Frekvensband och bandbeteckningar

VLF, HF, UHF, X-band, Ka-band, 2 m-bandet: radion har många namn på sina frekvensområden. Här går vi igenom ITU:s bandindelning, radarbandens bokstäver, NATO-banden och amatörernas meterband, och varför samma bokstav kan betyda olika saker.

Fördjupning13 min läsningGranskad 24 oktober 2026

Innehåll

Ordet band betyder flera saker
ITU:s bandindelning
1. Var gränsen mellan radio och ljus går
2. Gränsfall: vilket band hör gränsen till?
Rundradio- och tv-banden I–V
Radarbokstäver: L, S, C, X och de andra
1. NATO-banden A–M
Vanliga missförstånd
Amatörernas meterband
Kontrollfrågor

Radion täcker drygt åtta tiopotenser i frekvens, från några kilohertz till tusentals gigahertz, och egenskaperna ändras kraftigt längs vägen. Därför har man delat in spektrumet i band och gett dem namn: VLF, kortvåg, UHF, X-band, 2 m-bandet. Namnen är en praktisk förkortning, men de är också en källa till missförstånd, eftersom olika branscher använder samma bokstäver för olika frekvenser. Den här artikeln visar vilka system som finns och hur du undviker att blanda ihop dem.

Ordet band betyder flera saker#

Redan själva ordet band används på minst fyra sätt, och det är bra att hålla isär dem:

ITU:s bandnummer, en grov indelning av hela spektrumet i tiopotenser (VLF, HF, UHF och så vidare).
Ett särskilt frekvensområde med ett visst syfte, till exempel 2 m-bandet för amatörradio, FM-bandet eller 700 MHz-bandet för mobilnät.
Ett banduppslag i en standard, till exempel 3GPP:s bandnummer för mobilnät (se Mobilbanden i Sverige).
Bokstavsband som X-band eller L-band, främst från radar- och satellitvärlden.

När du läser en text eller ett datablad lönar det sig att fundera på vilket av dem som avses.

ITU:s bandindelning#

Den internationella teleunionen ITU definierar bandnumren i rekommendationen ITU-R V.431. Idén är enkel: varje band spänner över en faktor tio i frekvens, och bandnumret $N$ anger exponenten. Band $N$ sträcker sig från $0,3 \cdot 10^{N}$ till $3 \cdot 10^{N}$ Hz.¹ Band 7 är därför 3–30 MHz. Eftersom våglängden är $λ = c / f$ (se Frekvens, våglängd och periodtid) blir varje band också en tiopotens i våglängd, och det är därifrån de metriska namnen kommer: band 7 har våglängder från 100 m till 10 m och heter dekametervågor.

Figur 1 visar banden 4–12 på en logaritmisk frekvensaxel. Eftersom varje band är en tiopotens blir alla block lika breda. Under dem ser du var några välkända tjänster ligger.

Figur 1. ITU:s band 4–12 och några kända tjänster. Alla band är en tiopotens och därmed lika breda på en logaritmisk axel. Färgerna följer SRFA-planschens kategorier. Frekvensgränserna för tjänsterna är avrundade och gäller som exempel.

Tabell 1. ITU:s frekvensband 4–12 enligt ITU-R V.431-9, med svenska vardagsnamn och exempel.

Nr	Symbol	Frekvens	Våglängd	Vardagsnamn	Exempel på användning
4	VLF	3–30 kHz	100–10 km	–	Ubåtskommunikation, tidssignaler, SAQ Grimeton (17,2 kHz)
5	LF	30–300 kHz	10–1 km	långvåg	Tidssignalen DCF77 (77,5 kHz), långvågsrundradio
6	MF	300–3 000 kHz	1 000–100 m	mellanvåg	Mellanvågsrundradio (AM), NAVTEX, 160 m-bandet
7	HF	3–30 MHz	100–10 m	kortvåg	Kortvågsrundradio, amatörradio, privatradio 27 MHz
8	VHF	30–300 MHz	10–1 m	ultrakortvåg (UKV)	FM-radio, DAB+, flygradio, marin VHF, 2 m-bandet
9	UHF	300–3 000 MHz	100–10 cm	decimetervåg	Digital-tv, mobilnät, PMR446, GPS, Wi-Fi 2,4 GHz
10	SHF	3–30 GHz	10–1 cm	centimetervåg	Wi-Fi 5 GHz, radiolänk, satellit-tv, 5G på 3,5 och 26 GHz
11	EHF	30–300 GHz	10–1 mm	millimetervåg	Bilradar (76–81 GHz), radiolänk i E-bandet
12	THF	300–3 000 GHz	1–0,1 mm	submillimetervåg	Forskning och radioastronomi

Några kommentarer till tabellen:

Under VLF finns band 3 (ULF, 300–3 000 Hz) och ett utvidgat system med ELF (3–30 Hz) och SLF (30–300 Hz). De används bland annat för geofysik och mycket speciell kommunikation.
Över THF (3 THz och uppåt) finns band 13–15, som motsvarar infrarött ljus, och de räknas inte längre som radio.¹
Mikrovåg är inget ITU-band. Ordet används oftast för 300 MHz–300 GHz (det vill säga UHF–EHF), men definitionen varierar mellan källor.
Namnen ändrades när ITU-R V.431 uppdaterades till version 9 (oktober 2025). Band 4 hette tidigare myriametervågor och heter nu superkilometervågor, och band 12 hette decimillimetervågor och heter nu submillimetervågor. Band 12 fick också symbolen THF, som tidigare saknades. De metriska namnen för band 5–11 är oförändrade.¹

Var gränsen mellan radio och ljus går#

Radiovågor är enligt Radioreglementet elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än 3 000 GHz, som utbreder sig i rymden utan konstgjord ledare. Någon nedre gräns anges inte.² Den svenska lagen om elektronisk kommunikation är mer exakt och definierar radiovågor som frekvenser från 9 kHz till 3 000 GHz, så för reglering i Sverige är det området som räknas.² Se även Det elektromagnetiska spektrumet.

Gränsfall: vilket band hör gränsen till?#

ITU anger att den undre gränsen i varje band är exkluderad och den övre inkluderad.¹ Exakt 30 MHz ligger alltså i HF (band 7), inte i VHF, och 3 GHz ligger i UHF och inte SHF. Det går att räkna ut bandnumret direkt.

där $⌈ ⌉$ betyder avrundning uppåt. Kontroll: för $f = 30$ MHz är $\log_{10} (3 \cdot 10^{7} / 3) = 7$ exakt, och uppåtavrundningen ger $N = 7$ (HF). För $f = 145$ MHz blir $\log_{10} (4,83 \cdot 10^{7}) = 7,68$ , och svaret är $N = 8$ (VHF). För $f = 3,5$ GHz blir det $9,07$ och $N = 10$ (SHF).

Rundradio- och tv-banden I–V#

Ett helt annat system är de romerska siffrorna som används för rundradio och tv. Det går tillbaka på tidiga tv-sändningar, och ITU-R V.431 anger dem för region 1, där Sverige ligger (se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser). Band III är alltså inte samma sak som ITU:s band 3. Det ligger i VHF, som är ITU:s band 8.

Tabell 2. Rundradiobanden I–V i region 1 enligt ITU-R V.431-9 och hur de används i Sverige.

Band	Frekvens	Användning i Sverige
I	47–68 MHz	Historiskt analog tv. Dagens användning framgår av frekvensplanen
II	87,5–108 MHz	FM-radio
III	174–230 MHz	DAB+ (som använder 174–240 MHz)
IV	470–582 MHz	Digital marksänd tv (DVB-T2)
V	582–960 MHz	Digital marksänd tv (till 694 MHz), därovanför bland annat mobilnät

Figur 2 visar hur de två systemen förhåller sig till varandra. Notera att band II (FM) ligger mitt i ITU:s VHF, och att digital-tv från 470 MHz går över både band IV och V. Mer om detta finns i Analog rundradio: AM och FM och DAB+ och digital-tv.

Figur 2. Två olika bandsystem. Överst ITU:s bandnummer (VHF och UHF), i mitten rundradiobanden I–V i region 1, och nederst vad som används i Sverige. Sifferbanden I–V och ITU:s siffror 8 och 9 beskriver olika saker.

Radarbokstäver: L, S, C, X och de andra#

Över 1 GHz är det vanligare att tala om bokstäver än om UHF och SHF. Beteckningarna L, S, C, X, Ku, K, Ka, V och W används i radar-, satellit- och mikrovågsvärlden och är standardiserade i IEEE Std 521.³ Enligt vanlig framställning uppstod de under andra världskriget som kodnamn för radarband, och ITU-R V.431 återger samma bokstäver för L–Ka. Ku och Ka betyder enligt en vanlig förklaring ”K under” och ”K ovanför”, eftersom K-bandet delades vid vattenångans absorptionslinje kring 22 GHz.

Tabell 3. Radarbandens bokstäver enligt IEEE Std 521 med typiska användningar.

Bokstav	Frekvens	Våglängd	Typiska användningar
L	1–2 GHz	30–15 cm	GNSS (GPS L1: 1 575,42 MHz), flygövervakning, mobilnät
S	2–4 GHz	15–7,5 cm	Wi-Fi 2,4 GHz, flygtrafikradar, marinradar, 5G på 3,5 GHz
C	4–8 GHz	7,5–3,75 cm	Väderradar (ca 5,6 GHz), Wi-Fi 5 GHz, satellitkommunikation
X	8–12 GHz	3,75–2,5 cm	Marinradar (ca 9,4 GHz), SAR, vissa satellitlänkar
Ku	12–18 GHz	2,5–1,67 cm	Satellit-tv och VSAT
K	18–27 GHz	1,67–1,11 cm	Radiolänk, 26 GHz-bandet för 5G
Ka	27–40 GHz	1,11–0,75 cm	Satellitbredband, radiolänk
V	40–75 GHz	7,5–4 mm	Radiolänk, kortdistans, 60 GHz
W	75–110 GHz	4–2,7 mm	Bilradar (76–81 GHz), radiolänk i E-bandet

Gränserna är runda tal i gigahertz, och inget av banden fylls helt av radar. Varje bokstavsband är en yta där många tjänster samsas, och en radar använder bara en smal del av den. Läs mer om radarns principer i Radar: grunder.

ITU-R V.431-9 tabell 4 anger för V i stället de rymdband kring 40 GHz som kallas V-band i satellitsammanhang (37,5–42,5 GHz och 47,2–50,2 GHz), så V-bandet betyder inte samma sak överallt.¹ ITU avråder också uttryckligen från bokstavsbeteckningar i sina texter och anger att gränserna ska skrivas ut första gången de används.¹

NATO-banden A–M#

NATO använder en egen bokstavsindelning med bokstäverna A till M, som främst förekommer i försvars- och störskyddssammanhang (se Telekrig och elektronisk krigföring för sammanhanget). Den är ordnad efter frekvens, men gränserna följer inte tiopotenserna.⁴

Tabell 4. NATO:s frekvensband A–M.

NATO-band	Frekvens	NATO-band	Frekvens
A	0–250 MHz	H	6–8 GHz
B	250–500 MHz	I	8–10 GHz
C	500–1 000 MHz	J	10–20 GHz
D	1–2 GHz	K	20–40 GHz
E	2–3 GHz	L	40–60 GHz
F	3–4 GHz	M	60–100 GHz
G	4–6 GHz

Figur 3 visar IEEE- och NATO-banden på samma axel, tillsammans med några tillämpningar.

Figur 3. IEEE-radarbokstäver och NATO-band på samma frekvensaxel (0,25–110 GHz), med exempel nedanför. Vertikala linjer markerar IEEE-banden. Notera att bokstäverna i de två systemen inte motsvarar varandra.

Vanliga missförstånd#

Figur 4 jämför tre av fallen visuellt.

Figur 4. Samma bokstav, olika system. Bokstaven är inte en frekvensangivelse utan hänvisar till ett system, och det måste anges vilket (IEEE, NATO eller branschens egen användning).

Amatörernas meterband#

Radioamatörer använder ett helt eget system, där bandet namnges efter våglängden i meter eller centimeter: 160 m, 80 m, 40 m, 20 m, 2 m, 70 cm. Namnen är avrundade och stämmer sällan exakt med $c / f$ (tabell 5). 20 m-bandet ligger vid 14,2 MHz, vilket ger 21,1 m, och 40 m-bandet vid 7,1 MHz ger 42,2 m. Namnen är vedertagna runda tal och ska inte användas för att räkna fram våglängder. Använd frekvensen och $λ = c / f$ i stället.

Tabell 5. Amatörbandens namn jämfört med våglängden räknad från en typisk frekvens i bandet.

Bandnamn	Typisk frekvens	$c / f$	Avvikelse
160 m	1,85 MHz	162 m	+1 %
80 m	3,6 MHz	83,3 m	+4 %
60 m	5,36 MHz	55,9 m	−7 %
40 m	7,1 MHz	42,2 m	+6 %
20 m	14,2 MHz	21,1 m	+6 %
15 m	21,2 MHz	14,1 m	−6 %
10 m	28,5 MHz	10,5 m	+5 %
2 m	145 MHz	2,07 m	+3 %
70 cm	435 MHz	0,689 m	−2 %
23 cm	1 296 MHz	0,231 m	+1 %

Tabellen visar typiska frekvenser och inte bandgränser. De exakta gränserna för varje band i Sverige, tillsammans med status och effektgränser, finns i Amatörbanden och bandplaner.

Kontrollfrågor#

Vilket ITU-band ligger 145 MHz i, och vad är bandets frekvens- och våglängdsintervall?

Band 8, VHF. Frekvensen är 30–300 MHz och våglängden är 10–1 m (metervåg). Kontroll med formeln: $⌈ \log_{10} (145 \cdot 10^{6} / 3) ⌉ = ⌈ 7,68 ⌉ = 8$ .

Vilket band tillhör frekvensen 3,5 GHz?

$⌈ \log_{10} (3,5 \cdot 10^{9} / 3) ⌉ = ⌈ 9,07 ⌉ = 10$ , alltså SHF (3–30 GHz), centimetervåg. Därför är 5G-bandet 3,5 GHz inte millimetervåg.

Exakt 30 MHz: tillhör det HF eller VHF?

HF. ITU:s regel är att den övre gränsen ingår i ett band och den undre inte. Band 7 är 3 MHz < f ≤ 30 MHz, och band 8 börjar strax över 30 MHz.

Vilken radarbokstav enligt IEEE motsvarar marinradar på 9,4 GHz, och vilket NATO-band är det?

X-bandet (8–12 GHz) enligt IEEE. I NATO:s system ligger 9,4 GHz i band I (8–10 GHz).

Är rundradioband III detsamma som ITU:s band 3?

Nej. Band III är ett tv- och rundradioband i region 1 på 174–230 MHz, som ligger i VHF (ITU:s band 8). ITU:s band 3 är ULF (300–3 000 Hz).

En satellitleverantör beskriver en nedlänk på 11,7 GHz som ”Ku-band”. Vilket IEEE-band ligger frekvensen egentligen i?

I IEEE:s X-band (8–12 GHz), eftersom IEEE:s Ku-band börjar vid 12 GHz. Satellitbranschens Ku-band börjar redan vid ca 10,7 GHz. Därför måste man alltid ange frekvenserna.

Varför ska man inte använda amatörbandens namn (till exempel 40 m) för att räkna ut en antennlängd?

Namnen är avrundade tal och avviker upp till ca 7 % från $c / f$ . Antennlängden ska räknas från den frekvens man faktiskt använder, till exempel $λ / 2 = 299,8 / (2 \cdot 7,1) \approx 21,1$ m för en halvvågsdipol vid 7,1 MHz (före förkortningsfaktorn).

ITU-R V.431-9 (oktober 2025), tabell 1 (band 3–12, med symbolen THF för band 12 som nytt i version 9), tabell 2 (utvidgningen med ELF och SLF), tabell 3 (rundradioband I–V i region 1), tabell 4 (bokstavsbeteckningar) och not 1 (bandformeln $0,3 \cdot 10^{N}$ – $3 \cdot 10^{N}$ Hz; undre gräns exkluderad, övre inkluderad). Version 8 (2015) användes tidigare; där hette band 4 myriametriska och band 12 decimillimetriska vågor. ↩↩↩↩↩↩
Radioreglementet nr 1.5 definierar radiovågor som elektromagnetiska vågor med frekvenser godtyckligt lägre än 3 000 GHz, utbredda i rymden utan konstgjord ledare. Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation, 1 kap. 7 §, definierar radiovågor som elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare. ↩↩
IEEE Std 521, Standard Letter Designations for Radar-Frequency Bands. Gränserna V = 40–75 GHz och W = 75–110 GHz är hämtade från den standarden. ITU-R V.431-9 återger L–Ka med samma gränser. ↩
NATO-bandens gränser enligt öppna sammanställningar, bland annat artiklarna om NATO:s frekvensband A–M på Wikipedia. De bygger på NATO:s system och har inte kontrollerats mot ett NATO-dokument. ↩