Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Störningar, EMC och säkerhet

Vanliga störkällor i hemmet och samhället

Nätaggregat, LED-lampor, solcellsanläggningar, nätverk över elnätet och elstängsel är några av de vanligaste källorna till radiostörningar. Så känner du igen dem och så kan de åtgärdas.

Grund9 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Varför stör elektronik radio?
  2. Fingeravtryck i frekvens
  3. Vanliga störkällor
    1. Nätaggregat och laddare
    2. LED-belysning och dimrar
    3. Solcellsanläggningar
    4. Nätverk över elnätet (PLC)
    5. VDSL och bredband över telefonledning
    6. Elbilsladdare och värmepumpar
    7. Elstängsel
    8. Gamla och trasiga apparater
  4. Var finns källorna?
  5. Fingeravtryck i tid
  6. Vad kan man göra?
  7. Kontrollfrågor

Nästan all modern elektronik slår av och på ström tusentals eller miljontals gånger per sekund. Det gör laddare, lampor och solcellsanläggningar små, billiga och energisnåla, men det skapar också svaga radiosignaler som kan läcka ut via sladdar och kablar. Oftast märks det inte alls, men i radiomottagare, särskilt på långvåg, mellanvåg och kortvåg, kan det höras som surr, knaster eller ett brusgolv som dränker svaga stationer. Här går vi igenom de vanligaste störkällorna, hur du känner igen dem och vad som brukar hjälpa.

Varför stör elektronik radio?#

En gammaldags glödlampa drar ström jämnt i takt med elnätets 50 Hz. En modern laddare gör något helt annat: den hackar strömmen i små portioner, kanske 100 000 gånger per sekund, och omvandlar den till rätt spänning. Varje gång strömmen slås av eller på bildas en snabb ändring, en flank. Ju brantare flank, desto högre frekvenser innehåller den. Det är samma fysik som gör att en fyrkantvåg består av många övertoner.

Den hackade strömmen ska stanna inne i apparaten, men en del följer med ut i nätsladden och den lågvoltskabel som går till telefonen eller lampan. Kablarna är ofta någon eller några meter långa, och det är precis den storleken som gör en bra antenn för kortvåg. Resultatet blir en svag sändare som ingen har bett om. Läs mer om hur störningar kopplas i Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC).

Fingeravtryck i frekvens#

Olika källor ger olika mönster i ett spektrum, alltså ett diagram över signalstyrka mot frekvens. Med en SDR-mottagare (en mjukvarudefinierad radio som visar spektrum på datorn) kan du se mönstren själv (figur 1).

Spektrum från fyra störkällor Fyra stiliserade spektrum mellan 0 och 30 MHz, ett per rad. Ett switchat nätaggregat ger jämnt fördelade toppar som avtar uppåt i frekvens. Nätverk över elnätet ger ett brett block från 2 till 30 MHz med hack där amatörbanden ligger. En solcellsväxelriktare ger toppar ovanpå ett förhöjt brusgolv. VDSL ger ett brett block som slutar tvärt vid cirka 17,7 MHz. Kortvågens amatörband är markerade som gula fält. 160 80 40 30 20 17 15 12 10 Amatörband (våglängd i meter) Switchat nätaggregat Toppar på multiplar av switchfrekvensen, svagare högre upp n · fsw (avstånd förenklat) Nätverk över elnätet Brett block 2–30 MHz med hack i amatörbanden hack Solcellsväxelriktare Toppar och ett förhöjt brusgolv förhöjt brusgolv VDSL Brett block med skarp kant vid ca 17,7 MHz ingen signal över ca 17,7 MHz 0 5 10 15 20 25 30 Frekvens (MHz)
Figur 1. Stiliserade ”fingeravtryck” för fyra vanliga störkällor mellan 0 och 30 MHz, med kortvågens amatörband markerade som gula streck. Nätaggregatets toppar ligger på multiplar av switchfrekvensen. Nätverk över elnätet ska enligt standard ha hack där amatörbanden ligger.

Vanliga störkällor#

Nätaggregat och laddare#

Switchade nätaggregat finns i nästan allt: mobilladdare, datorer, tv-apparater, routrar och verktygsladdare. De arbetar ofta med en switchfrekvens mellan några tiotals och några hundra kilohertz. Störningen syns som toppar på switchfrekvensen och dess multiplar, ofta långt upp i kortvåg. Toppen kan vandra lite när belastningen ändras, så det låter som ett svepande eller surrande ljud. Billiga laddare utan ordentligt filter är en klassisk källa.

LED-belysning och dimrar#

En LED-lampa behöver ett drivdon som omvandlar nätspänningen. I små lampor är drivdonet ofta ett litet switchat aggregat, med samma typ av störningar som en laddare. Ljusreglering (dimring) kan göra det värre: en fasdimmer hackar spänningen i varje halvperiod, vilket ger ett surr i takt med elnätet. Utomhusarmaturer, ljusslingor och LED-band med separata nätaggregat är vanliga syndare. Störningen kommer och går med lampan, vilket gör den lätt att hitta.

Solcellsanläggningar#

En solcellsanläggning har en växelriktare som gör om panelernas likström till växelström, och ibland optimerare vid varje panel. Båda är switchad kraftelektronik, och de långa likströmskablarna på taket kan fungera som en stor antenn. Störningen följer solen: den börjar på morgonen, är starkast mitt på dagen och försvinner när det blir mörkt.

Solceller är den produktgrupp som oftast pekas ut som störande i en enkät som Elsäkerhetsverket gjorde, före belysning, elbilsladdning och ventilation. Vid myndighetens tillsyn var vanliga orsaker felaktig kabeldragning och att utrustning av fel klass hade installerats: klass A-utrustning, som är avsedd för industrimiljö, i bostadsmiljö där klass B gäller1.

Nätverk över elnätet (PLC)#

Adaptrar som skickar internet via elnätets ledningar (eng. power line communication, PLC) använder frekvenser mellan ungefär 2 och 30 MHz, eller ännu högre. Elnätets ledningar är inte byggda för radiofrekvenser och strålar därför ut en del av signalen. Störningen hörs som ett jämnt brus eller ett raspande ljud över stora delar av kortvågen, så länge nätverket används. Moderna adaptrar ska enligt standard ha hack (eng. notches) i amatörbanden och kunna undvika frekvenser där rundradio tas emot, men de kan ändå störa.

VDSL och bredband över telefonledning#

VDSL skickar bredband över telefonens kopparpar och använder frekvenser upp till ungefär 17,7 MHz eller ännu högre, beroende på profil2. En välbalanserad ledning strålar lite, men en dålig skarv, en oskärmad förlängningssladd eller en gammal splitter kan göra att signalen läcker. Störningen syns som ett brett block av brus med skarpa kanter. När kopparnätet byts mot fiber minskar den här typen av störningar.

Elbilsladdare och värmepumpar#

Laddboxar, värmepumpar, ventilationsaggregat och cirkulationspumpar innehåller ofta frekvensomriktare som styr motorer eller laddning. De hanterar stora effekter, så även en liten läcka kan höras långt. Ett tecken är att störningen kommer när bilen laddar eller när pumpen går.

Elstängsel#

Ett elstängsel skickar en kort högspänningspuls ungefär en gång per sekund. Om stängseltråden har kontakt med gräs eller grenar, eller om en isolator är trasig, bildas små gnistor. Det hörs som ett regelbundet tick … tick … tick i radion, ofta över stora avstånd längs tråden. Åtgärden är att röja under stängslet och byta trasiga isolatorer.

Gamla och trasiga apparater#

Glappkontakter, trasiga termostater, slitna elmotorer med kol (borstmotorer) och defekta lysrörsdon kan alla ge knaster. Även i elnätet kan dåliga förbindningar och smutsiga isolatorer ge gnistor, särskilt i fuktigt väder. Plasma-tv-apparater var en känd störkälla, men de är i dag sällsynta.

Var finns källorna?#

Figur 2 visar ett hus med de vanligaste källorna utritade. Kom ihåg att störningen inte bara strålar från apparaten själv, utan också från alla kablar som är anslutna till den.

Störkällor i och runt ett hus Genomskärning av ett villahus med tio numrerade delar: solpaneler med optimerare på taket, en växelriktare på husväggen, en elbilsladdare med bil, en värmepump utanför, en LED-lampa, en laddare, en nätverksadapter för elnätet, en router med telefonledning (VDSL), ett elstängsel och en radioantenn på taket. Kablarna är ritade i rött och har små vågbågar som visar att de kan fungera som antenner. ~ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Solpaneler med optimerare 2 Växelriktare 3 Elbilsladdare 4 Värmepump 5 LED-lampa med drivdon 6 Laddare / nätaggregat 7 Nätverksadapter för elnätet (PLC) 8 Router med VDSL-ledning 9 Elstängsel 10 Radioantenn (särskilt utsatt) Kablar som kan fungera som antenner
Figur 2. Typiska störkällor i och runt ett hus. Kablarna (röda) är ofta det som strålar mest, eftersom de har en längd som passar för kortvåg. En radioantenn på taket nära solcellernas kablar är särskilt utsatt.

Fingeravtryck i tid#

När störningen uppträder säger ofta lika mycket som hur den låter. Figur 3 visar typiska tidsmönster. En störning som bara finns soliga dagar pekar mot solceller, en som kommer varje kväll när det mörknar pekar mot belysning, och ett regelbundet tickande pekar mot ett elstängsel.

Tidsmönster för störkällor under ett dygn Dygnsdiagram med fem rader. Solceller stör som en klockformad kurva mellan cirka klockan 5 och 21. Belysning stör på morgonen och från eftermiddagen till sen kväll. Elbilsladdaren stör från sen kväll till tidig morgon. Värmepumpen stör i återkommande perioder hela dygnet. Elstängslet ger regelbundna pulser hela dygnet. En förstoring nedtill visar att pulserna kommer ungefär en gång per sekund. natt natt Solceller följer solen (sommardag) Belysning morgon och kväll Elbilsladdare ofta på natten Värmepump går i perioder Elstängsel regelbundna pulser 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Klockslag (timme på dygnet) Förstoring av elstängslet ca en puls per sekund ≈ 1 s
Figur 3. Typiska tidsmönster för olika störkällor under ett dygn. Mönstret är ett av de bästa verktygen när du ska hitta källan. Elstängslets pulser (cirka en per sekund) är förstorade i tid.

Vad kan man göra?#

Hittar du en störande apparat i ditt eget hem finns det flera saker att pröva, i den här ordningen:

  1. Flytta och separera. Flytta apparaten eller dess kablar längre från radioantennen och antennkabeln. Även en meter kan göra skillnad.
  2. Ferriter. En klämferrit på nätsladden eller lågvoltskabeln, gärna med kabeln lindad några varv genom ferriten, dämpar strömmar som går åt samma håll i båda ledarna. Det är oftast de strömmarna som strålar. Ferriter fungerar olika bra på olika frekvenser, så välj en som är avsedd för det frekvensområde som störs. Läs mer i Skärmning, filtrering och jordning.
  3. Nätfilter. Ett filter i vägguttaget kan minska störningar som går ut i elnätet.
  4. Byt produkt. Ofta är det enklaste att byta en billig laddare eller lampa mot en annan modell. Välj produkter från kända tillverkare och behåll kvittot.
  5. Låt fackfolk åtgärda fast installation. Fasta installationer, som solcellsanläggningar, laddboxar och belysning som är inkopplad i elnätet, får bara åtgärdas av en behörig elinstallatör. Kontakta den som installerade anläggningen.

Kontrollfrågor#

Varför stör en modern laddare mer än en gammal glödlampa?

Laddaren switchar strömmen av och på mycket snabbt. De branta flankerna innehåller höga frekvenser som kan läcka ut via kablarna. Glödlampan drar ström jämnt i takt med 50 Hz och skapar nästan inga radiofrekvenser.

Ett nätaggregat har switchfrekvensen 100 kHz. På vilka frekvenser kan du vänta dig störningar?

På multiplar av 100 kHz: 200 kHz, 300 kHz och så vidare, med avtagande styrka, ofta långt upp i kortvåg. Till exempel ligger den 70:e multipeln på 7,0 MHz i 40-metersbandet.

Störningen börjar när det mörknar och slutar vid midnatt. Vad är en trolig källa?

Belysning med timer eller skymningsrelä, till exempel utomhusbelysning eller ljusslingor med LED och separata nätaggregat.

Varför hjälper en ferrit på sladden?

Störningen strålar ofta från sladden, som fungerar som antenn när ström går åt samma håll i båda ledarna. Ferriten ger hög impedans för den sortens ström, men påverkar inte den vanliga strömmen som går fram i den ena ledaren och tillbaka i den andra.

Vad betyder klass A och klass B för en växelriktare?

Klass B har strängare gränser för störningar och är avsedd för bostadsmiljö. Klass A är avsedd för industrimiljö och får störa mer. En klass A-växelriktare i ett bostadsområde kan därför orsaka störningar.

Du hör ett regelbundet tickande ungefär en gång per sekund på mellanvåg. Vad kan det vara och hur åtgärdas det?

Troligen ett elstängsel där tråden har kontakt med växtlighet eller där en isolator är trasig, så att det bildas gnistor vid varje puls. Röj under stängslet och byt trasiga isolatorer.

  1. Elsäkerhetsverket, slutredovisningen ”Insatser för höjd kunskap om elektromagnetisk kompatibilitet” (dnr 24EV1322, september 2025). ↩

  2. ITU-T G.993.2 (VDSL2). Profil 17a använder frekvenser upp till 17,664 MHz; profil 35b går upp till ungefär 35 MHz. ↩

  3. Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet, 12–13 §§. ↩

Källor och vidare läsning

  1. Elsäkerhetsverket (2025). Insatser för höjd kunskap om elektromagnetisk kompatibilitet – slutredovisning av regeringsuppdrag (dnr 24EV1322). Hämtad 24 oktober 2026.
  2. Elsäkerhetsverket. Störningsfri el (EMC). Hämtad 24 oktober 2026.
  3. Post- och telestyrelsen (PTS). Radiostörningar. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. Sveriges riksdag / lagen.nu (2016). Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet. Hämtad 24 oktober 2026.
  5. ITU-T. Recommendation G.993.2: Very high speed digital subscriber line transceivers 2 (VDSL2). Profiler och frekvensområden för VDSL2. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

GrundRadiostörningar: orsaker och felsökningVarför radiomottagning ibland störs, vilka typer av störningar som finns och hur du steg för steg hittar källan. Med råd om vart du vänder dig: grannen, Elsäkerhetsverket eller PTS.FördjupningElektromagnetisk kompatibilitet (EMC)EMC betyder att elektrisk utrustning kan arbeta tillsammans utan att störa varandra. Artikeln förklarar emission och immunitet, hur störningar tar sig fram, vilka regler och standarder som gäller och vem som har tillsyn i Sverige.AvanceradSkärmning, filtrering och jordningHur man bryter kopplingsvägen för elektromagnetisk störning: skinndjup och skärmverkan, öppningar och slitsar, kabelskärmar, filter, ferriter och common mode-drosslar, jordningsprinciper och returströmmar på kretskort. Med beräknade exempel.FördjupningBrus och signal-brusförhållandeBrus sätter gränsen för hur svaga signaler en mottagare kan ta emot. Här går vi igenom termiskt brus (−174 dBm/Hz), brustal, signal-brusförhållande, externt brus från rymden och människan, och hur man räknar ut en mottagares känslighet.AvanceradTidsdomän, frekvensdomän och FourieranalysEn radiosignal kan beskrivas i tid eller i frekvens. Här går du från Fourierserie och fyrkantvågens övertoner via FFT och fönsterfunktioner till effektspektraltäthet, spektrumanalysator och vattenfall.FördjupningBygga en amatörradiostationSå planerar du din första amatörradiostation för kortvåg och VHF/UHF: utrustning, nätaggregat och kablar, mätning, mobil och portabel drift, egenbygge, elsäkerhet, åskskydd, störningar och dokumentation.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Vanliga störkällor i hemmet och samhället. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/vanliga-storkallor/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Vanliga störkällor i hemmet och samhället. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/emc-och-sakerhet/vanliga-storkallor/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.