF-stationer vid Bjurök, Härnösand, Grimeton, Gislövshammar och Tingstäde, med anrop via DSC. ↩
Sjöfartsverket, ”Contact channels”, och Svenska Båtunionens presentation om att larma JRCC (2023-03-20): ring 112, anropa ”Sweden Rescue” på kanal 16, DSC på kanal 70 till 002653000, och SAR-arbetskanal 67 eller 74. ↩