Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Reglering och frekvensförvaltning

Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen

Steg för steg: kolumnerna i den svenska frekvensplanen, skillnaden mellan primär och sekundär tjänst, fotnoter och anmärkningar, och hur SRFA-planschen och webbversionen sammanfattar planen.

Grund11 min läsningGranskad 25 oktober 2026
Innehåll
  1. Tre dokument som bygger på varandra
  2. Kolumnerna i planen
  3. Primär och sekundär tjänst
  4. Fotnoter och anmärkningar
  5. Läs en rad steg för steg
  6. SRFA-planschen och webbversionen
  7. Vanliga missförstånd
  8. Kontrollfrågor

Frekvensplanen är en tabell över vad olika delar av radiospektrum är avsedda för. Första gången du ser den kan den kännas tät, med versaler, gemener, fotnotsnummer och förkortningar, men den följer ett fast mönster. Den här artikeln visar hur du läser planen, vad den säger och inte säger, och hur SRFA-planschen och webbversionen på srfa.se/frekvenser sammanfattar den. Uppgifterna gäller per oktober 2026.

Tre dokument som bygger på varandra#

Vad du får göra på en frekvens styrs inte av ett enda dokument. Tre nivåer samverkar, och frekvensplanen är den mellersta.

  1. Den internationella tabellen. Radioreglementet från Internationella teleunionen (ITU) innehåller i artikel 5 en tabell över hur spektrum delas upp mellan radiotjänster. Tabellen gäller per region, och Sverige ligger i region 1. Se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser.
  2. Den svenska frekvensplanen. PTS beskriver i allmänna råd (PTSFS 2025:2) hur Sverige delar upp och avser använda banden. Planen beslutades 2025-04-23, trädde i kraft 2025-06-01 och ersatte PTSFS 2019:11. Allmänna råd är vägledning och inte bindande föreskrifter.
  3. Villkoren för att sända. Huvudregeln i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation är att man behöver tillstånd för att använda radiosändare. Undantagen från tillståndsplikt finns i föreskrifterna PTSFS 2025:1. Se Svensk reglering och Tillståndsfri radio.

Poängen med skillnaden är viktig: planen talar om vad ett band är avsett för. Det är tillstånd eller ett undantag från tillståndsplikt som avgör vem som får sända.

Kolumnerna i planen#

Tabellen i bilaga 1 till PTSFS 2025:2 har sex kolumner (figur 1). De två första återger ITU:s tabell, de fyra sista visar den svenska tillämpningen.

Kolumnerna i den svenska frekvensplanen Överst en rad med sex rutor numrerade 1 till 6: allokerat band, tjänster, användning, frekvensband, duplexband och anmärkning. Ruta 1 och 2 är markerade som internationellt (ITU:s tabell), ruta 3 till 6 som svensk användning. Under finns en förklaring av vad varje kolumn innehåller. ITU:s tabell Svensk användning 1 Allokerat band 2 Tjänster 3 Användning 4 Frekvensband 5 Duplexband 6 Anmärkning Så läser du varje kolumn 1 Allokerat band enligt ITU-RR Frekvensområdet så som Radioreglementets artikel 5 delar in det. Den internationella indelningen. 2 Allokerade tjänster enligt ITU-RR Vilka radiotjänster som får använda bandet. VERSALER är primär tjänst, Inledande versal och gemener är sekundär. 3 Användning Vad Sverige avser att bandet används till. Grunden är Radioreglementet, EU-beslut, nationell tillståndsgivning eller ITU-koordinering. 4 Frekvensband Det svenska band som användningen gäller. Kan vara smalare än det internationella bandet i kolumn 1. 5 Duplexband Det parade bandet när användningen är duplex, alltså med skilda frekvenser för sändning åt olika håll. 6 Anmärkning Fotnoter från Radioreglementet (5.xxx), Not 1, Undantag från tillståndsplikt och hänvisningar till internationella planer.
Figur 1. De sex kolumnerna i den svenska frekvensplanens tabell. Läs alltid raden som en helhet: tjänsterna i kolumn 2 säger vad bandet är tilldelat internationellt, och kolumn 3–6 säger hur Sverige använder det.

Kolumn 4, frekvensbandet, kan vara smalare än det internationella bandet i kolumn 1. Sverige behöver inte använda hela ITU:s tilldelning för en viss tjänst. Kolumn 3, användningen, bygger enligt PTS på Radioreglementet, beslut från EU-kommissionen, nationell tillståndsgivning eller ITU-koordinering, och andra användningar kan också vara tillåtna2.

Två saker saknas medvetet i tabellen. Ultrabredbandssystem (UWB) är utelämnade eftersom de är undantagna från tillståndsplikt och sträcker sig över stora frekvensområden, och villkoren för dem finns i PTSFS 2025:1. Planen anger också att militär användning kan förekomma i frekvensband upp till 87,5 MHz2. Försvarsmaktens särställning behandlas i Svensk reglering.

Primär och sekundär tjänst#

I kolumn 2 är tjänsternas namn skrivna på två olika sätt, och skillnaden är viktig. Primära tjänster skrivs med versaler, till exempel FAST RADIO. Sekundära tjänster skrivs med inledande versal och därefter gemener, till exempel Fast radio2. Samma system används i Radioreglementet (figur 2).

Primär och sekundär tjänst Överst en schematisk tabellcell med två tjänster i versaler (primära) och en tjänst med inledande versal och gemener (sekundär). Nederst två rutor, primär tjänst och sekundär tjänst. En pil från den sekundära till den primära visar att den sekundära inte får störa. En streckad pil nedåt visar att den sekundära inte kan kräva skydd mot den primära. Så skiljer du dem åt i tabellen FAST RADIO MOBIL RADIO Amatörradio schematisk cell Primära tjänster: versaler Hela namnet skrivs med VERSALER Sekundär tjänst: inledande versal Resten av namnet skrivs med gemener Vad statusen innebär Primär tjänst VERSALER Sekundär tjänst Inledande versal Får inte störa Ingen rätt till skydd Sekundär station: Får inte orsaka skadlig störning hos stationer i en primär tjänst. Kan inte kräva skydd mot störning från en primär tjänst. Kan kräva skydd mot sekundära stationer som får sina frekvenser senare.
Figur 2. Överst: så skiljer du primär från sekundär tjänst i en tabellcell (schematiskt, inte en verklig rad). Nederst: vad statusen innebär. Den sekundära tjänsten måste ge vika för den primära, men har skydd mot sekundära tjänster som tillkommer senare.

Reglerna i Radioreglementet (nr 5.25–5.31) kan sammanfattas så här3:

  • En sekundär station får inte orsaka skadlig störning hos stationer i en primär tjänst, varken sådana som redan har fått frekvenser eller sådana som får det senare.
  • En sekundär station kan inte kräva skydd mot störning från en primär tjänst.
  • En sekundär station kan kräva skydd mot störning från sekundära stationer som får sina frekvenser senare.

Ordningen mellan tjänsterna i en ruta säger ingenting om prioritet. Det är versalerna som avgör. Sekundär betyder heller inte oviktig: många tjänster, bland annat amatörradio i flera band, verkar i praktiken väl som sekundära så länge de tar hänsyn till de primära. Vilka tjänster som finns och vad de betyder förklaras i Radiotjänsterna enligt Radioreglementet.

Fotnoter och anmärkningar#

Kolumn 6, anmärkningen, är ofta den mest informativa. Du möter bland annat:

  • Fotnoter från Radioreglementet, skrivna 5.xxx. De kan lägga till en tjänst i ett visst land, byta kategori på en tjänst eller ange villkor. Fotnotens fulla text står i Radioreglementet.
  • Not 1, som hänvisar till EU:s beslut 2006/771/EG om kortdistansradio (SRD-beslutet) i lydelsen enligt (EU) 2025/1052. Se Tillståndsfri radio.
  • Undantag från tillståndsplikt. Då finns frekvensband, högsta effekt och övriga tekniska krav i PTSFS 2025:12. Föreskriften är ordnad i paragrafer per frekvensblock i stigande frekvens, så du kan hitta rätt paragraf utifrån frekvensen.
  • Hänvisningar till internationella dokument, till exempel appendix till Radioreglementet (”RR AP15”) eller regionala planer (”GE75”), som styr hur just det bandet får planeras.

Läs en rad steg för steg#

  1. Börja med frekvensen. Leta upp raden där kolumn 1 eller 4 innehåller den.
  2. Titta på kolumn 2. Vilka tjänster finns, och vilka är primära?
  3. Läs kolumn 3 för att se vad Sverige avser att bandet ska användas till.
  4. Jämför kolumn 4 med kolumn 1. Är det svenska bandet smalare?
  5. Kolla kolumn 5 om användningen är duplex, alltså med skilda sänd- och mottagarband.
  6. Läs kolumn 6 och följ hänvisningarna. Står där ”Undantag från tillståndsplikt”, gå vidare till rätt paragraf i PTSFS 2025:1.
Frekvensområdet 430–450 MHz Frekvensaxel från 430 till 450 MHz. En grå remsa visar att området delas mellan flera radiotjänster. Amatörradio 432 till 438 MHz i gult, inom ett streckat band 430 till 440 MHz som är amatörtjänstens internationella band i region 1. Kortdistansradio 433,05 till 434,79 MHz i grönt. PMR446 446,0 till 446,2 MHz i grönt. Delas mellan flera radiotjänster (se frekvensplanen) Amatörradio 432–438 MHz Amatörtjänstens band i region 1 430–440 MHz (streckad ram) Kortdistansradio 433,05–434,79 MHz Tillståndsfritt enligt PTSFS 2025:1 PMR446 446,0–446,2 MHz Handburen, 500 mW e.r.p. 430 432 434 436 438 440 442 444 446 448 450 Frekvens (MHz) Amatörradio med certifikat Tillståndsfritt
Figur 3. Frekvensområdet 430–450 MHz i skala. Kortdistansradion på 433 MHz ligger inuti amatörbandet. PMR446 är bara 0,2 MHz brett, ungefär en hundradel av området.

SRFA-planschen och webbversionen#

SRFA (Sveriges Radiofrekvensallokering) ger ut en plansch och en sökbar webbversion av Sveriges frekvensplan. De bygger på PTS underlag: PTSFS 2025:2, PTSFS 2025:1, PTS inriktningsplan för spektrumhantering (2025-11-03), PTS frekvensbandslista för fast radio (2025-06-10) och PTS nyheter till och med oktober 20265. SRFA är fristående från PTS, och planschen är en förenklad sammanställning.

Planschen sammanfattar två saker för varje del av spektrum: vilken radiotjänst bandet tillhör och vilken tillståndsstatus som gäller (figur 4). Radiotjänsten syns som färg, så att du snabbt ser vad som är rundradio, mobilnät, flyg eller amatörradio. Statusen förklaras av en legend. Exakt hur tecknen ser ut framgår av legenden på srfa.se/frekvenser, och den bör du alltid läsa först.

SRFA:s färger och legend Överst tolv färgade rutor med radiotjänstkategorier: mobil, rundradio och tv, landmobil, luftfart, sjöfart, amatörradio, kortdistansradio, satellit, radionavigering och radar, fast radio och radiolänk, vetenskap och försvar. Nederst SRFA:s tolv statusbeteckningar i fyra grupper: utan individuellt tillstånd, ännu inte tilldelat eller oklart, tillstånd behörighet eller samordning krävs, samt förbud och nöd. Färg anger radiotjänstens kategori Mobil / mobilnät Rundradio och tv Landmobil Luftfart Sjöfart Amatörradio Kortdistansradio (SRD) Satellit Radionavigering och radar Fast radio och radiolänk Vetenskap Försvar Legenden anger tillståndsstatus Utan individuellt tillstånd Tillståndsfritt Undantag för induktiva system Ännu inte tilldelat eller oklart Planerad tilldelning Tilldelning ej angiven i källan Tillstånd, behörighet eller samordning krävs Tillstånd krävs (utom PMR446 / utom induktiva system) Amatörradio med certifikat Blocktillstånd Lokalt tillstånd Koordinering krävs Förbud och nöd Sändning förbjuden Nödfrekvens enligt inriktningsplanen Endast nödsändare
Figur 4. Färg anger radiotjänstens kategori (överst). Legendens statusbeteckningar (nederst) anger tillståndsläget. Grupperingen är gjord här för överblickens skull och finns inte på planschen.

Legendens statusar är: Tillståndsfritt, Tillstånd krävs (med undantagen PMR446 och induktiva system), Amatörradio med certifikat, Blocktillstånd, Lokalt tillstånd, Koordinering krävs, Planerad tilldelning, Tilldelning ej angiven i källan, Sändning förbjuden, Nödfrekvens enligt inriktningsplanen, Endast nödsändare och Undantag för induktiva system5. Exakt innebörd, till exempel vad som ingår i ”Koordinering krävs”, står i SRFA:s egen legend.

Vanliga missförstånd#

  • ”Tillståndsfritt betyder att allt är tillåtet.” Nej. Undantaget från tillståndsplikt gäller bara under de villkor PTSFS 2025:1 anger, och användaren har ingen rätt att störa andra.
  • ”Står tjänsten i planen får jag sända.” Nej, planen ger ingen rätt till tillstånd (se rutan ovan).
  • ”Sekundär tjänst betyder att man får störa.” Tvärtom: den sekundära tjänsten får inte störa den primära.
  • ”Frekvensplanen är lag.” Nej, den består av allmänna råd. De bindande reglerna finns i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation och i PTS föreskrifter.

Kontrollfrågor#

Vad betyder skillnaden mellan FAST RADIO och Fast radio i frekvensplanen?

FAST RADIO med versaler är en primär tjänst. Fast radio med inledande versal och gemener är en sekundär tjänst.

Vad är skillnaden mellan frekvensplanen (PTSFS 2025:2) och PTSFS 2025:1?

Frekvensplanen är allmänna råd som visar vad banden är avsedda för. PTSFS 2025:1 är bindande föreskrifter som anger vilka radiosändare som är undantagna från tillståndsplikt, och på vilka frekvenser, med vilken effekt och under vilka tekniska villkor.

En sekundär tjänst och en primär tjänst använder samma band, och den primära drabbas av störning. Vem måste ge vika?

Den sekundära. En sekundär station får inte orsaka skadlig störning hos en primär tjänst och kan inte kräva skydd mot störning från den.

En kollega säger: ”SRFA-planschen visar 433 MHz som tillståndsfritt, så jag kan sända med valfri effekt.” Vad svarar du?

Det stämmer inte. Tillståndsfritt innebär att sändaren är undantagen från tillståndsplikt under de villkor som PTSFS 2025:1 anger, bland annat frekvensområde och högsta effekt. SRFA är inte en myndighet och planschen ger ingen rätt att sända. Villkoren ska kontrolleras hos PTS.

I kolumn 6 står ”Undantag från tillståndsplikt”. Var hittar du frekvensband, högsta effekt och övriga krav?

I PTS föreskrifter om undantag från tillståndsplikt, för närvarande PTSFS 2025:1 (per oktober 2026). Föreskriften är ordnad i paragrafer per frekvensblock.

Amatörradio har i Sverige bandet 432–438 MHz. Hur stor andel av området 430–450 MHz utgör det?

Bandet är 438−432=6MHz brett. Området är 450−430=20MHz brett. Andelen är 6/20=0,30, alltså 30 %.

Varför kan frekvensbandet i kolumn 4 vara smalare än bandet i kolumn 1?

Kolumn 1 återger ITU:s internationella indelning, medan kolumn 4 visar det band som Sverige faktiskt använder för den aktuella användningen. Sverige behöver inte använda hela den internationella tilldelningen.

  1. PTSFS 2025:2, beslutad 2025-04-23, utkom 2025-05-08, i kraft 2025-06-01. Grunden är radiospektrumbeslutet. Den ersatte PTSFS 2019:1. ↩

  2. PTSFS 2025:2, inledningen. Not 1 i anmärkningsfältet hänvisar till kommissionens beslut 2006/771/EG i lydelse enligt (EU) 2025/105. UWB ingår inte i tabellen. ↩↩↩↩↩↩

  3. ITU, Radio Regulations, artikel 5 (nr 5.25–5.31). Se ITU-R:s genomgång vid World Radiocommunication Seminar 2022. Kontrollera ordalydelsen i gällande utgåva av Radioreglementet. ↩

  4. PTSFS 2025:1, 3 kap. 27 § (amatörradio, certifikat enligt T/R 61-02 Annex 6 och egen anropssignal), 124 § (433,05–434,79 MHz) och 128 § (PMR446). Effektgränsen för amatörradio i 432–438 MHz är 200 W p.e.p. enligt samma föreskrift. Kontrollera gällande villkor hos PTS. ↩↩

  5. SRFA, webbversion och plansch, srfa.se/frekvenser, hämtad 2026-10-24. ↩↩

Källor och vidare läsning

  1. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). PTSFS 2025:2 – Post- och telestyrelsens allmänna råd om den svenska frekvensplanen. Inledningen och beskrivningen av tabellens kolumner. Själva tabellen i bilaga 1 finns i PTS e-tjänst för frekvensplanen. Hämtad 25 oktober 2026.
  2. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). PTSFS 2025:1 – Föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. SRFA. Frekvensplan – webbversion och plansch. Legend, sökexempel och förbehåll. SRFA är inte en myndighet. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. Sveriges riksdag (2022). Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation. 3 kap. 1–5 §§ om tillståndsplikt och undantag. Hämtad 24 oktober 2026.
  5. ITU-R (2022). Radio Regulations – presentation vid World Radiocommunication Seminar 2022 (J. Restrepo). Radioreglementets uppbyggnad, artikel 5 och reglerna för primära och sekundära tjänster. Hämtad 25 oktober 2026.

Läs vidare

FördjupningRadiotjänsterna enligt RadioreglementetVad radiotjänsterna fast, mobil, rundradio, radiodeterminering, amatör, satellit och vetenskap betyder i Radioreglementet, hur primär och sekundär status fungerar och hur tjänsterna motsvarar färgkategorierna på SRFA-planschen.FördjupningSvensk reglering: PTS, lagen och föreskrifternaHur radiospektrum regleras i Sverige: lagen om elektronisk kommunikation, förordningen, PTS föreskrifter och allmänna råd, tillståndsplikt och undantag samt rollerna för Försvarsmakten och andra myndigheter. Per oktober 2026.GrundTillståndsfri radio: vad får man använda?Hur det kommer sig att Wi-Fi, PMR446, privatradio och bilnycklar kan användas utan tillstånd, vilka villkor som gäller och var du kontrollerar dem. Med tabell över de vanligaste undantagen per oktober 2026.FördjupningITU, Radioreglementet och världsradiokonferenserHur Internationella teleunionen (ITU) och Radioreglementet bildar den globala ramen för radiospektrum: fördraget, frekvenstabellen i artikel 5, de tre regionerna, världsradiokonferenserna och registreringen av frekvenser.GrundVarför radiospektrum reglerasRadiovågor går genom luft och rymd utan hänsyn till gränser, och två sändare på samma frekvens stör varandra. Därför delas spektrum upp med regler på tre nivåer: internationellt, europeiskt och nationellt.FördjupningFrekvensband och bandbeteckningarVLF, HF, UHF, X-band, Ka-band, 2 m-bandet: radion har många namn på sina frekvensområden. Här går vi igenom ITU:s bandindelning, radarbandens bokstäver, NATO-banden och amatörernas meterband, och varför samma bokstav kan betyda olika saker.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/reglering/las-frekvensplanen/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/reglering/las-frekvensplanen/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.