Svensk reglering: PTS, lagen och föreskrifterna

Radiospektrum är en gemensam resurs, och i Sverige styrs den av en kedja av dokument: EU- och ITU-regler som genomförs i lagen om elektronisk kommunikation, en förordning, och Post- och telestyrelsens (PTS) föreskrifter, allmänna råd och beslut. Artikeln visar hur kedjan hänger ihop, vem som gör vad och hur du hittar rätt regel. Den är ett arbetsredskap för dig som studerar, utreder eller arbetar med frågor om radio, men den ersätter inte lagtexten. Uppgifterna gäller per oktober 2026.

Från lag till tillstånd#

Svensk spektrumreglering har flera nivåer, och varje nivå är mer detaljerad än den ovanför (figur 1).

Överst står de internationella reglerna. Radioreglementet från Internationella teleunionen (ITU) är ett fördrag som binder medlemsstaterna, och EU har egna harmoniseringsbeslut. Se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser och Europeisk harmonisering. Det mesta av detta förs in i svensk rätt genom lagen och PTS regler.

Lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation beslutas av riksdagen. Dess syfte är att säkerställa att användare får tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer (1 kap. 1 §). Lagen har femton kapitel (figur 3). Kapitel 3, ”Rätt att använda radiosändare”, är kärnan för alla som sänder. Radiovågor definieras i lagen som elektromagnetiska vågor i frekvensområdet 9 kHz–3 000 GHz, och begreppet skadlig störning definieras i samma paragraf (1 kap. 7 §).

Förordningen (2022:511) om elektronisk kommunikation beslutas av regeringen och innehåller kompletterande regler, bland annat det bemyndigande (3 kap. 26 §) som ger PTS rätt att meddela undantag från tillståndsplikt¹.

PTS föreskrifter och allmänna råd publiceras i Post- och telestyrelsens författningssamling, PTSFS. Föreskrifter är bindande. Allmänna råd anger hur PTS anser att regler bör tillämpas och är inte bindande. Tabell 1 visar de dokument som är viktigast för radio.

Tabell 1. Dokument som reglerar användning av radiospektrum i Sverige, per oktober 2026.

Tillståndsplikt och undantag#

Huvudregeln är att den som vill använda radiosändare i Sverige behöver tillstånd. Kravet gäller även svenska fartyg och luftfartyg utomlands (3 kap. 1 §). Från huvudregeln finns tre vägar (figur 2).

Undantagna myndigheter#

Vissa myndigheter behöver inget tillstånd från PTS: Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA), samt Försvarets materielverk (FMV) när verksamheten sker på uppdrag av Försvarsmakten eller FRA (3 kap. 3 §). Från och med 2027-01-01 gäller undantaget även Sveriges utrikes underrättelsetjänst (lag 2026:1595)². Frekvensplanen tar hänsyn till detta och anger att militär användning kan förekomma i frekvensband upp till 87,5 MHz³.

Undantag i föreskrift#

PTS får genom föreskrifter undanta vissa radiosändare från tillståndsplikten (3 kap. 4 §). Den som använder en sådan sändare anses ha tillstånd (3 kap. 5 §). Undantagen finns i PTSFS 2025:1, som har paragraferna 2–260 i 3 kap. och är ordnad efter frekvens, en paragraf per frekvensblock⁴. Det är i denna föreskrift som PMR446, privatradio, jaktradio, kortdistansradio och amatörradio med certifikat finns. Se Tillståndsfri radio.

Tillstånd från PTS#

Den som inte omfattas av ett undantag måste ha tillstånd. Lagen anger kriterier för att få tillstånd (3 kap. 6 §). Om spektrum är begränsat kan antalet tillstånd begränsas (3 kap. 9 §). PTS ska då göra en allmän inbjudan (3 kap. 10 §) och väljer mellan jämförande urval, anbudsförfarande där priset avgör, eller en kombination av dem (3 kap. 11 §). Tillstånd får villkor (3 kap. 12–16 §§), och de ges för en bestämd tid (3 kap. 17 §). För trådlöst bredband ges tillstånd normalt för minst 15 år (3 kap. 18 §), och förlängning sker med högst fem år i taget (3 kap. 19 §). Det finns också en bestämmelse om att tillstånd för bredband sammanlagt ska löpa minst 20 år (3 kap. 21 §). Tillstånd får överlåtas eller hyras ut bara med PTS medgivande, och en överlåtelse utan medgivande saknar verkan (3 kap. 25–28 §§). Hela processen, inklusive auktioner, beskrivs i Tillstånd, auktioner och tilldelning.

Skadlig störning och störande anläggningar#

Lagen innehåller en allmän skyldighet att avbryta skadlig störning (3 kap. 23 §) och särskilda regler om störande elektriska anläggningar (3 kap. 24 §). Det gäller oavsett om användningen är tillståndsfri eller tillståndspliktig. Hur störningar utreds och hur lagen tillämpas beskrivs i Radiostörningar och Tillsyn, störsändare och sanktioner.

Tabell 2. Några paragrafer i LEK som är viktiga för radio (konsoliderad text till och med SFS 2026:1681).

PTS roll#

PTS är förvaltningsmyndighet för elektronisk kommunikation och post. Inom spektrumområdet handlar uppdraget i praktiken om fyra saker.

• Planera. PTS beskriver i inriktningsplanen hur spektrumhanteringen ska utvecklas, och i frekvensplanen vad banden är avsedda för. Frekvensplanen bygger på radiospektrumbeslutet, och PTS betonar att den inte ger rätt till tillstånd eller skydd mot störning³. Se Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen.
• Tilldela. PTS ger tillstånd, beslutar villkor och väljer urvalsmetod när spektrum är begränsat.
• Föreskriva. PTS meddelar föreskrifter, bland annat PTSFS 2025:1 om undantag från tillståndsplikt.
• Övervaka. PTS har tillsyn över att reglerna följs och utreder störningar för tillståndshavare. Läs mer i Radiostörningar.

PTS deltar också i det internationella och europeiska arbetet som ligger till grund för de nationella reglerna. Nyheter från oktober 2026 visar att området är i rörelse, till exempel PTS information 2026-10-01 om ett nytt band för lokala 5G-tillstånd och 2026-10-12 om Myndigheten för civilt försvars tillstånd i 700 MHz-bandet.

Andra myndigheter#

PTS är spektrummyndigheten, men flera andra myndigheter har ansvar som berör radio (figur 4).

• Försvarsmakten m.fl. är undantagna från tillståndsplikt (3 kap. 3 §). Försvarsmakten är därmed en egen spektrumanvändare vid sidan av tillståndssystemet. Se Försvar och totalförsvar.
• Myndigheten för civilt försvar (MCF) är sedan 2026-01-01 namnet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)⁵. MCF ansvarar för Rakel, kommunikationssystemet för samhällsviktiga aktörer, och är själv tillståndshavare. Se Rakel.
• Transportstyrelsen har regler och tillsyn för bland annat luftfart och sjöfart, där radiokommunikation är en del av säkerhetsarbetet. Se Luftfartsradio och Sjöfartsradio.
• Sjöfartsverket ansvarar bland annat för sjötrafikinformation samt sjö- och flygräddning.
• LFV tillhandahåller flygtrafiktjänst och flygnavigering.
• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) arbetar med strålskydd, däribland frågor om elektromagnetiska fält. Se Exponering, gränsvärden och mätning av fält.
• Elsäkerhetsverket har tillsyn över elektrisk utrustning och elanläggningar, bland annat enligt EMC-reglerna. Se Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC).

Myndigheternas ansvar överlappar delvis. En produkt med radio kan till exempel både omfattas av PTS marknadskontroll och ha EMC-krav som Elsäkerhetsverket följer upp. Se Radioutrustning på marknaden.

Så hittar du rätt regel#

1. Bestäm vad du ska använda och på vilken frekvens. Slå upp bandet i webbversionen av frekvensplanen och se vilken radiotjänst och status det har.
2. Kontrollera om användningen är undantagen i PTSFS 2025:1. Leta efter paragrafen för frekvensblocket.
3. Om undantag saknas: du behöver tillstånd. Läs 3 kap. LEK och kontakta PTS.
4. Kontrollera utrustningen. Radioutrustning som säljs i EU ska vara CE-märkt.
5. Är du undantagen myndighet, kontrollera hur din egen användning samordnas.

Kontrollfrågor#