Förbered dig för certifikatprovet

Vad certifikatprovet täcker, en åtta veckors studieplan med länkar till rätt artiklar, räknetips med dB-trappa och formler samt 30 egna övningsfrågor med svar och förklaring inom teknik, reglering, trafik, EMC och säkerhet.

Grund13 min läsningGranskad 25 oktober 2026

Innehåll

Vad provet täcker
Så går provet till
Studieplan på åtta veckor
Räknetips
Kontrollfrågor

Certifikatprovet är ingen svår tentamen, men det omfattar flera områden: grundläggande teknik och räkning, regler, trafikrutiner, störningar och säkerhet. Den här artikeln hjälper dig att planera studierna. Du får en översikt över vad provet täcker, en studieplan på åtta veckor med länkar till rätt avsnitt i kunskapsbanken, räknetips och 30 egna övningsfrågor.

Vad provet täcker#

Provets innehåll bestäms av de kunskapskrav som PTS hänvisar till i PTSFS 2025:1: för fullt certifikat CEPT:s T/R 61-02 (bilaga 6), för instegscertifikatet ECC Report 89¹. Området är i stort sett detsamma på båda nivåerna, men instegsprovet har mer tyngdpunkt på trafik, regler och säker hantering av färdig utrustning än på kretsteknik². Elsäkerhet ingår i tekniken men har egna regler för godkännande³.

Figur 1. Områdena som certifikatprovet täcker och en kort sammanfattning av provets uppläggning. Fördelningen av frågor mellan områdena beror på nivå och provomgång, så kontrollera uppgifterna hos SSA.

Tabell 1. Provets områden och var du läser mer i kunskapsbanken.

Område	Typiska ämnen	Läs mer
Teknik	Ohms lag, effekt, decibel, frekvens och våglängd, antenner, matarledning, SVF, sändare, mottagare, modulation, utbredning, mätning	Spänning, ström, effekt och impedans, Decibel, Frekvens och våglängd, Dipol och monopol, Matarledningar, SVF, Mottagaren, Sändaren, Kortvågsutbredning
Reglering	Amatörtjänsten, Radioreglementet, PTSFS 2025:1, band och effekt, certifikat och CEPT, anropssignaler	Svensk reglering, ITU och Radioreglementet, Amatörbanden, Anropssignaler, Bli radioamatör
Trafik	Bokstavering, Q-koder och förkortningar, RST, QSO, loggföring, bandplaner, nödtrafik, morse	Bokstavering och Q-koder, Trafikteknik, Morsetelegrafi, Amatörradio i beredskap
EMC	Övertoner, blockering, intermodulation, mantelströmmar, filter, störning hos grannar	EMC, Radiostörningar, Vanliga störkällor, Linjäritet och intermodulation
Säkerhet	Elsäkerhet, arbete på höga höjder, åska, exponering för radiofält	Säkerhet vid antennarbete, Åska och överspänningsskydd, Exponering och gränsvärden, Fält och hälsa

Så går provet till#

Proven anordnas av SSA och genomförs av provförrättare som SSA godkänner⁴. Du registrerar dig gratis på examen.ssa.se, där det också finns övningsprov. Därefter bokar du ett provtillfälle och betalar provavgiften. Enligt klubbar var avgiften 200 kr per provtillfälle 2025, och certifikatet med anropssignal kostade därutöver 390 kr⁵. Kontrollera nuvarande avgifter hos SSA. En provförrättare rekommenderar att du tar med penna, papper, godkänd miniräknare och fotolegitimation, och att du har koll på lösenordet till ditt konto. En prefixtabell delas ut vid provet, och vid instegsprovet även en bandplan³.

Instegsprovet: 30 flervalsfrågor, minst 22 rätt för godkänt².
Fullt certifikat: två delar, teknik och reglemente. Blir du underkänd i en del gör du bara om den delen³.

Mer om vägen till certifikatet, kurser och kostnader står i Bli radioamatör i Sverige.

Studieplan på åtta veckor#

En plan hjälper dig att inte stirra dig blind på ett ämne. Följande är ett förslag och passar den som läser några timmar i veckan; justera efter dina förkunskaper. Är du redo för instegsprovet kan du börja med veckorna 1, 5, 6 och 7 och göra övningsprov med en gång.

Figur 2. Förslag på studieplan över åtta veckor. Övningsproven pågår hela tiden från vecka 2 och blir fler mot slutet, så att du ser vilka områden som behöver mer tid.

Tabell 2. Veckoplan.

Vecka	Fokus	Läs
1	Grunder: enheter, frekvens och våglängd, Ohms lag, effekt, dB	Frekvens, våglängd och periodtid, Spänning, ström, effekt och impedans, Decibel
2	Antenner och matarledningar, SVF	Så fungerar en antenn, Dipol och monopol, Matarledningar, SVF
3	Utbredning och modulation	Så färdas radiovågor, Jonosfären, Kortvågsutbredning, Amplitudmodulation, Frekvensmodulation
4	Sändare, mottagare, filter, mätning	Sändaren, Mottagaren, Resonanskretsar och filter, Mätinstrument
5	Reglering och anropssignaler	Svensk reglering, Amatörbanden, Anropssignaler
6	Trafik och koder	Bokstavering och Q-koder, Trafikteknik, Morsetelegrafi
7	EMC och säkerhet	EMC, Radiostörningar, Säkerhet vid antennarbete, Åska
8	Repetition och prov	Kontrollfrågorna nedan, SSA:s övningsprov

Många klubbar har kurser som följer en liknande ordning, och SSA ger ut boken Bli sändaramatör – vägen till instegscertifikat som studiematerial⁶. PTS nämner att utbildning även ges av andra organisationer, bland annat ESR och FRO⁴.

Räknetips#

Räkningen på provet är oftast enkel, men små fel i enheter kostar poäng. Några tumregler:

Skriv upp enheterna och byt till grundenheter innan du räknar: MHz till Hz, pF till F, µH till H. Eller räkna med MHz och meter direkt, som i $λ = 300 / f_{MHz}$ meter.
Gör en rimlighetskontroll. En halvvågsdipol för 40 m-bandet är ungefär 20 m lång, inte 2 m och inte 200 m.
Lär dig dB-trappan (figur 3). Med 3 dB (×2), 6 dB (×4) och 10 dB (×10) kan du räkna de flesta uppgifter i huvudet.
Använd miniräknaren till logaritmer ( $\log_{10}$ ) och rötter. På provet får du ta med en godkänd räknare³.
Skilj på effekt och spänning: $10 \log_{10}$ för effekt, $20 \log_{10}$ för spänning.

Figur 3. dB-trappan. Addera decibel och multiplicera faktorerna: 13 dB = 10 dB + 3 dB = ×10 · ×2 = ×20. Subtrahera på samma sätt: 7 dB = 10 dB − 3 dB = ×10 ÷ 2 = ×5.

Tabell 3. Samband att kunna.

Samband	Formel	Anmärkning
Våglängd	$λ = c / f \approx 300 / f_{MHz}$ m	$c \approx 3 \cdot 10^{8}$ m/s
Ohms lag	$U = I R$
Effekt	$P = U I = I^{2} R = U^{2} / R$
Decibel (effekt)	$10 \log_{10} (P_{2} / P_{1})$	spänning: $20 \log_{10} (U_{2} / U_{1})$
dBm	$10 \log_{10} (P / 1 mW)$	0 dBm = 1 mW
Resonans	$f = \frac{1}{2 π \sqrt{L C}}$	L i H, C i F
SVF (resistiv missanpassning)	SVF = $Z_{största} / Z_{minsta}$	$Z_{0} = 50 Ω$
Halvvågsdipol	$L \approx 143 / f_{MHz}$ m	0,95 · λ/2
Spegelfrekvens	$f_{spegel} = f + 2 f_{MF}$	lokaloscillatorn över signalen
ERP och EIRP	$e.i.r.p. = e.r.p. \cdot 1,64$	+2,15 dB
dBi och dBd	dBi = dBd + 2,15
S-meter	S9 = −73 dBm (under 30 MHz)	6 dB per S-enhet

Kontrollfrågor#

Här är 30 egna övningsfrågor. De är skrivna för kunskapsbanken och ersätter inte SSA:s övningsprov. Räknefrågorna har lösning i svaret.

Teknik#

1. Vilken är våglängden för en signal på 145 MHz?

$λ = 300 / 145 \approx 2,07$ m. Därför kallas bandet 2 m-bandet. Se Frekvens, våglängd och periodtid.

2. Hur lång är en halvvågsdipol för 7,1 MHz om förkortningsfaktorn är 0,95?

Våglängden är $300 / 7,1 \approx 42,3$ m, halva våglängden 21,1 m, och med faktorn 0,95 blir längden ungefär $0,95 \cdot 21,1 \approx 20,1$ m. Se Dipol och monopol.

3. Ett motstånd på 50 Ω leder strömmen 0,2 A. Vilken spänning ligger över det, och vilken effekt utvecklas?

$U = I R = 0,2 \cdot 50 = 10$ V. $P = U I = 10 \cdot 0,2 = 2$ W, eller $P = I^{2} R = 0,04 \cdot 50 = 2$ W. Se Spänning, ström, effekt och impedans.

4. Du ökar sändareffekten från 100 W till 400 W. Hur många dB är det, och hur många gånger större effekt är 13 dB?

Förhållandet är 4, och $10 \log_{10} 4 \approx 6$ dB (två gånger 3 dB). 13 dB är 10 dB + 3 dB, alltså faktorn 10 · 2 = 20. Se Decibel och logaritmiska enheter.

5. Vad betyder SVF 1:1, och varför vill du ha lågt SVF?

SVF 1:1 betyder perfekt anpassning: all effekt når antennen och ingen reflekteras tillbaka. Högt SVF ger förluster i kabeln och kan belasta slutsteget. Se Ståendevågförhållande (SVF) och impedansanpassning.

6. En dipol har ungefär impedansen 73 Ω och matas med 50 Ω koaxialkabel. Vilket SVF ger det?

SVF = 73/50 ≈ 1,46, alltså ungefär 1,5:1. Det är en mycket liten missanpassning.

7. En spole på 1 µH och en kondensator på 100 pF bildar en resonanskrets. Vilken är resonansfrekvensen?

$f = \frac{1}{2 π \sqrt{L C}} = \frac{1}{2 π \sqrt{10^{- 6} \cdot 10^{- 10}}} = \frac{1}{2 π \cdot 10^{- 8}} \approx 15,9$ MHz. Se Resonanskretsar och filter.

8. En superheterodynmottagare är inställd på 14,2 MHz och har mellanfrekvensen 455 kHz, med lokaloscillatorn över signalen. Var ligger spegelfrekvensen?

Lokaloscillatorn är 14,2 + 0,455 = 14,655 MHz. Spegelfrekvensen ligger lika långt över lokaloscillatorn: 14,655 + 0,455 = 15,11 MHz, alltså $f + 2 f_{MF}$ . Se Mottagaren.

9. En sändare på 7,05 MHz har dåligt filter. Var ligger tredje övertonen, och i vilket amatörband hamnar den?

$3 \cdot 7,05 = 21,15$ MHz, mitt i 15 m-bandet (21,00–21,45 MHz). Ett lågpassfilter efter slutsteget dämpar övertoner. Se Sändaren.

10. En antenn har förstärkningen 6 dBd. Hur mycket är det i dBi, och vilken e.r.p. och e.i.r.p. får du med 20 W i sändaren och 1 dB kabelförlust?

6 dBd = 8,15 dBi. Effekten efter kabeln är $20 \cdot 10^{- 0,1} \approx 15,9$ W, och e.r.p. blir $15,9 \cdot 10^{0,6} \approx 63$ W. E.i.r.p. är 2,15 dB (faktor 1,64) mer: ungefär 104 W. Se Utstrålad effekt: ERP och EIRP.

11. Vilken sändningsform tar minst bandbredd av CW, SSB, AM och FM? Och vilket sidband används vanligen under 10 MHz?

CW (ofta 100–200 Hz) tar minst, sedan SSB (cirka 2,4 kHz), AM (cirka 6 kHz) och smalbands-FM (12–16 kHz). Under 10 MHz används enligt konvention nedre sidbandet (LSB), över 10 MHz övre sidbandet (USB). Se Amplitudmodulation: AM, DSB och SSB.

12. Varför hörs 80 m-bandet ofta bättre på natten än på dagen?

På dagen absorberas lågfrekventa kortvågor i jonosfärens D-skikt. Efter solnedgång försvinner D-skiktet, och signalerna kan nå F-skiktet och reflekteras. Se Jonosfären och Kortvågsutbredning.

Reglering#

13. Vilka effektgränser gäller med fullt certifikat på 80 m, 30 m och 60 m?

80 m: 200 W p.e.p. 30 m: 150 W. 60 m: 15 W e.i.r.p. (PTSFS 2025:1). Se Amatörbanden och bandplaner.

14. Vilka band och vilken effekt gäller för instegscertifikatet?

7,0–7,2 MHz (40 m), 14,00–14,35 MHz (20 m), 21,00–21,45 MHz (15 m), 28,0–29,7 MHz (10 m) och 50–52 MHz (6 m) med högst 25 W p.e.p., samt 144–146 MHz (2 m) med högst 25 W e.r.p. Endast CE-märkta sändare, ingen fjärrstyrning och inga automatiska stationer.

15. Vad krävs för att sända med mer än 200 W?

Tillstånd från PTS, vilket kan ges för upp till 1 000 W p.e.p. på vissa band och platser. Utan tillstånd gäller undantagets gräns.

16. Vem utfärdar amatörradiocertifikat och anropssignal i Sverige?

SSA, på delegation från PTS. Äldre certifikat och signaler utfärdade av PTS gäller utan tidsgräns. Se Bli radioamatör i Sverige.

17. Vad är amatörradiotrafik enligt PTS, och vad följer av det?

Icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, i personligt radiotekniskt intresse och utan vinstsyfte. Det betyder att reklam och affärstrafik inte hör hit.

18. Vad innebär det att amatörradio har sekundär status i ett band?

Amatörtjänsten får inte störa primära tjänster i bandet och kan inte kräva skydd mot störningar från dem. På 60 m och 30 m är amatörtjänsten sekundär. Se Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen.

Trafik#

19. Stava anropssignalen SM3XYZ med det internationella bokstaveringsalfabetet.

Sierra Mike tre X-ray Yankee Zulu. Se Bokstaveringsalfabetet, Q-koder och förkortningar.

20. Vad betyder QRM, QRN, QSY och QRZ?

QRM: störning från andra stationer. QRN: atmosfäriska störningar. QSY: byt frekvens. QRZ: vem kallar mig?

21. Klockan är 21:40 svensk sommartid. Vilken tid skriver du i loggen?

Svensk sommartid är UTC+2, så loggtiden är 19:40 UTC. Se Trafikteknik.

22. Du ger rapporten 57 på 40 m. Vilken signalnivå motsvarar S7 i dBm?

S9 är −73 dBm och varje S-enhet 6 dB, så S7 ligger 12 dB lägre: −85 dBm.

23. När ska du ange din anropssignal under en förbindelse?

Båda stationernas anropssignaler ska anges i början och slutet av förbindelsen och med korta mellanrum däremellan (PTSFS 2025:1, 3 kap. 27 §). Se Anropssignaler och prefix.

24. Du hör ett nödanrop på bandet medan du har ett QSO. Vad gör du?

Du avbryter QSO:t, håller frekvensen fri, lyssnar och noterar allt, och ser till att räddningstjänsten (112) larmas om ingen annan gör det. Nödtrafik har företräde. Se Amatörradio i beredskap.

EMC#

25. Din granne får störningar i tv:n när du sänder. Nämn tre möjliga orsaker och en första åtgärd.

Övertoner från din sändare, överstyrning (blockering) av grannens mottagare, och mantelströmmar på kablar. Första åtgärden: ta reda på när störningen uppstår (vilket band, vilken effekt), prova lägre effekt och kontrollera att sändarens lågpassfilter och dina antenner fungerar. Se Radiostörningar och Elektromagnetisk kompatibilitet.

26. Vad är en konstlast och varför använder du en vid provning av sändaren?

En konstlast är ett motstånd (vanligen 50 Ω) som tar upp effekten som värme i stället för att strålas ut. Du kan då prova och ställa in sändaren utan att störa andra. Se Mätinstrument och mätteknik.

27. Två kraftiga signaler på 14,10 och 14,20 MHz når en överstyrd mottagare. Var hamnar intermodulationsprodukterna av tredje ordningen?

$2 f_{1} - f_{2} = 2 \cdot 14,10 - 14,20 = 14,00$ MHz och $2 f_{2} - f_{1} = 2 \cdot 14,20 - 14,10 = 14,30$ MHz. Produkterna hamnar alltså nära signalerna, där ett filter har svårt att dämpa dem. Se Linjäritet, intermodulation och dynamik.

Säkerhet#

28. Du ska sätta upp en trådantenn mellan huset och ett träd. Vilka säkerhetsregler gäller för placeringen?

Håll stort avstånd till kraftledningar, så att antennen eller en mast inte kan falla ned på dem, och rådgör med elnätsägaren vid minsta tvekan. Arbeta aldrig ensam på tak eller i stege utan fallskydd. Se Säkerhet vid antenn- och mastarbete.

29. Varför är ett nätaggregat eller ett rörslutsteg farligt, även när det är avstängt?

Kondensatorer kan hålla farlig laddning en lång stund, och rörslutsteg har högspänning som kan vara livsfarlig. Dra ur nätkontakten och vänta, och arbeta aldrig i apparaten utan kunskap. RF-brännskador är ytterligare en risk vid sändande antenner.

30. Åskan närmar sig. Vad gör du med stationen och antennerna?

Sluta sända och koppla bort antennkablarna från utrustningen i god tid, innan åskan är nära. Gå aldrig ut för att koppla om när det åskar, och håll dig borta från antenn och mast. Jordning och överspänningsskydd ska vara monterade i förväg. Se Åska och överspänningsskydd för antenner.

PTSFS 2025:1, 3 kap. 27 § (certifikat, kunskapskrav enligt CEPT T/R 61-02, bilaga 6) och 49, 60, 63, 86, 99 och 104 §§ (instegscertifikat, ECC Report 89). ↩
NRAU, ”Sweden gets a new entry-level license”, 2025-03-13: 30 flervalsfrågor, 22 rätt, SH-serien. ↩↩
Sikvall, ”Provtips” (uppdaterad 2025-11-09), beskrivning från en provförrättare. Uppgifterna kan ändras; kontrollera på SSA:s examenswebb. ↩↩↩↩
PTS, ”Amatörradio”, pts.se (uppdaterad 2025-03-06). ↩↩
Uppgift från radioklubbarnas information om instegscertifikatet (2025), kontrollera nuvarande avgifter hos SSA. ↩
SSA Hamshop: ”Bli sändaramatör – vägen till instegscertifikat”, 3:e upplagan, 81 sidor. ↩

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.