Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Amatörradio

Bygga en amatörradiostation

Så planerar du din första amatörradiostation för kortvåg och VHF/UHF: utrustning, nätaggregat och kablar, mätning, mobil och portabel drift, egenbygge, elsäkerhet, åskskydd, störningar och dokumentation.

Fördjupning16 min läsningGranskad 25 oktober 2026
Innehåll
  1. Börja med målet
  2. Stationens delar
    1. Transceivern
    2. Nätaggregat och kablar
    3. Antenn och matarledning
    4. Mätare, avstämmare och konstlast
    5. Filter, drosslar och datorn
  3. Första stationen
    1. Kortvåg (HF)
    2. VHF och UHF
    3. Effekt, antenna och S-enheter
  4. Mobil och portabel drift
  5. Egen konstruktion och byggsatser
  6. Elsäkerhet och åskskydd
  7. Exponering och antennplacering
  8. Störningar och goda grannrelationer
  9. Dokumentation och loggbok
  10. Budget och prioritering
  11. Kontrollfrågor

En amatörradiostation är mer än en transceiver. Den består av en kedja som börjar i nätuttaget eller batteriet och slutar i antennen, och den är bara så bra som den svagaste länken. Den här artikeln går igenom stationens delar, hur du väljer en första station för kortvåg (HF) eller VHF/UHF, hur du gör den mobil och portabel, vad som gäller för egenbygge, och hur du håller den säker: elsäkerhet, åskskydd, exponering och goda grannrelationer.

Börja med målet#

Innan du köper något: vad vill du göra? Svaret avgör utrustningen (figur 1). Den som vill prata lokalt och använda repeatrar behöver inte samma station som den som vill kontakta stationer på andra sidan jorden eller bära radion upp på en bergstopp. Därför är den vanligaste rekommendationen att börja enkelt, hellre med en bra antenn och en enkel radio än tvärtom, och att fråga en lokal klubb innan du köper.

Vilken första station passar dig? Beslutsträd. Utgångspunkten är vad du vill göra först. Tre grenar: att prata lokalt och använda repeatrar leder till en VHF/UHF-radio med FM och yttre antenn, kontakter över långa avstånd leder till en kortvågstransceiver med nätaggregat, trådantenn, avstämmare och SVF-meter, och att vara ute i naturen leder till en lätt QRP-radio med batteri och en lätt antenn. Vad vill du göra först? Prata lokalt, repeatrar VHF/UHF-radio (FM) med yttre antenn Handapparat eller mobilradio 2 m och 70 cm, repeatrar Kontakter över långa avstånd HF-transceiver och nätaggregat Trådantenn, avstämmare, SVF-meter Börja med 40 m och 20 m Ut i naturen (SOTA, POTA) Lätt QRP-radio och batteri Trådantenn eller teleskopstång Räkna på drifttiden Alla tre vägar kräver certifikat, anropssignal, logg och säkerhetstänk.
Figur 1. Tre vanliga sätt att börja. Alla tre grenar behöver anropssignal, logg och säkerhetstänk. Instegscertifikatet täcker banden 40, 20, 15, 10, 6 och 2 m med högst 25 W.

Stationens delar#

Figur 2 visar ett blockschema över en vanlig kortvågsstation. Signalen går från transceivern via en mätare och en antennavstämmare till ett överspänningsskydd vid byggnadens vägg och vidare med koaxkabel till antennen. Alla metallhöljen och skydd ansluts till en gemensam jordskena.

Blockschema över en amatörradiostation Inomhus: en transceiver, en SVF- och effektmätare och en antennavstämmare i en kedja. Ovanför kedjan mikrofon, nyckel och dator samt en konstlast som kopplas in vid test. Under transceivern ett nätaggregat som matas från elnätet med jordfelsbrytare. Vid väggen ett överspänningsskydd, utomhus koaxkabel och antenn. En jordskena längst ned kopplas till nätaggregat, avstämmare och överspänningsskydd. Inomhus Utomhus Transceiver SVF- och effektmätare Antenn- avstämmare (vid behov) Överspännings- skydd Koax Antenn Mikrofon, nyckel, dator, hörlurar Konstlast (för test) vid test Nätaggregat 13,8 V, säkrat 13,8 V Elnät 230 V, jordfelsbrytare Jordskena (potentialutjämning)
Figur 2. Blockschema över en kortvågsstation. Gula rutor är radiokedjan, grå rutor är tillbehör och blå markeringar är jordning. Överspänningsskyddet sitter vid ingången, och koppling till gemensam jordskena minskar spänningsskillnader mellan delarna.

Tabell 1. Stationens delar och vad de gör.

Del Uppgift Att tänka på
Transceiver Sändare och mottagare i ett. Alla trafiksätt (SSB, CW, FM, digitala) i ett eller flera band. Certifikatets effektgräns. Typ för hemmabruk, mobil eller handapparat.
Nätaggregat Ger 13,8 V likspänning från elnätet. Strömreserv, rent utgångsbrus, säkring.
Antenn och koax Skickar ut och tar emot signalen. Förlust i koax, mantelströmmar, åskskydd.
SVF-/effektmätare Visar framåtgående och reflekterad effekt samt SVF. Sitter mellan radion och avstämmaren.
Antennavstämmare Anpassar sändaren till antennens impedans. Löser inte antennens missanpassning.
Konstlast Tar emot effekten vid test. Ska klara effekt och tid.
Filter och drosslar Lågpassfilter dämpar övertoner; drossel dämpar mantelströmmar. Skydd mot störning hos grannar.

Transceivern#

En transceiver (sändtagare) kombinerar sändare och mottagare. En typisk kortvågstransceiver för hemmabruk ger 100 W och täcker alla kortvågsband. VHF/UHF-radior finns som handapparater (några watt), mobilradior (typiskt 25–50 W) och basstationer. Många moderna radior är mjukvarudefinierade, se Mjukvarudefinierad radio (SDR), och digitala trafiksätt som FT8 och RTTY körs via dator och ljudgränssnitt.

Effektgränsen avser den effekt som tillförs antennsystemet, 200 W p.e.p. på de flesta band, så en extern effektförstärkare får inte ge mer än så utan särskilt tillstånd1. Instegscertifikatet tillåter 25 W p.e.p. på 40, 20, 15, 10 och 6 m och 25 W e.r.p. på 2 m, och bara CE-märkta sändare; automatiska stationer och fjärrstyrning är förbjudna för certifikatet1. Läs mer om bandens villkor i Amatörbanden och bandplaner.

Nätaggregat och kablar#

De flesta transceivrar matas med 13,8 V likspänning, den spänning som ett fordons laddsystem ger. Vid full sändningseffekt drar en 100 W-radio ofta 20 A eller mer; läs databladet. Välj därför ett aggregat med marginal över radions maxström, och kontrollera att spänningen är stabil vid belastning.

Aggregat med switchteknik är små och lätta men kan avge brus på kortvågsbanden. Välj ett aggregat som är provat för radiobruk, placera det med god marginal till antennkablar och mottagarens ingång, och använd ferrithylsor på ledningarna om det behövs (se Vanliga störkällor).

Likströmskabeln har en resistans, och när strömmen är hög blir spänningsfallet märkbart (figur 3). Spänningen vid radion är det som räknas, och kabeln blir dessutom varm.

Spänningsfall i likströmskabel Diagram över spänningsfallet i en kopparkabel vid 20 ampere som funktion av avståndet mellan nätaggregat och radio, för kabelareorna 2,5, 4, 6 och 10 kvadratmillimeter. Spänningsfallet växer linjärt med längden och är lägre för grövre kabel. En streckad linje markerar 0,5 volt och en lodrät linje markerar 3 meter. 0 2 4 6 8 10 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Avstånd mellan aggregat och radio, en väg (m) Spänningsfall (V) 2,5 mm² 4 mm² 6 mm² 10 mm² 3 m (exemplet) 0,5 V (riktvärde) Kopparkabel, resistivitet 0,0175 Ω·mm²/m, 20 A. Kabeln räknas fram och tillbaka.
Figur 3. Spänningsfall i en kopparkabel vid 20 A som funktion av avståndet mellan aggregat och radio (kabeln räknas fram och tillbaka). Grövre kabel och kortare avstånd ger lägre spänningsfall. Den streckade linjen vid 0,5 V är ett riktvärde, inte en gräns.

Sätt en säkring i plusledaren så nära spänningskällan som möjligt. Säkringen ska skydda kabeln: om kabeln kortsluts längre fram ska säkringen lösa ut innan kabeln blir glödhet. Därför väljs säkringens värde efter kabelns area och inte efter radion. Kontakterna ska vara kraftiga och inte kunna vändas fel. Läs mer i Säkerhet vid antenn- och mastarbete.

Antenn och matarledning#

Antennen är oftast stationens viktigaste del. Dipol, vertikal och trådantenner beskrivs i Dipol och monopol och Antenner för amatörradio, radio och TV hemma, riktantenner i Riktantenner. Koaxkabeln har förlust som växer med frekvensen och med kabelns längd, och den är större vid hög SVF; se Matarledningar, koaxialkabel och kontakter. Använd kabel av god kvalitet, och håll den kort på VHF och UHF där förlusten är stor.

Mätare, avstämmare och konstlast#

En SVF- och effektmätare sitter i koaxledningen och visar framåt- och reflekterad effekt. Hög SVF betyder att en del av effekten reflekteras tillbaka, vilket många sändare skyddar sig mot genom att sänka effekten (se Ståendevågförhållande och impedansanpassning).

En antennavstämmare gör att sändaren ser en last på 50 Ω även om antennens impedans är en annan. Den ändrar inte antennens egen missanpassning: på ledningen mellan avstämmaren och antennen finns fortfarande reflektioner och förlust (se Antennavstämmare). Därför ska du hellre bygga en antenn som passar bandet än förlita dig på avstämmaren.

En konstlast är en resistiv last på 50 Ω som tar emot sändarens effekt och omvandlar den till värme. Med den kan du testa sändaren utan att sända ut en signal, vilket är lämpligt vid byggen, inställningar och felsökning. Välj en som klarar sändarens effekt under den tid du testar. Ännu mer användbar är en antennanalysator, som mäter antennens impedans och SVF i förväg (se Mäta effekt och SVF).

Filter, drosslar och datorn#

Sändare ger i någon mån även övertoner, och ett lågpassfilter dämpar dem (se Övertoner och lågpassfilter). En mantelströmsdrossel, ofta några varv koax på en ferritkärna, hindrar att strömmen går på kabelns utsida (se Mantelströmmar). Båda minskar risken för störningar hos grannar och i den egna stationen.

Utöver radion behövs ofta mikrofon eller headset, nyckel eller keyer för telegrafi (se Morsetelegrafi (CW)), en dator med loggprogram och ett ljudgränssnitt för digitala trafiksätt. En dator och en exakt klocka är nödvändiga för vissa digitala moder, där tiden måste vara rätt.

Första stationen#

Kortvåg (HF)#

En första HF-station består av en transceiver, ett aggregat, en trådantenn med koax, en avstämmare och en SVF-meter. Börja med ett eller två band, till exempel 40 och 20 m, och en dipol som du kan sätta upp utan mast. Se Antenner för amatörradio, radio och TV hemma för placering. Med 100 W går det att nå långt, och många kontakter görs med betydligt mindre effekt (se nedan). Vilka band som är öppna varierar med tid och solaktivitet (se Kortvågsutbredning).

VHF och UHF#

På 2 m och 70 cm räcker en FM-handapparat för att nå repeatrar och lokala kontakter, och en yttre antenna med koax förbättrar räckvidden betydligt jämfört med gummiantennen. Räckvidden styrs av radiohorisonten (se VHF och UHF: radiohorisont och troposfären), så antennens höjd är viktigast. För SSB på VHF används horisontell polarisation och en riktantenn. Repeatrar och digital röst beskrivs i Repeatrar och digital röstkommunikation och satelliter i Amatörsatelliter, ISS och EME.

Effekt, antenna och S-enheter#

Sändarens effekt är dyr, antennens vinst är billig, och mottagaren märker skillnaden på ett annat sätt än man tror. Enligt IARU Region 1:s rekommendation motsvarar en S-enhet hos mottagaren 6 dB, alltså en faktor fyra i effekt (se RST-skalan). Figur 4 visar hur mycket effekt som krävs för en viss skillnad.

Effekt, decibel och S-enheter Vågräta staplar som visar hur mycket svagare signalen blir hos mottagaren när sändareffekten sänks från 100 watt: 50 watt ger 3 decibel eller 0,5 S-enheter, 25 watt 6 decibel eller 1 S-enhet, 10 watt 10 decibel eller 1,7 S-enheter, 5 watt 13 decibel eller 2,2 S-enheter och 1 watt 20 decibel eller 3,3 S-enheter. Skalan har 6 decibel per S-enhet. 0 6 12 18 24 Minskning av signalstyrkan jämfört med 100 W (dB) 50 W −3,0 dB, 0,5 S-enheter 25 W −6,0 dB, 1,0 S-enheter 10 W −10,0 dB, 1,7 S-enheter 5 W −13,0 dB, 2,2 S-enheter 1 W −20,0 dB, 3,3 S-enheter 1 S 2 S 3 S Skala: 6 dB mer antennvinst ger lika stor förändring som att fyrdubbla effekten.
Figur 4. Effekt, decibel och S-enheter relativt 100 W, med 6 dB per S-enhet. Att halvera effekten kostar bara en halv S-enhet. En antennförbättring på 6 dB är lika värd som att höja effekten fyra gånger.

Slutsatsen är att en liten effekt går bra, särskilt när bandet är öppet, och att det är mer lönsamt att förbättra antennen än att köpa mer effekt. Det är också därför QRP, drift med låg effekt, fungerar bra portabelt.

Mobil och portabel drift#

En mobil station sitter i fordonet. Radion kopplas till bilens 12 V, men med en egen ledning med säkring nära batteriet, inte via tändningslås eller cigarettuttag som inte klarar strömmen. Antennen placeras på ett sätt som ger ett bra jordplan, till exempel mitt på taket av plåt för en kvartsvågsantenn (se Dipol och monopol). Antennen sitter nära passagerarna, så håll effekten låg och följ exponeringsråden (se Exponering, gränsvärden och mätning av fält). Förarens uppmärksamhet går alltid först. Dra kablar så att de inte kan hindra förare, pedaler eller krockkuddar, och kontrollera att radion inte stör fordonets elektronik. Mobila stationer anropar ofta med /M efter signalen (se Anropssignaler och prefix).

En portabel station bärs eller flyttas, till exempel till en bergstopp, ett naturreservat eller en fältdag. Där är vikt och batteritid avgörande. Några råd:

Egen konstruktion och byggsatser#

Att bygga själv är en gammal tradition i amatörradion, och det är ett effektivt sätt att lära sig hur radio fungerar. Bra första projekt är antenner, koaxkablar med kontakter, ett lågpassfilter, en konstlast och en SVF-brygga. Därefter kan du gå vidare till byggsatser för mottagare och små sändare, och sist egna konstruktioner.

Några regler och råd:

  • Certifikat. Med instegscertifikat får du bara använda CE-märkta sändare, så egenbyggda sändare och byggsatser som inte CE-märkts går inte att använda med det certifikatet. Fråga PTS eller SSA om du är osäker. Med fullt certifikat får du använda egenbyggd utrustning inom banden och effektgränserna1.
  • CE och eget bruk. Radioutrustning som en radioamatör bygger för eget bruk faller utanför radioutrustningsdirektivet, så länge den inte tillhandahålls på marknaden. Den som bygger för att sälja måste uppfylla kraven (se Radioutrustning på marknaden).
  • Testa på konstlast innan antennen kopplas in. Kontrollera frekvens, uteffekt och övertoner. Övertonsnivån mäts med spektrumanalysator (se Spektrumanalysatorn), eller så kan en klubb med mätutrustning hjälpa dig.
  • Ansvaret är ditt. Du ansvarar för att utrustningen inte stör (se Användarens ansvar).
  • Hög spänning. Rörslutsteg och aggregat har livsfarlig spänning. Läs Säkerhet vid antenn- och mastarbete innan du öppnar något.

Elsäkerhet och åskskydd#

Stationen är en elinstallation, och säkerheten börjar vid nätuttaget.

  • Fast installation. Nytt eluttag, ändringar i elcentral och liknande ska göras av behörig elinstallatör. Elsäkerhetsverket besvarar frågor om vad du själv får göra2.
  • Jordade uttag och jordfelsbrytare. Anslut stationen till jordade uttag och till en grupp med jordfelsbrytare. Överbelasta inte grenuttag och skarvsladdar, och använd inte skadade kablar.
  • Öppna aldrig apparater som är inkopplade. Dra ut kontakten, vänta så att kondensatorerna laddas ur och kontrollera att apparaten är spänningslös.
  • 12 V-systemet. Lågspänning är ofarlig för kroppen men kan ge brand om kabeln kortsluts. Se avsnittet om säkring ovan.
  • Åskskydd. Ett direkt nedslag kan inte stoppas, men skadorna kan begränsas genom att koaxkabel, elnät och antennmastens jordtag förs samman vid en punkt och kopplas till samma jordskena, med överspänningsskydd i koaxkabeln (se Åska och överspänningsskydd för antenner). Dra ur antennkablarna och nätkontakterna när åskan närmar sig.

Exponering och antennplacering#

Antennen sänder, och människor ska inte utsättas för fält över referensvärdena. Räkna ut säkerhetsavstånd för varje band och antenn med den effekt du använder, räkna in familj och grannar som allmänhet och placera antennen högt, långt från platser där någon kan vistas (se Exponering, gränsvärden och mätning av fält). Spara beräkningen. Arbete på tak och i mast kräver särskilda säkerhetsåtgärder (se Säkerhet vid antenn- och mastarbete).

Störningar och goda grannrelationer#

Stationen ska varken störa eller störas. En amatörstation kan störa grannens ljud-, larm- och styrutrustning, särskilt på kortvåg och med hög effekt, ofta för att apparaten tar upp den starka signalen via sina kablar. Du kan själv störas av grannens eller det egna husets utrustning, till exempel laddare, LED-belysning och solceller (se Vanliga störkällor i hemmet och samhället och Radiostörningar: orsaker och felsökning).

Några vanor som hjälper:

  • Kontrollera den egna stationen först: inte överstyrd sändare, god anpassning, lågpassfilter och en drossel i matningen.
  • Prata med grannarna innan problem uppstår, och förklara vad antennen är och att den är lagenlig.
  • Erbjud hjälp med ferriter och filter om någon störs, med lov.
  • För anteckningar om vad som stör, vid vilka band och tider, och vad du gjort åt det.

Dokumentation och loggbok#

En stationsdokumentation sparar tid, ger säkerhet och underlättar felsökning. Ta bilder av kopplingar innan du ändrar något, märk kablar och säkringar, spara inställningar och dokumentera mätningar och beräkningar, till exempel säkerhetsavstånd och kabelareor. Ett bra underlag behövs också om det blir en försäkringsfråga efter åska (se Åska och överspänningsskydd för antenner). Skriv en loggbok över dina kontakter, vilket behövs för QSL och diplom (se DX, contest, diplom och friluftsaktiviteter) och för att följa trafikrutinerna (se Trafikteknik).

Budget och prioritering#

Priserna varierar kraftigt, och begagnat är normalt i hobbyn. Prioritera i den här ordningen:

  1. Antenn, matarledning och säkerhet. En bra antenn, kabel av god kvalitet, åskskydd och ett aggregat med marginal.
  2. Transceivern. Köp en radio som täcker de band du faktiskt ska använda.
  3. Mätare och tillbehör. SVF-/effektmätare, konstlast, filter, mikrofon och loggprogram.
  4. Mer effekt. Sist av allt: mer effekt ger sällan lika mycket som en bättre antenn (figur 4).

Fråga en klubb innan du köper begagnat. Kontrollera att utrustningen fungerar på konstlast, att kontakter och kablar är hela, och, om du har instegscertifikat, att sändaren är CE-märkt.

Kontrollfrågor#

Varför är 6 dB mer antennvinst ungefär lika bra som att höja effekten fyra gånger?

6 dB motsvarar en faktor fyra i effekt (10log104≈6). Mottagaren hör samma förändring oavsett om den kommer från sändaren eller antennen, ungefär en S-enhet.

En kabel på 4 m (8 m fram och tillbaka) av 4 mm² koppar bär 20 A. Hur stort blir spänningsfallet?

R=0,0175·8/4=0,035Ω, och U=0,035·20=0,70V, vilket är ungefär 5 % av 13,8 V.

Varför ska säkringen i en 12 V-ledning sitta nära spänningskällan?

Säkringen skyddar kabeln. Om kabeln kortsluts nära radion ska säkringen lösa ut innan den långa kabeln blir glödhet, så den måste sitta där ledningen börjar.

Vad gör en antennavstämmare, och vad gör den inte?

Den anpassar sändarens last till 50 Ω, så att sändaren inte sänker effekten. Den ändrar inte antennens egen missanpassning, så reflektionerna och förlusten på ledningen mellan avstämmaren och antennen finns kvar.

Varför testar man en nybyggd sändare på konstlast?

Konstlasten tar emot effekten utan att något sänds ut. Du kan kontrollera frekvens, effekt och övertoner utan att störa andra eller sända okontrollerat.

Vilka begränsningar gäller för sändare med instegscertifikat?

Bara CE-märkta sändare, högst 25 W p.e.p. (25 W e.r.p. på 2 m) och endast sex band. Automatiska stationer och fjärrstyrning är inte tillåtna.

Vem ska göra ändringar i den fasta elinstallationen i stationsrummet?

En behörig elinstallatör. Du får koppla in apparater med stickpropp men inte själv ändra den fasta installationen.

Vad gör du när åskan närmar sig?

Avbryt trafiken, dra ur antennkablar och nätkontakter från radion och håll avstånd till antennen och masten.

  1. PTSFS 2025:1, 3 kap. (amatörradio): effektgränser per band samt villkor för certifikatet och instegscertifikatet (49, 60, 63, 86, 99 och 104 §§). Kontrollera gällande villkor hos PTS. ↩↩↩

  2. Elsäkerhetsverket, Frågor och svar om elsäkerhet, elsakerhetsverket.se. Se även Säkerhet vid antenn- och mastarbete. ↩

  3. Standardvärde för koppar vid 20 °C; tabellvärdena ligger mellan ca 0,017 och 0,0175 Ω·mm²/m. ↩

Källor och vidare läsning

  1. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). PTSFS 2025:1 – Föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. 3 kap.: certifikat, identifiering, effektgränser per band och villkor för instegscertifikatet (CE-märkta sändare, inga automatiska stationer, ingen fjärrstyrning). Hämtad 24 oktober 2026.
  2. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). Amatörradio. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. NRAU (2025). Sweden gets a new entry-level license. Instegscertifikatet gäller bara i Sverige. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. Elsäkerhetsverket. Frågor och svar om elsäkerhet. Index över myndighetens frågor och svar. Sidan visar bara frågerubriker, så vem som får utföra elinstallationsarbete ska kontrolleras hos Elsäkerhetsverket. Hämtad 25 oktober 2026.
  5. IARU Region 1. Technical Recommendation R.1: S-meter calibration. S9 = −73 dBm under 30 MHz och 6 dB per S-enhet. Dokumentet har inte lästs i original för den här artikeln; värdena återges som i artikeln om RST-skalan.

Läs vidare

GrundDipol och monopolHalvvågsdipolen och kvartsvågsmonopolen är grunden för nästan alla antenner. Lär dig hur de fungerar, hur långa de ska vara, hur de strålar och hur de kan förkortas.FördjupningMatarledningar, koaxialkabel och kontakterHur radiosignalen tar sig mellan sändare och antenn: karakteristisk impedans, koaxialkabelns uppbyggnad, dämpning vid olika frekvenser, stegledning, vågledare och de vanligaste kontakterna.FördjupningStåendevågförhållande (SVF) och impedansanpassningVarför en del av effekten reflekteras när antennen inte passar kabeln, hur ståendevågförhållande, returförlust och missanpassningsförlust räknas och vad avstämmare, baluner och mantelströmsdrosslar gör.FördjupningÅska och överspänningsskydd för antennerHur en blixt uppstår och skadar en antennanläggning, varför potentialutjämning är viktigare än att bara ha ett bra jordtag, hur överspänningsskydd för koaxkabel fungerar och vad du gör när åskan närmar sig.GrundSäkerhet vid antenn- och mastarbeteAntennarbete handlar om höjd, el, radiofrekvent energi och väder på samma gång. Här går vi igenom farorna, hur du minskar dem och en checklista att använda före, under och efter arbetet.FördjupningExponering, gränsvärden och mätning av fältHur gränserna för radiofrekventa fält är uppbyggda, vad SAR och referensvärden betyder, hur du beräknar ett säkerhetsavstånd från en antenn och vad som gäller för allmänhet, arbetstagare och radioamatörer i Sverige.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Bygga en amatörradiostation. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/amatorradio/radiostationen/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Bygga en amatörradiostation. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/amatorradio/radiostationen/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.