Sveriges Radiofrekvensallokering
Kunskapsområde

Grunderna i radio

Vad radio är, hur elektromagnetiska vågor fungerar och de begrepp som allt annat bygger på: frekvens, våglängd, decibel, effekt och brus.

Vad är radio?Grund

Radio är ett sätt att skicka information genom luften med osynliga elektromagnetiska vågor. Här får du veta hur sändare, antenn och mottagare samverkar, varför frekvensen fungerar som en adress och varför spektrum måste delas.

Elektromagnetiska vågorGrund

Radiovågor är elektromagnetiska vågor: elektriska och magnetiska fält som håller varandra vid liv och rör sig med ljusets hastighet. Här förklaras fälten, hur vågen uppstår i en antenn och skillnaden mellan närfält och fjärrfält.

Frekvens, våglängd och periodtidGrund

Frekvensen säger hur många gånger per sekund en våg svänger, våglängden hur lång den är. Här lär du dig sambandet λ = c/f, räknar på FM, Wi-Fi och 26 GHz och möter begreppet fas.

Det elektromagnetiska spektrumetGrund

Radiovågor, värmestrålning, ljus, röntgen och gammastrålning är samma sorts våg med olika frekvens. Här får du överblicken, ser var radion slutar och förstår skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning.

Frekvensband och bandbeteckningarFördjupning

VLF, HF, UHF, X-band, Ka-band, 2 m-bandet: radion har många namn på sina frekvensområden. Här går vi igenom ITU:s bandindelning, radarbandens bokstäver, NATO-banden och amatörernas meterband, och varför samma bokstav kan betyda olika saker.

Spänning, ström, effekt och impedansGrund

Radiosignaler är elektricitet som svänger mycket snabbt. Här går vi igenom spänning, ström, effekt, växelström, effektivvärde och impedans, och varför så många radiosystem är byggda för 50 ohm.

Decibel och logaritmiska enheterFördjupning

Decibel är radiotekniens gemensamma språk för förstärkning, dämpning och signalnivåer. Här lär du dig räkna med dB, dBm, dBµV, dBi och dBc, med tumregler, tabeller och ett fullständigt räkneexempel för en radiolänk.

PolarisationFördjupning

Polarisationen beskriver åt vilket håll radiovågens elektriska fält svänger. Här går vi igenom linjär, cirkulär och elliptisk polarisation, vad som händer när sändare och mottagare inte matchar, och varför mobilmaster, tv-antenner och GPS väljer olika.

Brus och signal-brusförhållandeFördjupning

Brus sätter gränsen för hur svaga signaler en mottagare kan ta emot. Här går vi igenom termiskt brus (−174 dBm/Hz), brustal, signal-brusförhållande, externt brus från rymden och människan, och hur man räknar ut en mottagares känslighet.

Tidsdomän, frekvensdomän och FourieranalysAvancerad

En radiosignal kan beskrivas i tid eller i frekvens. Här går du från Fourierserie och fyrkantvågens övertoner via FFT och fönsterfunktioner till effektspektraltäthet, spektrumanalysator och vattenfall.

Fler områden