Mobilbanden i Sverige
Vilka frekvensband mobilnäten använder i Sverige, från 450 MHz till 26 GHz, vilka 3GPP-bandnummer de har, vem som har tillstånden och när de löper ut (per oktober 2026).
Innehåll
Mobilnäten i Sverige använder drygt ett tiotal frekvensband utspridda mellan 450 MHz och 26 GHz. Varje band har sin egen karaktär: de låga banden når långt och går igenom väggar, de höga banden bär enorma datamängder men bara på korta avstånd. Operatörerna kombinerar dem i samma nät, och vem som har rätt att använda vilken bit avgörs av tillstånd som delas ut i auktioner. Den här artikeln visar vilka banden är, hur de är organiserade och vem som innehar dem per oktober 2026.
Så är mobilbanden organiserade#
Ett mobilband är ett frekvensområde som standardiseringsorganet 3GPP har gett ett nummer och en radiospecifikation. Samma band har ett nummer för LTE (band 20) och ett för 5G NR (n20). I den här artikeln skrivs numret som LTE-numret, eller NR-numret där bandet bara används av 5G.
Banden finns i tre varianter:
- FDD (frekvensduplex, eng. frequency division duplex): bandet består av två delar. Telefonen sänder i den ena (upplänk) och basstationen i den andra (nedlänk). Avståndet mellan dem kallas duplexavstånd. Det fungerar som två körfält, ett för varje riktning. Se multipel access och duplex.
- TDD (tidsduplex, eng. time division duplex): hela bandet delas av upp- och nedlänk, som turas om på millisekunder. Det är praktiskt för breda, oparade band som 3,5 GHz.
- SDL (eng. supplemental downlink): ett band som bara används för nedlänk och kompletterar ett annat band. Det passar den asymmetriska datatrafiken, där de flesta laddar ner mycket mer än de skickar.
Figur 1 visar banden på två frekvensaxlar. Märk att 800 MHz-bandet har nedlänken under upplänken, medan de flesta andra band har det omvända.
Lågband: räckvidd och inomhustäckning#
450 MHz (band 31) är ett smalt par om 2×5 MHz (452,5–457,5 och 462,5–467,5 MHz). Tillståndet har överlåtits till Teracom och gäller till 2044.1 På så låga frekvenser räcker få basstationer långt, vilket gör bandet intressant för glesbygd och för tillämpningar som kräver mycket stor räckvidd, till exempel mätare och styrning av infrastruktur (se sakernas internet). Här låg också det analoga NMT 450, som beskrivs i Mobilnätens generationer.
700 MHz (band 28) delades ut i en auktion 2018. Telia fick ett block om 2×10 MHz och Net4Mobility två block om 2×5 MHz, alltså 2×10 MHz. Tillstånden gäller till 2040-12-31.12 Hi3G fick inget block. Bandet användes tidigare av marksänd tv (se DAB+ och digital-tv) och ger nu mobilt bredband med god täckning, särskilt inomhus och på landsbygden. I bandets nedre del ligger MCF:s block (se nedan).
800 MHz (band 20) auktionerades 2011. Hi3G, Net4Mobility och Telia fick 2×10 MHz vardera, och tillstånden gäller till 2035-12-31.1 Lågt frekvensläge och 2×10 MHz per aktör gör bandet till ett viktigt täckningsband för 4G.
900 MHz (band 8) är det gamla GSM-bandet. De nya tillstånden gäller från 2026-01-01 till 2048-12-31: Telia har 2×15 MHz, Hi3G 2×10 MHz och Net4Mobility 2×10 MHz, alltså hela bandets 2×35 MHz.1 Bandet har också varit GSM-bandet i Sverige; Telia planerar att behålla 2G till slutet av 2027 (se nedstängningen av 2G och 3G).
Mellanband: mer kapacitet#
1500 MHz (band 32 samt 5G-banden n75 och n76) är ett så kallat SDL-band, 1427–1517 MHz, som bara används för nedlänk. PTS planerar en auktion av 18 block om 5 MHz, preliminärt i februari–mars 2028.3 Det är alltså ännu ingen som har tillstånd här.
1800 MHz (band 3) har 2×75 MHz och är ett av de viktigaste 4G-banden. Telia och Net4Mobility fick 2×35 MHz vardera 2011, och Hi3G 2×5 MHz 2016. Delar av tillstånden går ut 2027 och andra 2037. PTS auktionerade 2025 ut 2×35 MHz: Net4Mobility vann 2×25 MHz och Telia 2×10 MHz, medan Hi3G inte vann något.1 Se PTS lista för exakt giltighetstid för varje block.
2100 MHz (band 1) var 3G:s band. Nya tillstånd gäller 2026–2050, och Telia, Hi3G och Net4Mobility har 2×20 MHz vardera.1 Bandet har flyttats över till 4G och 5G i takt med att 3G stängts.
2300 MHz (band 40, TDD) har ett tillstånd om 80 MHz (2300–2380 MHz) som innehas av Teracom till 2045.1
2600 MHz (band 7 för FDD och band 38 för TDD) fördelades 2023 för perioden 2026–2050. Telia och Net4Mobility har 2×30 MHz vardera, och Hi3G 2×10 MHz plus 40 MHz TDD.1 Bandet ger mycket kapacitet i städer.
3,5 GHz (n78, TDD) är 5G:s viktigaste kapacitetsband. I auktionen 2021 delades 3400–3720 MHz ut till 2045: Telia fick 120 MHz, Hi3G 100 MHz och Net4Mobility 100 MHz.1 Så breda kanaler (100 MHz eller mer) är det som gör att 5G kan nå gigabit-hastigheter, se 5G NR.
Tabell 1. Mobilband med tillståndshavare i Sverige, per oktober 2026. Uppgifter från PTS lista över genomförda auktioner. Hi3G är bolaget bakom varumärket Tre, och Net4Mobility är det gemensamma nätbolaget för Tele2 och Telenor.
| Band | 3GPP | Duplex | Frekvenser (MHz) | Tillståndshavare och bandbredd | Giltigt till |
|---|---|---|---|---|---|
| 450 MHz | 31 | FDD | 452,5–457,5 / 462,5–467,5 | Teracom (överlåtet) 2×5 MHz | 2044 |
| 700 MHz | 28 | FDD | del av 703–733 / 758–788 | Telia 2×10, Net4Mobility 2×10; MCF 2×10 (703–713/758–768) | 2040 |
| 800 MHz | 20 | FDD | 832–862 / 791–821 | Telia, Hi3G, Net4Mobility 2×10 vardera | 2035 |
| 900 MHz | 8 | FDD | 880–915 / 925–960 | Telia 2×15, Hi3G 2×10, Net4Mobility 2×10 | 2048 |
| 1500 MHz | 32, n75, n76 | SDL | 1427–1517 | Inget tillstånd ännu (auktion planerad 2028) | – |
| 1800 MHz | 3 | FDD | 1710–1785 / 1805–1880 | Telia, Net4Mobility, Hi3G (delvis nytt efter auktionen 2025) | 2027 och 2037 |
| 2100 MHz | 1 | FDD | 1920–1980 / 2110–2170 | Telia, Hi3G, Net4Mobility 2×20 vardera | 2050 |
| 2300 MHz | 40 | TDD | 2300–2380 | Teracom 80 MHz | 2045 |
| 2600 MHz | 7, 38 | FDD, TDD | 2500–2570 / 2620–2690 och 2570–2620 | Telia 2×30, Net4Mobility 2×30, Hi3G 2×10 + 40 MHz TDD | 2050 |
| 3,5 GHz | n78 | TDD | 3400–3720 | Telia 120 MHz, Hi3G 100 MHz, Net4Mobility 100 MHz | 2045 |
Lokala tillstånd och 26 GHz#
Utöver de nationella tillstånden finns band där PTS ger lokala tillstånd till en enskild fastighet eller anläggning. Det gör att till exempel en fabrik, en hamn eller ett sjukhus kan bygga ett eget privat 5G-nät utan att gå via en operatör.4
- 3,7 GHz (3720–3800 MHz): upp till 80 MHz i steg om 10 MHz, längst till 2031-12-31. Nätet ska använda TDD och vara synkroniserat med operatörerna i 3400–3720 MHz så att de inte stör varandra.
- 3,8 GHz (3800–3920 och 3990–4130 MHz, totalt 260 MHz): ett nytt band som PTS meddelade i oktober 2026. Man kan få 10–80 MHz i steg om 10 MHz, i fem år per fastighet, både inomhus och utomhus. Radiohöjdmätare i flygplan (4200–4400 MHz) och radioastronomin vid Onsala är skyddade.5
- 26 GHz (24,25–25,25 GHz): upp till 400 MHz i steg om 50 MHz. Bandet 24,25–24,7 GHz får bara användas inomhus, medan utomhusanvändning i 24,7–25,25 GHz kan beviljas.4
Det nationella 26 GHz-bandet (25,1–27,5 GHz) och 42 GHz (40,5–43,5 GHz) kan enligt PTS auktioneras tidigast i slutet av 2027.6 Tillstånden i det gamla 28 GHz-bandet (2009) har redan upphört (2024). Hur lokala tillstånd och auktioner går till i allmänhet beskrivs i Tillstånd, auktioner och tilldelning.
Varför har banden olika karaktär?#
Radiovågor dämpas när de breder ut sig. I fri rymd ökar dämpningen med både avståndet och frekvensen (se fri rymd-dämpning och länkbudget):
Figur 2 visar dämpningen på 1 km för mobilbanden. Varje gång frekvensen tiodubblas ökar dämpningen med 20 dB.
Förklaringen är att en antenn av en viss storlek fångar mindre effekt ju kortare våglängden är. Skillnaden kan delvis vägas upp genom att använda antenner med fler element och högre förstärkning, vilket är precis vad massiv MIMO gör på 3,5 GHz. Dessutom dämpas höga frekvenser mer av väggar, fönster med metallbeläggning och lövverk. Därför byggs mobilnäten som en kombination: lågbanden ger täckning, mellanbanden kapacitet i tätorter och 3,5 GHz och 26 GHz extra kapacitet där många användare finns. Hur det slår ut i cellernas storlek beskrivs i Så fungerar ett mobilnät.
När löper tillstånden ut?#
De flesta tillstånd är långa, 15–25 år, för att operatörerna ska våga investera i näten. Figur 3 visar när de gäller till, och vilka band som PTS planerar att auktionera härnäst. Tillstånden är teknikneutrala: de anger frekvenser och störningsvillkor, inte vilken radioteknik som ska användas. Därför kan 2G-, 3G- och 4G-spektrum omfördelas till 5G utan att tillståndet ändras, och det är en förutsättning för att operatörerna ska kunna stänga äldre nät.
När tillstånd löper ut kan PTS förlänga dem eller auktionera ut spektrumet på nytt, vilket är precis vad som hände i 900-, 2100- och 2600 MHz-banden inför 2026. På längre sikt diskuteras även nya mobilband för 6G, se Spektrumets framtid.
Kontrollfrågor#
Vad är skillnaden mellan FDD och TDD?
FDD använder två separata frekvensblock, ett för upplänk och ett för nedlänk, som används samtidigt. TDD använder samma frekvens för båda riktningarna men turas om i tiden. 3,5 GHz är ett TDD-band, 800 MHz ett FDD-band.
Vilka band är lågband, och varför är de värdefulla för täckning?
450, 700, 800 och 900 MHz. Lägre frekvens ger lägre dämpning och bättre genomträngning av väggar, så färre basstationer behövs för att täcka ett område och inomhustäckningen blir bättre.
Hur stor är skillnaden i fri rymd-dämpning på 1 km mellan 900 MHz och 2600 MHz?
dB. Dämpningen är alltså ca 9 dB högre på 2600 MHz, vilket motsvarar ca 8 gånger mindre mottagen effekt.
Vilka tre aktörer har tillstånd i de stora mobilbanden, och vad är Net4Mobility?
Telia, Hi3G (varumärket Tre) och Net4Mobility. Net4Mobility är det nätbolag som Tele2 och Telenor äger gemensamt.
Vad är skillnaden mellan ett nationellt tillstånd i 3,5 GHz och ett lokalt tillstånd i 3,7 GHz?
Det nationella tillståndet (3400–3720 MHz) gäller hela landet och innehas av de tre operatörerna till 2045. De lokala tillstånden (3720–3800 MHz) ges för en enskild fastighet eller anläggning, i steg om 10 MHz upp till 80 MHz, längst till 2031-12-31. De lokala näten måste vara TDD och synkroniserade med operatörernas nät.
Vad är SDL, och varför används det i 1500 MHz-bandet?
SDL (supplemental downlink) är ett band som bara används för nedlänk, som komplement till ett annat band. Mobil datatrafik är starkt asymmetrisk, så en extra nedlänkskanal ger kapacitet utan att man behöver reservera en motsvarande upplänk.
Varför kan 2G-, 3G- och 4G-band bli 5G-band utan nytt tillstånd?
Tillstånden är teknikneutrala: de reglerar frekvenser, effekt och störningar, inte vilken teknik som används. Operatören får därför byta teknik inom sitt block.
-
PTS, Genomförda auktioner (uppdaterad 2026-05-11), hämtad 2026-10-24. Alla tillståndshavare, bandbredder och giltighetstider i tabell 1 kommer från den sidan om inget annat anges. ↩↩↩↩↩↩↩↩↩
-
Telecompaper, ”Telia, Tele2/Telenor venture win 700 MHz licences in Swedish spectrum auction”, 2018. Telia vann ett block om 2×10 MHz och Net4Mobility två block om 2×5 MHz. ↩
-
PTS, planeringsunderlag om 1500 MHz-bandet (2026-05-05, dnr 26-6079). Tidsplanen är preliminär. ↩
-
PTS, Lokala tillstånd i 3,7 GHz- och 26 GHz-banden, hämtad 2026-10-24. ↩↩
-
PTS, nyhet 2026-10-01 om det nya bandet för lokala 5G-tillstånd. ↩
-
PTS, konsultation om 26 GHz- och 42 GHz-banden, 2025-05-07. ↩
-
PTS, nyhet 2026-10-12 om MCF:s tillstånd i 700 MHz-bandet. ↩