Spektrumets framtid: WRC-27, 6G och delning

Spektrum är en begränsad resurs, men efterfrågan på den växer: mobilnät, satelliter, Wi-Fi, radar, vetenskap och försvar vill alla ha mer. Artikeln går igenom hur de stora frågorna ser ut hösten 2026: världsradiokonferensen WRC-27, de band som diskuteras för 6G, och de olika sätt som flera användare kan dela samma spektrum på. Det mesta är ännu inte avgjort. Därför markeras genomgående vad som är beslutat, vad som är rekommendation eller förslag och vad som bara är förväntat.

Beslutat, rekommenderat eller förväntat?#

Texter om spektrumets framtid blandar ofta fakta och förhoppningar. Använd därför tre frågor: Vem har beslutat? Är beslutet bindande? Gäller det Sverige? Tabell 1 sorterar de uppgifter som artikeln bygger på.

Tabell 1. Status för några frågor i spektrumpolitiken, per 2026-10-25.

Observera skillnaden mellan identifiering och tilldelning. När WRC identifierar ett band för IMT står bandet i Radioreglementet med en fotnot som anger att länder som vill kan använda det för mobilnät. Det är ingen skyldighet, och det ger ingen prioritet. Varje land beslutar själv om användningen, och i Europa sker det i samordning inom CEPT och EU. Därför kan PTS skriva att inget land ännu har beslutat hur och när övre 6 GHz ska tillgängliggöras för nya användningar.³

Varför efterfrågan växer#

Mobiltrafiken växer år efter år, och PTS har i sin analys av övre 6 GHz modellerat efterfrågan på IMT för åren 2030–2039 med tre antaganden om årlig tillväxt: 10, 15 och 20 procent. Tillväxt ackumuleras: över de nio åren från 2030 till 2039 blir faktorerna

Det är alltså en skillnad på en faktor två mellan lägsta och högsta antagande efter bara nio år (figur 2). PTS bedömer samtidigt att efterfrågan på spektrum inte ändras mycket de närmaste fem åren, så att det inte finns någon akut brist för mobilnät eller trådlösa nät.⁴

WRC-27#

Världsradiokonferensen WRC-27 hålls i Shanghai 18 oktober–12 november 2027, och Radiokommunikationsförsamlingen RA-27 samlas samma stad 11–15 oktober.² Konferensen fattar beslut om ändringar i Radioreglementet enligt en dagordning som WRC-23 fastställde. Hur processen från ITU-R:s studier till svensk föreskrift går till beskrivs i ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser. Dagordningen har 19 sakpunkter om frekvenser (1.1–1.19) och de vanliga stående punkterna 2–10.¹

Tabell 2. WRC-27:s dagordningspunkter sorterade efter tema. Sammanfattning enligt resolution 813 (WRC-23).

En dagordningspunkt är ett uppdrag att studera och eventuellt besluta, inte ett beslut. Konferensen kan också besluta att ingenting ändras. För att visa hur dagordningen fördelar sig över frekvensaxeln har de band som uttryckligen namnges i resolutionens text ritats ut i figur 3. Punkterna 1.5, 1.9 och 1.13–1.18 anger inga avgränsade band där och finns därför inte med (punkt 1.9 gäller HF-banden, som ligger under axelns början).

Tre teman för svenska användare#

Tre grupper av punkter berör svenska användare särskilt tydligt, utan att det går att säga hur de kommer att sluta.

• Mobilnät (1.7). De tre frekvensområdena används redan av andra tjänster, och resolutionen kräver att befintliga primära tjänster skyddas. PTS har bedömt att 7–8 GHz-banden redan har hög nyttjandegrad.³ Se Mobilnätens generationer.
• Satellit och mobil (1.11–1.14). Idén är att en vanlig mobiltelefon ska kunna nå en satellit där marknätet saknas. Tekniken och dess begränsningar beskrivs i Satellitkommunikation.
• Vetenskap (1.15–1.19). Skydd av radioastronomi och jordobservation mot ökande störning från andra tjänster, inklusive konstellationer av satelliter.

Övre 6 GHz: ett band, flera nivåer#

Bandet 6425–7125 MHz är ett lärorikt exempel eftersom alla nivåer syns: ITU, EU, Sverige och den enskilda användaren (figur 4).

På internationell nivå har WRC-23 identifierat 6425–7025 MHz för IMT i region 1 och 7025–7125 MHz globalt. Identifieringen utesluter inte att andra radiotjänster använder bandet.³

I EU är det nedre bandet 5945–6425 MHz redan harmoniserat för Wi-Fi och liknande genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1067.³ För det övre bandet har RSPG enligt branschpress i november 2025 rekommenderat kommissionen att 540 MHz går till mobiloperatörer och att resterande 160 MHz hålls kvar tills WRC-27 har beslutat om 7 GHz-bandet. Om WRC-27 öppnar en del av 7 GHz-bandet för mobil kan de 160 MHz tilldelas Wi-Fi, annars mobil.⁵ Det är en rekommendation, inte ett beslut, och det officiella yttrandet har inte lästs för den här artikeln.

I Sverige används övre 6 GHz i dag främst som stamnätsradiolänkar mellan sändarplatser för FM-radio och marksänd tv. Det handlar om ca 1100 länkar, nästan alla med tillstånd som gäller till 2027-12-31, och alla innehas av Teracom. PTS och Teracom bedömer att länkarna är viktiga för totalförsvaret och att det saknas ett fullgott substitut i andra band.³ PTS slutsatser i analysen från februari 2025 är en bedömning, inte ett beslut:^{3 4}

• Ingen större förändring av efterfrågan väntas de närmaste fem åren.
• Någon avveckling av fasta länkar bedöms inte bli aktuell före 2033-01-01.
• Det är en fördel för Sverige att hålla dörren öppen för både IMT och Wi-Fi, så länge länkarna skyddas.
• PTS bör göra en ny bedömning av behoven, genomförd senast 2030.

6G: tidplan och kandidatband#

Tidplan. 3GPP:s möte i Singapore i juni 2026 fastställde enligt branschpress hela tidplanen för release 21, den första releasen med specifikationer för 6G: första funktionsfrysning i mars 2027, slutlig frysning av protokollen (stage 3) i december 2028 och slutlig kodfrysning i mars 2029. Mötet avslutade också den första 6G-studien.⁷ Kommersiella 6G-nät väntas av RSPG omkring 2030.⁶ Det är plan och förväntan, inte garanti, och tidplanen kan ändras. Om 6G som teknik, se Mobilnätens generationer.

Kandidatband. RSPG:s utkast till 6G-färdplan (februari 2026, kommentarer till 2026-03-27) anger enligt TelecomTV att 6G kan införas i alla band som redan är harmoniserade för mobilt bredband, det vill säga 700, 800 och 900 MHz, 1500, 1800 MHz, 2 GHz, 2,6 och 3,6 GHz samt 26 och 42 GHz. Övre 6 GHz beskrivs som det primära bandet för att införa 6G i Europa till 2030. Bandet 7125–7250 MHz är ännu inte identifierat för IMT och studeras vid WRC-27, och mycket höga frekvenser upp mot sub-terahertz är fortfarande forskning.⁶ Utkastet har inte kontrollerats mot den slutliga versionen.

PTS har utöver detta pekat på millimetervågsbanden 26 och 42 GHz och på ”andra frekvensband mellan 7 och 15 GHz” som möjliga lager för 6G, men noterat att 7–8 GHz redan har hög nyttjandegrad. I PTS modell skulle tillgång till 700 MHz i övre 6 GHz vara en mycket attraktiv väg.³ Det är analys och inte beslut.

Varför högre band är ett kompromissval#

Högre frekvens ger bredare band men kortare räckvidd, vilket är den grundläggande avvägningen. Dämpningen i fri rymd ökar med $20{\log }_{10}f$ (se Fri rymd och länkbudget). Från 3,6 till 7 GHz är det

mer dämpning. Men det är bara halva sanningen.

Tabell 3. Räkneexempel: extra fri-rymd-dämpning och antal antennelement i oförändrad yta jämfört med 3,6 GHz.

Antalet element bygger på antagandet om halvvågsavstånd mellan elementen: en frekvens som är dubbelt så hög ger fyra gånger så många element per kvadratmeter. Fler element betyder fler radiokedjor och större strömförbrukning, vilket är kostnaden för att behålla räckvidden.

Delning: samma spektrum, flera användare#

När nya band blir ont om, flyttar fokus från att tilldela exklusiva band till att dela. Delning kan ske i tre dimensioner (figur 5): i frekvens, i rum och i tid. Ofta kombineras de.

• I frekvens. Användarna har olika band med ett skyddsband emellan. Det är klassiska blocktillstånd.
• I rum. Samma frekvenser används på olika platser. Lokala tillstånd är ett svenskt exempel. PTS tilldelar sedan 2026-10-01 lokala tillstånd i 3800–3920 och 3990–4130 MHz för lokala 5G-nät och andra trådlösa bredbandsnät i till exempel industri, hamnar, gruvor, energianläggningar, sjukvård och forskning. PTS bedömer vid varje ansökan om det finns frekvensutrymme i det geografiska område som ansökan avser.⁸ Se Mobilbanden i Sverige.
• I tid. Användarna turas om, i fasta tidsscheman eller dynamiskt. Wi-Fi i delar av 5 GHz-bandet måste lämna kanalen om utrustningen upptäcker radar (DFS), och kortdistansradio i delar av 863–870 MHz ska lyssna innan den sänder (LBT) eller begränsa sändtiden.

De två sista är enkla former av vad som brukar kallas kognitiv radio: en radio som känner av omgivningen och anpassar sig. Se Wi-Fi och Tillståndsfri radio.

Databaser och nivåer#

Mer avancerad delning styrs av databaser. Det mest kända exemplet är CBRS i USA (3550–3700 MHz), där befintliga användare, främst militära system, har högsta skydd, tillståndshavare i mellannivån har skydd mot den lägsta nivån, och en databas (SAS) avgör vilka som får sända var och när, med stöd av sensorer. Idén är att delningen anpassas efter hur spektrumet verkligen används, inte efter värsta tänkbara fall. Europa har provat liknande tankar, men var och en av dem kräver att skyddet av de befintliga användarna kan bevisas.

Civil och militär delning#

Försvaret är en av de största spektrumanvändarna, och militär användning delar band med civil. Hur det går till beskrivs närmare i Försvaret, totalförsvaret och spektrum. I övre 6 GHz bedömer PTS att de fasta länkarna ger tydlig nytta för totalförsvaret, och det väger tungt i bedömningen.⁴ Vid tilldelningen av 700 MHz till MCF samrådde PTS med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.⁹

Så följer du utvecklingen#

• ITU: WRC-27:s dagordning och studiernas status finns på ITU:s webbplats om WRC-27.
• PTS: nyheter om tillstånd, auktioner och analyser. Det är PTS som beslutar om svenska frekvenser.
• RSPG och CEPT: rådgivande yttranden respektive harmoniseringsarbete, se Europeisk harmonisering.
• 3GPP: tidplanen för 6G-specifikationerna.

Kontrollfrågor#