Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Störningar, EMC och säkerhet

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

EMC betyder att elektrisk utrustning kan arbeta tillsammans utan att störa varandra. Artikeln förklarar emission och immunitet, hur störningar tar sig fram, vilka regler och standarder som gäller och vem som har tillsyn i Sverige.

Fördjupning14 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Vad EMC är
  2. Störkälla, kopplingsväg och störd utrustning
    1. Ledningsbunden och utstrålad störning
    2. Differentiella och gemensamma störströmmar
    3. Gemensam impedans
  3. Kompatibilitetsnivåer och marginaler
  4. Gränsvärden för emission
  5. Immunitet och provning
  6. Regler som gäller i Sverige
    1. EMC-direktivet och radioutrustningsdirektivet
    2. Svensk lag och tillsyn
    3. Användarens ansvar
  7. Standardernas uppbyggnad
  8. Kontrollfrågor

Alla elektriska apparater avger lite elektromagnetisk energi som biprodukt, och alla elektroniska apparater påverkas av energin från andra. Elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, är konsten och regelverket som gör att allt detta fungerar ihop: en laddare ska inte störa radion, och radion ska inte börja brumma för att grannen sänder. Artikeln förklarar begreppen, hur störningar tar sig fram, vilka lagar och standarder som styr tillverkare och användare i Sverige och hur gränsvärdena ser ut.

Vad EMC är#

EU:s EMC-direktiv definierar elektromagnetisk kompatibilitet ungefär så här: en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att själv orsaka oacceptabla störningar för annat i samma miljö1. Definitionen innehåller de två sidorna:

  • Emission är den elektromagnetiska energi som en apparat avger oavsiktligt. En switchad laddare, en LED-lampa och en växelriktare är exempel på apparater som alla alstrar snabba strömändringar och därmed radiofrekventa störningar.
  • Immunitet är förmågan att fungera felfritt trots störningar utifrån, till exempel ett radiofält, en blixt i närheten eller en spänningstransient på nätet.

EMC gäller alltså inte bara radiomottagning. En hjärtstartare, ett flygplans instrument och en industrirobot ska också tåla sin omgivning. Men eftersom radio fungerar med mycket svaga signaler är det ofta radiomottagaren som drabbas först. En antenn som tar emot en signal på några mikrovolt störs lätt av en källa som är miljarder gånger starkare i närheten. Hur man hittar och åtgärdar störningar beskrivs i Radiostörningar: orsaker och felsökning.

Störkälla, kopplingsväg och störd utrustning#

Varje EMC-problem kan beskrivas med tre delar: en störkälla, en kopplingsväg och en störd utrustning (figur 1). Tar du bort något av leden försvinner problemet.

Störkälla, kopplingsväg och störd utrustning Blockschema. Till vänster en störkälla med emission, till höger en störd utrustning med immunitet. Mellan dem två kopplingsvägar: en övre ledningsbunden via nät- och signalkablar och en nedre utstrålad genom luften. Under finns tre rutor med åtgärder: minska emissionen, bryt kopplingsvägen och öka immuniteten. Störkälla (emission) Störd utrustning (immunitet) t.ex. laddare, LED, växelriktare t.ex. radiomottagare Ledningsbunden: nät- och signalkablar Utstrålad: fält genom luften 1. Minska emissionen bättre produkt, filter 2. Bryt kopplingsvägen skärm, ferrit, avstånd 3. Öka immuniteten filter, skärmning
Figur 1. Störkälla, kopplingsväg och störd utrustning. Ledningsbundna störningar följer kablarna, utstrålade går genom luften. Åtgärder kan sättas in i varje led.

Ledningsbunden och utstrålad störning#

Ledningsbundna störningar följer ledare: nätkabeln, en nätverkskabel, antennkabeln eller kablar mellan delarna i ett system. På elnätet sprids de till andra apparater som är anslutna till samma grupp. Frekvensområdet för mätning av ledningsbunden emission brukar vara 150 kHz–30 MHz.

Utstrålade störningar sprids som fält genom luften. Beroende på avstånd och frekvens skiljer man på:

  • Kapacitiv och induktiv koppling i närfältet, där störningen överförs som elektriskt respektive magnetiskt fält mellan närliggande ledare. Den avtar snabbt med avståndet.
  • Fjärrfältskoppling, där störningen är en radiovåg som en kabel eller ett kretskort fångar upp som en antenn. Läs mer om uppdelningen i Elektromagnetiska vågor.

Gränsen mellan de två är flytande. En kabel kan fungera som antenn för både sändning och mottagning, och i praktiken är det ofta kablarna, inte höljet, som släpper in eller ut störningen. Vid HF är kablarna ofta lika långa som en bråkdel av en våglängd och därför effektiva antenner.

Differentiella och gemensamma störströmmar#

En strömslinga kan stråla på två sätt. Vid differentiell störning går strömmen ut på en ledare och tillbaka på en annan, och fälten från de två ledarna tar delvis ut varandra. Vid common mode, gemensam mod, går strömmen åt samma håll på alla ledare i en kabel och återvänder via jord eller luft. Kabeln fungerar då som en antenn, och även små common mode-strömmar på mikroampernivå kan orsaka märkbara fält. Det är därför de flesta strålningsproblem löses med ferriter och filter på kablar. Mer om det finns i Skärmning, filtrering och jordning.

Gemensam impedans#

En tredje kopplingsväg är gemensam impedans. Två kretsar delar en ledare, till exempel en jordledare, och spänningsfallet som den ena kretsens ström ger över ledaren syns som störning i den andra. Det är en vanlig orsak till brum och störningar i jordade system.

Kompatibilitetsnivåer och marginaler#

Regelverket bygger på att varje apparat får avge högst en viss störnivå, att den ska tåla minst en viss störnivå, och att det finns en marginal däremellan (figur 2).

Emissionsgräns, kompatibilitetsnivå och immunitet Principskiss med två klockformade kurvor på en dB-skala. Den vänstra visar störnivåer i miljön, den högra utrustningars tålighet. Tre lodräta streckade linjer, i ordning från vänster: emissionsgräns, kompatibilitetsnivå och immunitetskrav. Kurvornas överlapp längst ut i svansarna är litet och markerat i rött. Störnivå (dB, principiell skala) Relativ frekvens Emissionsgräns Kompatibilitetsnivå Immunitetskrav Störnivåer i miljön Utrustningars tålighet Överlapp: risk för störning
Figur 2. Principskiss av EMC-marginalen. Emissionsgränsen är satt så att störningsnivån i miljön normalt hålls under kompatibilitetsnivån, och apparaterna ska tåla minst immunitetsnivån som ligger högre. Överlappet längst ut i svansarna är det som ger kvarstående störningar.

Tre nivåer är viktiga:

  1. Emissionsgränsen anger högsta tillåtna störnivå från en produkt.
  2. Kompatibilitetsnivån är den störnivå som man räknar med att inte överskrida i miljön. Den bestäms så att de flesta apparater fungerar.
  3. Immunitetsnivån är den störnivå som produkten ska klara vid provning.

Avståndet mellan nivåerna är en kompromiss. Strängare emissionskrav gör varje produkt dyrare, men lägre nivåer i miljön. Högre immunitetskrav kostar också. Därför finns det alltid ett litet kvarstående överlapp där en enskild störkälla och en enskild känslig apparat hamnar fel. Det är därför störningar fortfarande finns, trots att alla apparater uppfyller standarderna.

Gränsvärden för emission#

För multimedieutrustning, som datorer, tv-apparater, routrar och laddare, gäller standarden EN 55032, som bygger på den internationella CISPR 32. Den ersatte tidigare standarder som EN 55022. Standarden delar in produkter i två klasser2:

  • Klass B gäller utrustning för bostadsmiljö. Gränsvärdena är strängare.
  • Klass A gäller utrustning för andra miljöer, till exempel industri och handel. Gränserna är 10 dB högre vid utstrålad emission. En klass A-produkt får inte användas i bostäder utan särskilda åtgärder.

Figur 3 visar gränsvärdena för kvasitopp-detektorn som de brukar återges: ledningsbunden emission på nätet och utstrålad emission mätt på 10 m avstånd.

Gränsvärden för emission, klass A och klass B Två diagram med gränsvärden för kvasitoppvärde enligt CISPR 32. Vänster: ledningsbunden emission i dBµV mellan 0,15 och 30 MHz, klass A 79 dBµV och sedan 73 dBµV, klass B 66 sjunkande till 56 dBµV och sedan 56 respektive 60 dBµV. Höger: utstrålad emission i dBµV/m på 10 m mellan 30 och 1000 MHz, klass A 40 och 47 dBµV/m, klass B 30 och 37 dBµV/m. Ledningsbunden emission, nät Utstrålad emission, avstånd 10 m 0,15 0,5 1 5 10 30 40 50 60 70 80 90 Frekvens (MHz) dBµV 30 100 230 1000 20 30 40 50 Frekvens (MHz) dBµV/m Klass A (industri, handel) Klass B (bostad)
Figur 3. Gränsvärden för kvasitoppvärde enligt CISPR 32 / EN 55032 i sammanfattning. Vänster: ledningsbunden emission på nätet. Höger: utstrålad emission på 10 m. Klass B (bostad) är strängare än klass A (industri och handel). Gränsvärden ska alltid kontrolleras mot gällande utgåva av standarden.

Gränserna sätts med ett tänkt störfall i åtanke: en radiomottagare på ett par meters avstånd från en störkälla i en bostad. Mätningen sker i ett kalibrerat provrum eller på en öppen provplats. Ett särskilt mätinstrument, en störningsmottagare, har fasta bandbredder: 9 kHz för ledningsbunden emission och 120 kHz för utstrålad emission. Kvasitoppdetektorn väger kortvariga pulser lägre än stadigt brus, eftersom det är stadigt brus som upplevs störande. Läs mer om mätteknik i Mätinstrument och mätteknik.

Immunitet och provning#

Immunitetskraven provas mot olika typer av störningar. De viktigaste provmetoderna finns i standardserien EN 61000-4 och sammanfattas i tabell 1.

Tabell 1. Vanliga immunitetsprov. Provmetoderna beskriver hur provet utförs. Provnivåerna väljs av produktstandarden eller den generiska standarden3.

Prov Standard Vad det efterliknar
Elektrostatisk urladdning (ESD) EN 61000-4-2 En människa som laddat upp sig och rör vid apparaten.
Utstrålat radiofält EN 61000-4-3 En radiosändare i närheten, till exempel mobiltelefon eller amatörradio.
Snabba transienter (burst) EN 61000-4-4 Brytande induktiva laster, relä- och motorströmbrytare.
Stötpuls (surge) EN 61000-4-5 Blixtnedslag i närheten och kopplingar på elnätet.
Ledningsbundet radiofält EN 61000-4-6 Radiosändare vars fält fångas upp av kablarna.

Provet med utstrålat radiofält börjar vid 80 MHz. Under den frekvensen är kablarna mer effektiva antenner än höljet, och därför ersätts fältprovet av injektion av störsignal på kablarna (ledningsbundet prov). I bostadsmiljö brukar man se provnivån 3 V/m för radiofält och 3 V för ledningsbundet; för industri är nivåerna högre, vanligen 10 V/m och 10 V.

Regler som gäller i Sverige#

EMC är reglerat på europeisk nivå, och Sverige genomför reglerna i en lag och en förordning.

EMC-direktivet och radioutrustningsdirektivet#

Direktiv 2014/30/EU, EMC-direktivet, ställer väsentliga krav på apparater: de får inte avge störningar över en nivå som hindrar radio och teleutrustning från att fungera som avsett, och de ska ha tillräcklig immunitet. Produkter som uppfyller en harmoniserad standard anses uppfylla kraven (presumtion om överensstämmelse). Tillverkaren utför bedömningen, upprättar teknisk dokumentation och en EU-försäkran om överensstämmelse och CE-märker produkten. För de flesta produkter krävs inget externt organ.

Utrustning som innehåller radiosändare eller -mottagare omfattas i stället av radioutrustningsdirektivet (RED), 2014/53/EU. RED har egna EMC-krav i artikel 3.1 b. Direktivet och dess standarder förklaras i Radioutrustning på marknaden: RED, CE-märkning och standarder.

Direktivet täcker också fasta installationer, till exempel ett solcellssystem eller en maskin i en fabrik. De CE-märks inte, men ska installeras enligt god branschpraxis1.

Svensk lag och tillsyn#

I Sverige finns EMC-lagen, lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet, och förordningen (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet. Förordningen genomför direktiv 2014/30/EU, och Elsäkerhetsverket är ansvarig tillsyns- och marknadskontrollmyndighet. Föreskrifterna finns i ELSÄK-FS 2016:4. För Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut är Försvarets materielverk tillsynsmyndighet4. Lagen innehåller sanktioner som vite, sanktionsavgift och straff för överträdelser5.

Tabell 2. Vem gör vad. Uppgifterna gäller per oktober 2026.

Fråga Regelverk Myndighet
EMC för elektriska apparater och fasta installationer EMC-direktivet 2014/30/EU, lag (1992:1512), förordning (2016:363) Elsäkerhetsverket
Radioutrustning, inklusive EMC för radioprodukter RED 2014/53/EU, radioutrustningslagen (2016:392) PTS
Störning av tillståndspliktig radiotjänst Lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation PTS

Rollfördelningen kan ge gränsfall: en produkt som har en radiomodul men huvudsakligen är en annan apparat kan hamna mellan myndigheterna6. Vänd dig då till den myndighet som har bäst överblick, så får du hjälp att hitta rätt. Läs mer om svensk reglering i Svensk reglering: PTS, lagen och föreskrifterna.

Användarens ansvar#

Förordningen innehåller också en bestämmelse till dem som använder utrustning: användare får inte orsaka oacceptabla störningar. Elsäkerhetsverket skriver att privatpersoner ansvarar för att de produkter och anläggningar de äger inte stör7. Det gäller även om produkten är CE-märkt, och det gäller solcellsanläggningar, belysning och laddstationer.

Standardernas uppbyggnad#

EMC-standarderna är ordnade i nivåer (figur 4). Det underlättar att välja rätt standard för en produkt.

EMC-standardernas nivåer Fyra staplade rutor med pilar nedåt. Grundstandarder beskriver mät- och provmetoder. Generiska standarder anger krav per miljö. Produktfamiljestandarder anger krav för en produktgrupp. Längst ned finns produkten med provning, dokumentation, försäkran om överensstämmelse och CE-märkning. Grundstandarder Hur man mäter och provar: EN 61000-4-x, CISPR 16 Generiska standarder Krav per miljö: bostad och handel eller industri (EN 61000-6-1 till -4) Produktfamiljestandarder Krav för en produktgrupp, t.ex. EN 55032 och EN 55035, CISPR 11, 14-1, 15 Din produkt Provning, teknisk dokumentation, EU-försäkran om överensstämmelse, CE-märkning
Figur 4. EMC-standardernas nivåer. Finns en produktfamiljestandard används den. Annars används den generiska standarden för den miljö där produkten ska användas.

Tabell 3. Exempel på EMC-standarder8.

Typ Standard Gäller
Grundstandard EN 61000-4-x Provmetoder för immunitet (se tabell 1).
Grundstandard EN 61000-3-2 Begränsning av övertoner i nätströmmen.
Generisk EN 61000-6-1 till -4 Immunitet respektive emission för bostads- och industrimiljö.
Produktfamilj EN 55032 / EN 55035 Emission respektive immunitet för multimedieutrustning.
Produktfamilj CISPR 11 Industriell, vetenskaplig och medicinsk utrustning.
Produktfamilj CISPR 14-1 Hushållsapparater och elverktyg.
Produktfamilj CISPR 15 Belysning.
Produktfamilj CISPR 25 Fordon, skydd för mottagare i fordonet.
Produktfamilj EN 62920 Växelriktare och annan kraftelektronik i solcellssystem.

Standarder är versionsberoende och uppdateras. Det som anges här gäller i grunden, men kontrollera alltid gällande utgåva och vilken som är harmoniserad, exempelvis genom Elsäkerhetsverket eller SIS.

Kontrollfrågor#

Vad menas med att en apparat har bra EMC?

Att den både stör omgivningen så lite att det inte blir oacceptabelt (låg emission) och fungerar som den ska trots störningar från omgivningen (hög immunitet).

Vad är skillnaden mellan ledningsbunden och utstrålad störning?

Ledningsbunden störning följer ledare, till exempel nät- och signalkablar. Utstrålad störning sprids som elektromagnetiskt fält genom luften. I praktiken kan en kabel fungera som antenn och göra att störningen byter väg.

Klass B tillåter 30 dBµV/m på 10 m. Hur många mikrovolt per meter är det?

E=1030/20=101,5≈31,6μV/m.

Varför är en klass A-växelriktare ett problem i en villa?

Klass A har högre tillåten emission (10 dB för utstrålat) och är avsedd för industri och handel. I en bostad finns radiomottagare på kort avstånd som kan störas. Elsäkerhetsverket nämner fel EMC-klass som en av orsakerna till solcellsstörningar.

En apparat tål 3 V/m. På vilket avstånd ger en sändare med e.i.r.p. 400 W det fältet?

E=30·400/d=109,5/d. Sätter du E=3 får du d=109,5/3≈36,5m.

Vilken myndighet kontrollerar att en laddare uppfyller EMC-kraven, och vilken kontrollerar radioutrustning?

Elsäkerhetsverket är marknadskontrollmyndighet för EMC-direktivet, alltså för laddare och liknande. PTS har tillsyn över radioutrustning enligt RED. Produkter med radiomodul kan hamna mellan, och då är det bra att kontakta båda.

Varför kan en CE-märkt produkt ändå störa din radio?

Standarderna tillåter en viss emission för att skydda mottagning på normalt avstånd, och mottagare nära en källa kan störas ändå. Dessutom kan installationen vara felaktig, produkten kan vara fel klass eller defekt, eller kablar kan fungera som antenner. Användaren har ansvar för att åtgärda oacceptabla störningar.

  1. Direktiv 2014/30/EU (EMC-direktivet) och förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet, 6 §, 8 § och bestämmelserna om fasta installationer. Direktivets avgränsning mot RED och amatörradioutrustning är återgiven från direktivets text och ska kontrolleras vid behov. ↩↩

  2. CISPR 32 / EN 55032. Siffrorna i figur 3 är återgivna från standarden i sammanfattad form, som kvasitoppvärden: ledningsbunden klass B 66–56 dBµV (150–500 kHz, avtagande med logaritmen av frekvensen), 56 dBµV (0,5–5 MHz) och 60 dBµV (5–30 MHz), klass A 79 respektive 73 dBµV. Utstrålat på 10 m: klass B 30 dBµV/m (30–230 MHz) och 37 dBµV/m (230–1000 MHz), klass A 40 respektive 47 dBµV/m. Över 1 GHz gäller separata gränser. ↩

  3. EN 61000-4-2, -4-3, -4-4, -4-5 och -4-6. Typiska provnivåer återges ur de generiska standarderna EN 61000-6-1 (bostadsmiljö) och EN 61000-6-2 (industrimiljö). ↩

  4. Förordning (2016:363), 12 § och 13 §. Förordningen genomför direktiv 2014/30/EU och trädde i kraft 2016-06-01, ändrad t.o.m. SFS 2022:1192. ↩

  5. Lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet, ändrad t.o.m. SFS 2022:1110: marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, vite, sanktionsavgift och straff i form av böter eller fängelse i högst ett år. ↩

  6. Elsäkerhetsverket, slutredovisning av regeringsuppdraget 24EV1322, september 2025. ↩↩

  7. Elsäkerhetsverket, Störningsfri el (EMC). ↩

  8. CISPR 32 och 35 har europeiska motsvarigheter som EN 55032 och EN 55035, som ersatte EN 55022 respektive EN 55024. Se respektive standard hos SIS för gällande utgåva. ↩

Källor och vidare läsning

  1. Svensk författningssamling (2016). Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet. Genomför direktiv 2014/30/EU. Ändrad t.o.m. SFS 2022:1192. Hämtad 24 oktober 2026.
  2. Svensk författningssamling (1992). Lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Ändrad t.o.m. SFS 2022:1110. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. Elsäkerhetsverket (2025). Slutredovisning av regeringsuppdraget Insatser för höjd kunskap om elektromagnetisk kompatibilitet (24EV1322). Hämtad 24 oktober 2026.
  4. Elsäkerhetsverket. Störningsfri el (EMC). Hämtad 24 oktober 2026.
  5. Post- och telestyrelsen (PTS). Radiostörningar. Hämtad 24 oktober 2026.
  6. Post- och telestyrelsen (PTS). Radioutrustning. Hämtad 24 oktober 2026.
  7. Europaparlamentet och rådet (2014). Direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning). Publicerat i Europeiska unionens officiella tidning L 96, 2014-03-29. Hämtad 24 oktober 2026.
  8. IEC / CENELEC. CISPR 32 / EN 55032 – Electromagnetic compatibility of multimedia equipment – Emission requirements, samt CISPR 35 / EN 55035 – Immunity requirements. Standarder som köps hos SIS. Gränsvärdena i artikeln är sammanfattade och ska kontrolleras mot gällande utgåva. Hämtad 24 oktober 2026.
  9. IB Lenhardt. EN 55032 (CISPR 32) – ordlista. Sekundärkälla om standardens omfattning. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

GrundRadiostörningar: orsaker och felsökningVarför radiomottagning ibland störs, vilka typer av störningar som finns och hur du steg för steg hittar källan. Med råd om vart du vänder dig: grannen, Elsäkerhetsverket eller PTS.GrundVanliga störkällor i hemmet och samhälletNätaggregat, LED-lampor, solcellsanläggningar, nätverk över elnätet och elstängsel är några av de vanligaste källorna till radiostörningar. Så känner du igen dem och så kan de åtgärdas.AvanceradSkärmning, filtrering och jordningHur man bryter kopplingsvägen för elektromagnetisk störning: skinndjup och skärmverkan, öppningar och slitsar, kabelskärmar, filter, ferriter och common mode-drosslar, jordningsprinciper och returströmmar på kretskort. Med beräknade exempel.FördjupningRadioutrustning på marknaden: RED, CE-märkning och standarderVilka krav en radioprodukt måste uppfylla för att få säljas i Europa: radioutrustningsdirektivet, de väsentliga kraven i artikel 3, harmoniserade standarder, CE-märkning och marknadskontroll. Per oktober 2026.FördjupningSvensk reglering: PTS, lagen och föreskrifternaHur radiospektrum regleras i Sverige: lagen om elektronisk kommunikation, förordningen, PTS föreskrifter och allmänna råd, tillståndsplikt och undantag samt rollerna för Försvarsmakten och andra myndigheter. Per oktober 2026.FördjupningMätinstrument och mätteknikMultimeter, oscilloskop, spektrumanalysator, nätverksanalysator, SVF-meter, effektmätare, frekvensräknare och signalgenerator: vad de mäter, hur du läser av dem och hur du bedömer hur mycket du kan lita på siffrorna.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/vad-ar-emc/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/vad-ar-emc/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.