Amatörradio i beredskap

När elnätet är nere, mobilnätet överbelastat eller internet bortkopplat finns amatörradion kvar, eftersom en amatörstation inte behöver någon infrastruktur: en radio, en antenn och ett batteri räcker. Därför har amatörradion ofta setts som en reserv vid kriser, och radioamatörer övar på att kunna hjälpa till. Den här artikeln förklarar vad amatörradio kan och inte kan bidra med, vilka regler som gäller vid nödtrafik, hur frivilligorganisationer som FRO arbetar, och hur du förbereder en station för strömlöst läge.

Vad amatörradio kan, och inte kan#

Amatörradions styrka är att den är oberoende: den använder egna antenner och egen kraft, och kan nå långt med små medel. Radioamatörer kan etablera en förbindelse med ett isolerat område där ordinarie system har slagits ut, förmedla meddelanden mellan en krisledning och en plats som inte har täckning, och förse en kommun med lägesrapporter. Kortvåg kan nå långa avstånd och, genom NVIS, även dalar och skogsområden där VHF inte når (se nedan).

Men amatörradion har också gränser, och de är viktiga att känna till:

• Ingen prioritet. Amatörstationer har ingen särskild förtur i nätet, utom den förtur som nödtrafik alltid har.
• Öppen trafik. Amatörtrafik är inte krypterad och alla kan lyssna. Skicka inte känsliga uppgifter, som personuppgifter om patienter.
• Frivilligt. Radioamatörer är frivilliga och har ingen skyldighet att delta, och kapaciteten varierar med vilka som finns på plats.
• Inte ett räddningssystem. Larm och räddning hanteras av JRCC, SOS Alarm och räddningstjänsten. Se Nödfrekvenser och nödsändare.

Myndigheterna använder sitt eget system, Rakel, som på sikt ska ersättas av SWEN (se Från Rakel till SWEN). Amatörradion fyller en annan roll: ett fristående nät som kan stödja, men inte ersätta, de system som samhället bygger för krisen.

Nödtrafik enligt Radioreglementet#

Radioreglementet, det internationella fördraget om radioanvändning (se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser), har ett kapitel om nöd- och säkerhetstrafik. Några allmänna principer gäller alla radiotjänster, även amatörradio:

• Nödtrafik har absolut företräde framför all annan trafik. Andra stationer ska hålla tyst på frekvensen så länge den pågår.
• Internationella signalord. Nöd anropas med MAYDAY i telefoni och SOS i telegrafi, och brådskande meddelanden med PAN-PAN. Se Nödfrekvenser och nödsändare.
• Falska nödanrop och störning av nödtrafik är förbjudna.

För amatörer finns dessutom särskilda regler i artikel 25 i Radioreglementet. I vanliga fall får amatörstationer inte skicka meddelanden åt utomstående, så kallad tredje man, mellan länder. Fördraget gör ett undantag för nödlägen och katastrofhjälp, och uppmuntrar länderna att göra det möjligt för amatörstationer att förbereda sig för katastrofhjälp¹.

Nödcentra på kortvåg#

IARU Region 1:s bandplan pekar ut nödcentra (eng. emergency centres of activity): frekvenser som är avsatta som mötespunkter vid nödsituationer så att stationer vet var de kan lyssna och samlas (figur 1). Det är rekommendationer, inte lag, och i ett lokalt läge bestäms oftast frekvenserna i förväg av den lokala gruppen.

Vem gör vad i Sverige?#

Kommuner, länsstyrelser och MCF#

I det svenska krisberedskapssystemet har kommuner, länsstyrelser och staten ansvar för att förbereda samhället för kris. Kommunerna har ett geografiskt områdesansvar för sin del. Nationellt stöder Myndigheten för civilt försvar (MCF), som 2026 ersatte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)², arbetet.

Frivilliga försvarsorganisationer och FRG#

Det finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, som organiserar, utbildar och övar människor för att kunna stödja samhället vid kris och, i många fall, Försvarsmakten³. Många kommuner samverkar med dem i så kallade frivilliga resursgrupper (FRG): kommunen identifierar behov, kommer överens med organisationerna om roller och villkor, organisationerna rekryterar och utbildar medlemmar och kommunen beslutar när gruppen ska aktiveras och vad den ska göra. MCF stöder arbetet³.

FRO#

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) är en av de 18. Organisationen bildades 1946 som en del av SSA och blev senare en egen organisation⁴. FRO rekryterar och utbildar personal för uppdrag hos försvaret och civila myndigheter, bland annat sambands- och ledningsstödsbefattningar i Försvarsmakten och i den civila krisberedskapen⁴⁷. Enligt FRO:s webbplats hade organisationen i oktober 2026 omkring 2 600 medlemmar⁴. Medlemskap står öppet för svenska medborgare och andra som är bosatta i Sverige, oavsett ålder, kön och teknisk förkunskap, och utbildningen ges av FRO. Kurserna för totalförsvaret är endast öppna för dem som har ett sådant uppdrag hos försvaret eller en civil myndighet⁴. FRO kan också ordna och driva kommunikation vid evenemang som idrottstävlingar, och kan ställa utrustning och personal till förfogande vid större olyckor, skogsbränder och efterforskningar. Förfrågningar går till FRO:s lokala förening eller till huvudkontoret i Enköping⁴.

Det betyder att du inte behöver vara radioamatör för att arbeta med beredskapsradio, och att en radioamatör inte automatiskt har en roll i krisberedskapen. Många gör båda.

SSA och klubbarna#

SSA (Sveriges Sändareamatörer) är de svenska radioamatörernas riksorganisation och Sveriges medlem i IARU⁵. Hur SSA och de lokala klubbarna arbetar med beredskap ändras över tid och skiljer sig mellan klubbar, så fråga din lokala klubb eller läs på SSA:s webbplats (ssa.se) om aktuella verksamheter, kurser och övningar.

Hur kommunicerar man?#

Beredskapskommunikation brukar byggas i lager (figur 2). Det som bär längst är oftast mest beroende av utbredningen.

• Lokalt: VHF/UHF. FM-radio, direkt mellan stationer eller via repeater (se Repeatrar och digital röstkommunikation). Räckvidden sätts av radiohorisonten, så bra antenner och höga platser lönar sig (se VHF och UHF: radiohorisont och troposfären).
• Regionalt: kortvåg med NVIS. På 80 och 40 m kan en lågt hängd dipol täcka avstånd på ungefär 50–400 km, också där siktlinjen är bruten av dalar och skog (se NVIS: regional täckning).
• Långt: kortvåg på högre band. Hundratals till tusentals kilometer, men beror på tid och solaktivitet (se Kortvågsutbredning). Nödcentra och bandplan finns i Amatörbanden och bandplaner.
• Digital post. Texter går att sända säkrare över dålig förbindelse än tal, med digitala trafiksätt (se Digitala trafiksätt).

Meddelanden och trafiknät#

Vid en större händelse organiseras trafiken ofta i ett trafiknät, där en nätledare bestämmer vem som talar. Meddelandet ska vara kort och strukturerat: vem det är från och till, tid och plats, och själva budskapet. Siffror, namn och platser stavas med bokstaveringsalfabetet (se Bokstaveringsalfabetet, Q-koder och förkortningar). Rutinen från vanlig trafik, där man lyssnar och loggar, är densamma (se Trafikteknik).

Winlink: e-post över radio#

Winlink är ett system för e-post över radio. Du skriver ett meddelande på datorn, som är kopplad till en radio. Radion kontaktar en gateway-station (en station med en radio och en internetanslutning), som skickar vidare meddelandet till servrar på internet och därifrån till en vanlig e-postadress (figur 3). Svar går samma väg tillbaka. Två stationer kan också skicka direkt till varandra utan internet (eng. peer-to-peer). Det går på kortvåg och VHF/UHF, med olika digitala trafiksätt. Meddelanden över amatörradio ska följa amatörreglerna: ingen kommersiell trafik och ingen kryptering som döljer innehållet.

Utrustning för strömlöst läge#

En station för beredskap behöver fyra saker: kraft, radio, antenn och plan.

• Kraft. Batterier som kan laddas från solceller eller en generator. En 12 V-station kan köras direkt från batteriet (se Bygga en amatörradiostation). Använd en säkring nära batteriet.
• Radio. En HF-radio för 80 och 40 m och en VHF/UHF-radio, med reservbatterier till handapparater.
• Antenn. En trådantenn kan sättas upp på kort tid. Ha en reservantenn och reservkoax. Åska är farligt: avbryt trafiken om åskan närmar sig.
• Plan. Frekvenser, anropssignaler och nummer på papper, papperslogg och penna, och en överenskommelse om vem som gör vad.

Batteriets storlek styr hur länge du kan köra (figur 4). Drifttiden är den användbara kapaciteten delad med medelströmmen: $t=Q_{\text{användbar}}/I_{\text{medel}}$. Kapaciteten anges i ampere­timmar (Ah). Bly-syrabatterier bör inte laddas ur mer än till ungefär hälften, så användbar kapacitet är oftast halva den angivna; läs batteriets datablad.

Effekten har stor betydelse: halverad medelström ger dubbel drifttid. Därför lönar det sig att köra med låg effekt och använda en bra antenn (se Bygga en amatörradiostation).

Öva#

Rutin kommer av övning. Radioamatörer övar genom att köra på batteri en helg, delta i fältdagar (se DX, contest, diplom och friluftsaktiviteter), köra trafiknät och testa digital post. Övning är en del av amatörtjänsten: PTSFS 2025:1 definierar amatörradiotrafik som icke yrkesmässig trafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar⁶. Pröva också att byta operatör, att starta stationen på nytt från grunden och att köra med reservantennen. Det som ska fungera i en kris måste prövas innan.

Kontrollfrågor#