Telekrig och elektronisk krigföring – en översikt

Telekrig, eller elektronisk krigföring, är kampen om det elektromagnetiska spektrumet: att kunna använda det själv, att veta vad andra gör i det och att hindra dem från att använda det. Artikeln förklarar begreppen, ger historiska exempel och beskriver på konceptnivå varför radiosignaler kan upptäckas och störas och hur man skyddar sig. Den bygger enbart på öppna källor och innehåller inga operativa detaljer och inga anvisningar för att störa, vilseleda eller avlyssna.

Begreppen#

Försvarsmaktens lärobok i telekrigföring för luftvärnet från 2004 definierar telekrigföring som ”militär verksamhet som nyttjar det elektromagnetiska spektrumet” för att bekämpa, förvanska eller utnyttja motpartens inhämtning, bearbetning eller delgivning av information, och för att skydda sig mot att motparten gör detsamma. Boken beskriver telekrig som kampen om spektrumet, och den omfattar hela spektrumet, inte bara radio och radar utan även till exempel infrarött och synligt ljus.¹

Verksamheten delas in i tre områden (tabell 1 och figur 1). Termerna är hämtade ur boken från 2004 och kan ha ändrats sedan dess.

Tabell 1. De tre delarna av telekrig enligt Försvarsmaktens lärobok 2004¹, med civil motsvarighet.

Gränserna är inte skarpa. Samma sändare kan användas i flera syften, och samma mätutrustning kan användas både för att upptäcka en störning i fred och för signalspaning i krig. Det som skiljer är syfte, mandat och regler.

Historiska exempel#

Window över Hamburg 1943#

Natten mellan 24 och 25 juli 1943 använde brittiska bombflygplan för första gången ”Window” vid ett anfall mot Hamburg: tunna aluminiumremsor, svärtade på ena sidan och knutna i buntar. Remsorna gav kraftiga falska ekon på de tyska radarskärmarna. Enligt Air & Space Forces Magazine ”översvämmades” Würzburg-radarns skärmar av falska ekon, och markledarna tappade kontakten med målen.²

Tekniken var enligt samma källa testad och klar redan tidigt 1942, men användes inte. Orsaken var enligt artikeln fruktan för vedergällning: man var rädd att motparten skulle svara med samma teknik mot den egna radarn.² Exemplet visar ett mönster som återkommer. Så snart en metod är känd börjar motparten arbeta med motmedel, och ingen vill vara först. Det visar också att fysiken är symmetrisk: det som stör motpartens radar kan störa den egna. Se Radarteknik för varför radar är känslig för sådana falska ekon.

Störning av radiosändningar under kalla kriget#

Under kalla kriget störde Sovjetblockets stater västliga kortvågsutsändningar, bland annat BBC External Services, Deutsche Welle, Radio Free Europe/Radio Liberty och Voice of America. Enligt AIB:s historiska sammanfattning handlade det om stora störsändarstationer i Östeuropa, att störningen blev vanligare under 1960-, 70- och 80-talen och att de västliga sändarna svarade med kraftigare kortvågssändare. Störningen upphörde inte med kalla krigets slut utan fortsatte på kortvåg i ungefär 30 år.³

Kortvågssändningar når långt över gränser via jonosfären, se Kortvågsutbredning, och det gör också en störsändare: lyssnaren hör störningen på samma frekvens som sändningen. Det är en enkel och bred form av elektronisk attack, och ett exempel på att den inte är selektiv: alla som lyssnar på frekvensen drabbas.

Det svenska exemplet på samma tid är FRA, som bildades 1 juli 1942, se Radio i krig och beredskap.

Signalspaning och elektronisk stödverksamhet#

Elektronisk stödverksamhet bygger på att lyssna: att upptäcka att en sändare är aktiv, avgöra vad det är för slags signal och bestämma var den finns. Den sista delen görs med peilning från flera platser (se figuren i Tillsyn, störsändare och sanktioner). Samma fysik används av PTS när myndigheten letar efter en störkälla i fred.

FRA beskriver sin verksamhet som underrättelseverksamhet, där signalspaning ingår, och som arbete för informationssäkerhet och cybersäkerhet. Myndigheten skriver att dess underrättelseverksamhet ger Sverige ”unik kunskap om utländska förhållanden”, och att den genom Nationellt cybersäkerhetscenter höjer cybersäkerheten hos samhällsaktörer.⁴ Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet regleras av lag (2008:717), och tillstånd prövas av Försvarsunderrättelsedomstolen.⁵ Reglerna gäller statens verksamhet och ger ingen rätt för enskilda att avlyssna andras kommunikation, se Avlyssning och sekretess.

Varför kan en sändare upptäckas långt utanför sin egen räckvidd?#

Svaret finns i hur signalen avtar. En radar skickar ut effekten $P_t$ med antennförstärkningen $G$, och ekot från ett mål med radarmålarean $\sigma$ på avståndet $R$ blir (se Radarteknik)

En passiv mottagare på samma avstånd tar emot radarns utsända signal direkt, en enda väg. Med mottagarantennens förstärkning $G_i$ och med radarns huvudlob riktad mot mottagaren blir den mottagna effekten

Kvoten är oberoende av sändeffekt och våglängd:

Slutsatsen är allmän. I figur 2 avtar den direkta signalen med 20 dB för varje tiodubbling av avståndet och ekot med 40 dB. Det är en av orsakerna till att man utformar radarsignaler som är svåra att upptäcka (eng. low probability of intercept, LPI), till exempel genom att sprida energin över ett brett band, och till att man överväger när man ska sända.

Elektronisk attack: störning och vilseledning#

Elektronisk attack kan grovt delas in i störning (eng. jamming), där en signal gör att en mottagare inte kan ta emot det den ska, och vilseledning (eng. deception), där en mottagare får felaktig information, till exempel en falsk position. Principen är densamma för alla radiosystem. Mottagaren behöver ett tillräckligt högt förhållande mellan önskad signal och summan av brus och störning, och en oönskad signal i samma band höjer den sammanlagda störnivån. Hur stort problemet blir beror på hur starka de önskade och oönskade signalerna är vid mottagaren, och på hur väl mottagaren kan skilja dem åt, se Brus och signal–brusförhållande.

Tre drag är värda att känna till:

1. Svaga signaler är sårbara. Signaler från satelliter är mycket svaga när de når marken. GPS C/A är ca 58 gånger svagare än bruset före avspridning, och därför är GNSS särskilt känsligt för störning (se räkneexemplet i Spridningsspektrum och i GNSS-störningar).
2. Attacken är sällan selektiv. En störsignal drabbar alla mottagare i bandet inom räckhåll, också civila och sådana som inte var avsedda. Därför är störning av GNSS i Östersjöområdet ett problem för flyg och sjöfart.
3. Passiva metoder finns. Window är ett exempel: ingen sändare, bara reflektorer som radarn inte kan skilja från flygplan.

Elektroniskt skydd#

Skydd kan delas in i tekniska åtgärder och rutiner. Det här är principerna, i en ordning som går från sändaren till systemet.

Gör signalen svår att störa: sprid och hoppa. Med spridningsspektrum sprids signalen över ett mycket bredare band än informationen kräver, och mottagaren tar tillbaka energin. Vinsten kallas processvinst, $G_p=10{\log }_{10}(W/R)$. Med frekvenshopp byter sändaren kanal enligt ett mönster som mottagaren känner, och en smalbandig störare på en av $N$ kanaler träffar bara andelen $1/N$ av hoppen. Marginalen mot störning är begränsad. Exempelvis ger $G_p=43$ dB, ett krav på $E_b/N_0=10$ dB och 2 dB förluster en störtålighetsmarginal på ca 31 dB. Beräkningarna och exemplen med Bluetooth och GPS finns i Spridningsspektrum. Spridningen hjälper inte mot en tillräckligt kraftig bredbandig störning och är inte kryptering.

Gör signalen svår att upptäcka: sänd mindre. Emissionskontroll (eng. emission control, EMCON) betyder att man styr och begränsar sina egna sändningar. Skälet följer av räkneexemplet ovan: upptäcktsavståndet för en enkelväg-signal är proportionellt mot $\sqrt{P}$, och området där signalen kan upptäckas blir proportionellt mot $P$. Om effekten sänks med $x$ dB blir räckvidden ${10}^{-x/20}$ och arean ${10}^{-x/10}$ av ursprunget.

Tabell 2. Hur lägre effekt minskar upptäcktsområdet.

Att sända kortare, med smalare strålar och med lägre effekt är därför ett sätt att skydda sig (figur 3). Att byta ut radio mot kabel där det går är ett annat.

Skydda mottagaren: antenn och filter. En riktad mottagarantenn tar emot mindre störning från andra riktningar, och en gruppantenn kan placera ”nollor” i riktning mot en störkälla. Filter och bra dynamikområde hindrar att starka signaler utanför bandet överstyr mottagaren. Detta beskrivs för GNSS i GNSS-störningar.

Ha reserver. Ingen teknik är ofelbar. Skyddet består därför också av flera oberoende vägar, övning och rutiner för att klara sig utan radion en tid. Se avsnittet om robusthet i Försvaret, totalförsvaret och spektrum.

Det öppet kända läget: GNSS-störningar kring Östersjön#

Det som är mest synligt för civila i dag är störningarna av satellitnavigering. Här återges bara det som myndigheter har sagt öppet (figur 4). En mer detaljerad sammanställning finns i GNSS-störningar.

• Transportstyrelsen (pressmeddelande 2025-09-04) uppger att störningarna av GNSS, främst i Östersjöområdet, har ökat markant det senaste året och gradvis sedan slutet av 2023. De började i de östra delarna av svenskt luftrum över internationellt vatten och finns nu över ett större område, både över vatten och över land. Myndigheten tar nästan dagligen emot rapporter från flygplan. ”Källan till störningarna har kunnat härledas till Rysslands territorium.” Myndigheten bedömer att störningarna är en säkerhetsrisk för den civila luftfarten, att de påverkar sjöfart och annan kritisk infrastruktur och att de strider mot Chicagokonventionen. Statistiken omfattar bara de störningar som myndigheten känner till, och mörkertalet bedöms vara stort.⁶
• Sverige och fem andra stater (Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen) lämnade i början av juni 2025 en gemensam inlaga till ICAO:s råd om vilseledning och störning av GNSS i sina flyginformationsregioner. Rådet uttryckte stor oro och krävde att Ryssland upphör med störningarna, enligt Transportstyrelsen.⁶
• Kustbevakningen (sidan uppdaterad 2025-07-03) skriver att GPS-signaler vid flera tillfällen har försvunnit helt och att fartygspositioner har rört sig i onaturliga mönster och farter. Myndigheten beskriver både störning och vilseledning och påpekar att de kan gå obemärkta förbi ombord. Råden är att regelbundet notera position och hastighet, att ha sjökort, kompass och VHF, att välja en väg man känner väl, att använda radar och att alltid ha alternativa hjälpmedel.⁷

Regler och gränser#

Internationellt finns principer i ITU:s konstitution. Enligt en sammanfattning i en presentation från UNIDIR ska medlemsstaterna inte orsaka skadlig störning på andra staters radiotjänster eller kommunikationer (artikel 45), och artikel 48 ger medlemsstaterna ”entire freedom” (full frihet) när det gäller militära radioinstallationer, med vissa villkor.⁸ ITU:s konstitution har inte lästs i original här, och texten ska därför läsas som en översikt. Transportstyrelsen anger att störningarna i Östersjöområdet strider mot Chicagokonventionen.⁶ Skadlig störning kan också strida mot Radioreglementet, se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser. I Sverige är störsändare förbjudna, och störning av radiotrafik anmäls till PTS, se Tillsyn, störsändare och sanktioner.

Försök aldrig leta upp eller själv störa en misstänkt störkälla. Notera i stället tid, plats och vilken utrustning som påverkades, och lämna uppgifterna till rätt myndighet.

Kontrollfrågor#