Luftfart, sjöfart och samhällsviktig radio

Rakel och kommunikation för blåljusmyndigheter

Rakel är det digitala radiosystem som polis, räddningstjänst, ambulans och andra samhällsviktiga aktörer använder. Artikeln förklarar tekniken (TETRA), talgrupper och robusthet samt övergången till Rakel G2 och SWEN.

Fördjupning13 min läsningGranskad 24 oktober 2026

Innehåll

Vad Rakel är och vilka som använder det
Tekniken: TETRA
1. Fyra samtal på en bärvåg
2. Direktläge och repeater
Talgrupper och samtal
Robusthet och säkerhet
Samarbete över gränserna
Från Rakel till SWEN
Kontrollfrågor

När polis, ambulans och räddningstjänst ska samarbeta vid en olycka måste de kunna prata med varandra, även när mobilnätet är överbelastat eller har slocknat. Det är uppgiften för Rakel, Sveriges gemensamma radiokommunikationssystem för samhällsviktig verksamhet. Rakel bygger på den digitala radiotekniken TETRA och används sedan 2000-talets senare hälft. Nu förbereds nästa steg: i oktober 2026 fick Myndigheten för civilt försvar (MCF) tillstånd att använda frekvenser i 700 MHz-bandet för det nya systemet SWEN, där Rakel G2 utgör kärnan.

I korthet

Rakel är ett slutet digitalt radiosystem för blåljusmyndigheter och andra samhällsviktiga aktörer. Det bygger på TETRA och använder 380–385 MHz (uppåt från terminal) och 390–395 MHz (nedåt från basstation).
Samtal sker i talgrupper: alla medlemmar i gruppen hör den som trycker på knappen. Ett gruppsamtal upptar bara en kanal per cell, hur många som lyssnar.
Robustheten kommer från reservkraft, ett eget nät och direktläge, där terminaler talar med varandra utan basstation.
TETRA ger tal och korta data, men inte mobilt bredband. Därför ersätts Rakel av SWEN, som bygger på 3GPP-standarder (4G/5G) och använder 2×10 MHz i 700 MHz-bandet.
Enligt MCF:s plan migrerar användarna 2028–2030, och den nuvarande generationen (Rakel G1) avvecklas vid årsskiftet 2030.

Vad Rakel är och vilka som använder det#

Namnet Rakel kommer från RAdiokommunikation för Effektiv Ledning. Systemet är ett trunkat radiosystem (eng. trunked radio): en gemensam uppsättning radiokanaler delas dynamiskt av många användare, ungefär som kassorna i en butik där varje kund tilldelas den som är ledig. Det är mer effektivt än att ge varje organisation egna fasta kanaler, och det gör att många organisationer kan dela samma nät utan att ha tillgång till varandras samtal.

Användarna är alla anslutna organisationer med samhällsviktig verksamhet. Det handlar främst om polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård och SOS Alarm, men också Kustbevakningen, Tullverket, Försvarsmakten och Sjö- och flygräddningscentralen JRCC (se nödfrekvenser och nödsändare), samt kommuner, regioner och bolag inom till exempel energi och transport. Enligt uppgifter från 2026 använder fler än 700 organisationer Rakel.¹ Celab, som följer området, anger fler än 105 000 terminaler, fler än 15 000 fordon och ungefär 70 ledningscentraler som ska byta system.²

Tekniken: TETRA#

TETRA (eng. Terrestrial Trunked Radio) är en europeisk standard från ETSI som togs fram för just den här typen av användare. Rakel använder två frekvensband om vardera 5 MHz, med ett duplexavstånd på 10 MHz (tabell 1 och figur 1). Frekvensplanen och hur band delas mellan tjänster beskrivs i frekvensplanen.

Tabell 1. Rakels radiogränssnitt i korthet (TETRA V+D, ETSI EN 300 392).

Parameter	Värde
Frekvensband	380–385 MHz (terminal till bas), 390–395 MHz (bas till terminal)
Duplexavstånd	10 MHz
Bärvågsavstånd	25 kHz
Tidluckor per bärvåg	4
Modulation	π/4-DQPSK, 18 000 symboler/s
Bruttobitrat	36 kbit/s per bärvåg
Talkodek	ACELP, ca 4,6 kbit/s
Högsta nettohastighet för data	ca 28,8 kbit/s per bärvåg (fyra tidluckor)

Figur 1. Rakels frekvensplan och TDMA-struktur. Varje 25 kHz-bärvåg delas i fyra tidluckor om vardera 14,17 ms. På basstationens huvudbärvåg används lucka 1 som styrkanal, och övriga luckor bär samtal.

Fyra samtal på en bärvåg#

TETRA delar upp varje bärvåg i tid (TDMA, se multipel access och duplex). En tidlucka är 14,17 ms lång och en ram om fyra luckor 56,67 ms. Eftersom luckorna återkommer varje ram upplevs varje samtal som en kontinuerlig ström, trots att sändaren bara är aktiv en fjärdedel av tiden. Talet kodas först till en låg bitrat (ca 4,6 kbit/s mot telefonnätets 64 kbit/s), vilket gör att samtalet ryms i en enda lucka tillsammans med felskydd (se kanalkodning).

Direktläge och repeater#

Om nätet inte täcker platsen, till exempel i en källare eller en tunnel, kan terminalerna växla till direktläge (eng. direct mode operation, DMO). Då talar de direkt med varandra på en gemensam kanal utan basstation, som med en vanlig kommunikationsradio. Standarden för detta är ETSI EN 300 396. En terminal kan också fungera som repeater (förlänger räckvidden) eller gateway (kopplar direktläget till nätet), ofta monterad i ett fordon. Direktläget fungerar även när infrastrukturen helt faller bort, vilket gör det till en sista reservväg.

Talgrupper och samtal#

Det viktigaste begreppet för den som arbetar i Rakel är talgruppen. En talgrupp är en logisk grupp av terminaler som delar ett samtal. Den som trycker på sändningsknappen (eng. push-to-talk, PTT) hörs av alla medlemmar i gruppen, oavsett var i landet de befinner sig. Gruppen är alltså inte knuten till en frekvens eller en plats utan till en identitet i nätet.

Så fungerar det i praktiken:

Varje terminal har en unik identitet, och organisationen bestämmer vilka talgrupper terminalen får använda. En terminal kan lyssna på flera grupper och prioritera en av dem.
När någon trycker på knappen reserverar nätet en kanal i varje cell där minst en medlem finns. Samtalet sätts upp på en bråkdel av en sekund, vilket är en avgörande skillnad mot ett mobilsamtal som ska ringa upp en motpart.
Vid större händelser finns grupper för samverkan, så att polis, räddningstjänst och ambulans kan tala med varandra utan att behöva byta radio.
Nödanrop startas med en särskild knapp på terminalen. Anropet får högsta prioritet, kan ta över en upptagen kanal och visas hos ledningscentralen. Systemet har även korta statusmeddelanden och textmeddelanden (SDS).

Samtal mellan terminaler går genom nätet, men en ledningscentral kan också vara ansluten som en egen användare. Därifrån styr operatörer enheterna i fält och kan gå in i flera talgrupper samtidigt (figur 2).

Figur 2. Rakels uppbyggnad. Terminalerna ansluts via basstationer till en gemensam kärna, och därifrån går kopplingar vidare till ledningscentraler, telefonnätet och grannländernas nät. Direktläge (nederst) kräver ingen infrastruktur.

Robusthet och säkerhet#

Ett system för räddningsarbete måste fungera när andra system gör det inte. Robustheten byggs på flera nivåer:

Eget nät. Rakel delar inte kapacitet med konsumentnäten, så en överbelastning vid en stor händelse påverkar inte blåljusen.
Reservkraft. Vid en regeringsredovisning 2010 hade ca 900 av ca 1 600 basstationer reservkraft för omkring en vecka.³ Hur det ser ut idag är inte redovisat i det material som använts här.
Flera vägar i transmissionen. Basstationerna kopplas ihop med fasta förbindelser eller radiolänk. Ju fler vägar det finns mellan noderna, desto bättre tål nätet avbrott.
Direktläge som beskrivits ovan.

Rakel är ett slutet system där terminaler identifieras och godkänns av nätet (autentisering), och radiotrafiken skyddas av kryptering. Närmare uppgifter om hur säkerheten är konfigurerad redovisas inte i öppna källor och beskrivs därför inte här. Att avlyssna eller sprida trafik som inte är avsedd för en själv regleras i lag, se avlyssning och sekretess. Rakel är en del av Sveriges beredskap, se försvaret, totalförsvaret och spektrum.

Samarbete över gränserna#

TETRA-standarden har ett mellansystemsgränssnitt, ISI (eng. Inter-System Interface), som gör att nät från olika länder kan kopplas ihop så att en användare kan ringa och roama mellan dem. I ett EU-projekt (ISITEP) kopplades Rakel ihop med det norska Nødnett den 16 november 2016.⁴ Även det finska Virve har kopplats ihop med Rakel, men årtalet har inte kunnat bekräftas i det underlag som använts här.⁵ Det underlättar insatser nära gränserna, till exempel vid skogsbränder eller olyckor i gränstrakter.

Från Rakel till SWEN#

TETRA är byggt för tal. Det klarar korta meddelanden, men inte bilder, video eller stora datamängder, som användarna idag är vana vid i sina privata telefoner. Därför beslutade regeringen att ett nytt system ska ersätta Rakel. Det heter SWEN (Swedish Emergency Network), och dess kärna kallas Rakel G2 (andra generationen).

Tillståndet i 700 MHz-bandet#

Den 12 oktober 2026 beslutade Post- och telestyrelsen (PTS) att ge MCF tillstånd att använda 703–713 MHz och 758–768 MHz, alltså 2×10 MHz parat spektrum. Tillståndet är nationellt och gäller till och med den 31 december 2041. Frekvenserna var tidigare reserverade för marksänd tv. PTS tilldelade dem utan allmän inbjudan med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, efter samråd med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.⁶ Bandet motsvarar den del av 700 MHz-bandet som i 3GPP:s bandnumrering kallas band 28 (se mobilbanden i Sverige).

Hur SWEN är tänkt att fungera#

Enligt MCF:s delredovisning från mars 2026 bygger SWEN på tre idéer:⁷

Delat radionät. Statens eget kärnnät kopplas till kommersiella operatörers radionät i en teknik som kallas MOCN (eng. multi-operator core network). Radiomasterna delas, men kärnnäten hålls åtskilda (figur 3). Ericsson levererar kärnnätet, och Telia är enligt Techtidningen primär leverantör av radioaccess med Net4Mobility (Tele2:s och Telenors gemensamma nät) som sekundär.⁸
Standardiserade tjänster. Gruppsamtal, nödlarm och video ges av 3GPP:s MCX-tjänster (eng. mission-critical push-to-talk, video och data). De bygger på 4G och 5G och är de standardiserade motsvarigheterna till TETRA:s talgrupper.
Prioritet. Samhällsviktig trafik ska gå före andra användare i näten. MCF noterade i mars 2026 att prioritet i de kommersiella näten ännu inte är lagreglerad.

Figur 3. SWEN som MOCN. Radionätet delas av flera, men trafiken från SWEN-terminaler styrs till ett statligt kärnnät, medan de kommersiella kunderna går till operatörens eget kärnnät.

Tabell 2. Rakel G1 och SWEN jämfört (per oktober 2026).

	Rakel G1	SWEN (Rakel G2)
Teknik	TETRA	3GPP (4G/5G) med MCX
Spektrum	2×5 MHz vid 380–395 MHz	2×10 MHz vid 703–713/758–768 MHz
Radionät	Eget statligt nät	Kommersiella operatörers nät, delat (MOCN)
Datahastighet	kbit/s	Mbit/s och uppåt
Tjänster	Tal, status, korta data	Tal, nödlarm, video, data

högre på 700 MHz. Skillnaden är liten i förhållande till de variationer som terräng och byggnader ger, men den är en del av förklaringen till att täckning och masttäthet är viktiga frågor när ett system flyttar uppåt i frekvens (se VHF och UHF: utbredning).

Tidplan#

MCF:s redovisning anger att det ska testas under 2026 och valideras under 2027, med slutredovisning den 1 mars 2027. Därefter migrerar användarna 2028–2030 och Rakel G1 avvecklas vid årsskiftet 2030. Radionätet från Telia ska enligt redovisningen ge ca 94 procent täckning i första fasen. För åren 2025–2027 anges en kostnad på 2,3 miljarder kronor. TETRA-direktläget förväntas leva kvar en tid.⁷ ²

Figur 4. Från Rakel till SWEN. Övre raden visar hur Rakel byggdes upp, och nedre raden MCF:s plan för det nya systemet. Tidplanen är MCF:s och kan ändras.

Kontrollfrågor#

Vilka frekvensband använder Rakel, och vilken riktning har respektive band?

380–385 MHz används från terminal till basstation (uppåt) och 390–395 MHz från basstation till terminal (nedåt). Duplexavståndet är 10 MHz.

Vad är en talgrupp och varför är den användbar för blåljusmyndigheter?

En talgrupp är en logisk grupp terminaler som delar ett samtal. Alla medlemmar hör den som sänder, oavsett var de är. Gruppen är knuten till en identitet i nätet och inte till en plats eller frekvens, och samtalet upptar bara en kanal per cell. Det passar ledning av insatser där många behöver höra samma sak samtidigt.

Hur många samtal kan en TETRA-basstation med fyra bärvågor ha samtidigt, om en lucka används som styrkanal?

Fyra bärvågor ger $4 \cdot 4 = 16$ luckor. Med en styrkanal återstår 15 samtalskanaler.

Vad är direktläge (DMO) och när används det?

Direktläge innebär att terminaler talar direkt med varandra utan basstation. Det används där nätet saknas eller har fallit bort, till exempel i tunnlar, källare eller vid avbrott. Repeater och gateway kan förlänga räckvidden eller koppla till nätet.

Varför räcker TETRA inte för framtidens behov?

TETRA har låga datahastigheter, högst ca 28,8 kbit/s per bärvåg. Det räcker till tal och korta meddelanden men inte till video, bilder och stora datamängder. SWEN bygger i stället på 4G och 5G med MCX-tjänster.

Vad menas med MOCN, och vad delas respektive hålls åtskilt?

I ett MOCN (multi-operator core network) delas radionätet av flera parter, medan kärnnäten är separata. För SWEN betyder det att samhällsviktig trafik går till ett statligt kärnnät, medan kommersiella kunder går till operatörens eget.

Beräkna skillnaden i fri-rymd-dämpning mellan 392,5 MHz och 763 MHz vid samma avstånd.

$Δ L = 20 \log_{10} (763 / 392,5) \approx 5,8$ dB, så dämpningen är ca 5,8 dB högre vid 763 MHz.

Vad innebär PTS beslut den 12 oktober 2026?

PTS gav MCF ett nationellt tillstånd att använda 703–713 MHz och 758–768 MHz (2×10 MHz) till och med 2041-12-31, för SWEN som ska ersätta Rakel.

Techtidningen, 2026-10-20: fler än 700 organisationer använder Rakel, och övergången ska vara klar senast 2030. ↩
Celab, ”SWEN”: fler än 105 000 terminaler, fler än 15 000 fordon och ca 70 ledningscentraler ska bytas, och TETRA-direktläget förväntas leva kvar en tid. Celab är en sekundärkälla. ↩↩
Regeringens PM ”Rakel – nuläge och framtid”, 2010-02-16: regeringsbeslut maj 2003, ramavtal 2005, första etapp december 2007, MSB tog över 2009-01-01, ca 1 600 basstationer varav ca 900 med reservkraft för omkring en vecka, kostnad ca 3 miljarder kronor. ↩↩
Security World Market om sammankopplingen av Rakel och Nødnett den 16 november 2016 inom EU-projektet ISITEP (TETRA ISI). ↩
Critical Communications Today: de finska och svenska TETRA-näten kopplades ihop för roaming över gränsen. Årtal för det första samtalet har inte bekräftats. ↩
PTS, ”MCF får tillstånd i delar av 700 MHz-bandet”, 2026-10-12, och beslutet om tillstånd. ↩
MCF, ”Etablera ett nytt kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer”, delredovisning 2026-03-02: Rakel G2 är kärnan i SWEN, MOCN-lösning, Ericsson kärnnät, Telia radionät med ca 94 procent täckning i första fasen, test 2026, validering 2027, slutredovisning 2027-03-01, migrering 2028–2030, Rakel G1 end-of-life vid årsskiftet 2030, 2,3 miljarder kronor 2025–2027, 3GPP MCX. ↩↩
Techtidningen, 2026-10-20: Telia primärt ramavtal för radioaccess, Net4Mobility sekundärt. ↩