Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Antenner och matarledningar

Dipol och monopol

Halvvågsdipolen och kvartsvågsmonopolen är grunden för nästan alla antenner. Lär dig hur de fungerar, hur långa de ska vara, hur de strålar och hur de kan förkortas.

Grund11 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Halvvågsdipolen
    1. Ström och spänning längs dipolen
    2. Hur lång ska dipolen vara?
    3. Impedans
    4. Hur dipolen strålar
  2. Kvartsvågsmonopolen
    1. Jordplanet och spegelbilden
    2. Groundplane-antennen
    3. Monopolens strålning
  3. Längre och kortare antenner
    1. 5/8-vågsantennen
    2. Förkortning med spole
    3. Inverterad V
  4. Kontrollfrågor

Dipolen och monopolen är antennvärldens grundbyggstenar. Nästan varje antenn du ser, från tv-antennen på taket till spröt på en walkie-talkie, är en dipol, en monopol eller en kombination av flera sådana. Den här artikeln visar hur de är uppbyggda, hur långa de ska vara för en viss frekvens och hur de strålar.

Halvvågsdipolen#

En dipol består av två raka ledare, oftast trådar eller rör, som ligger i linje med varandra. Kabeln från sändaren kopplas in i mitten, mellan de två halvorna. När den totala längden är ungefär en halv våglängd är antennen i resonans, och då kallas den halvvågsdipol. Varför antennen ska ha just den längden förklaras i Så fungerar en antenn.

Ström och spänning längs dipolen#

Strömmen i en halvvågsdipol är störst i mitten och avtar till noll i ändarna, där elektronerna inte kan ta sig vidare. Spänningen beter sig tvärtom: den är lägst i mitten och högst i ändarna (figur 1). Därför är matningspunkten i mitten ett ställe med hög ström och låg spänning, vilket ger en lagom impedans för en vanlig koaxialkabel.

Ström och spänning på halvvågsdipol En vågrät halvvågsdipol matad i mitten. Strömmen, ritad som en orange kurva, är störst i mitten och noll i ändarna. Spänningen, ritad som en blå streckad kurva, är noll i mitten och störst, med motsatt tecken, i de två ändarna. matning (koax eller stegledning) ström I: störst i mitten spänning U: störst i ändarna U (motsatt tecken) isolator isolator L ≈ 0,95 · λ/2 ≈ 142,5 / f(MHz) meter
Figur 1. Ström (orange) och spänning (blå, streckad) längs en halvvågsdipol vid ett visst ögonblick. Strömmen är störst vid matningspunkten och spänningen störst i ändarna. Därför ska ändarna sitta på bra isolatorer.

Den höga spänningen i ändarna är värd att komma ihåg. Även med måttlig sändareffekt kan det bli flera hundra eller tusen volt i dipolens spetsar. Ändarna ska därför sitta i isolatorer och hållas utom räckhåll för människor. Läs mer i Säkerhet vid antenn- och mastarbete.

Hur lång ska dipolen vara?#

En halv våglängd i fri rymd är 150/f meter, med frekvensen f i MHz. En verklig dipol av tråd eller rör blir dock i resonans när den är några procent kortare, eftersom ledaren har en viss tjocklek och ändarna har en liten kapacitans som gör antennen ”elektriskt längre”. En vanlig tumregel är 95 % av en halv våglängd:

L≈142,5fMHz m

Hur mycket kortare den ska vara beror på tråden, isoleringen och omgivningen. Plastisolerad tråd blir i resonans ytterligare någon procent kortare. Klipp därför tråden lite för lång, mät med en antennanalysator och korta i små steg.

Tabell 1. Ungefärliga längder för halvvågsdipoler och kvartsvågsmonopoler (L≈142,5/f respektive 71,3/f). Verklig längd kan avvika några procent.

Användning Frekvens Hel dipol Varje dipolhalva Kvartsvågsmonopol
80 m-bandet 3,65 MHz 39,0 m 19,5 m 19,5 m
40 m-bandet 7,1 MHz 20,1 m 10,0 m 10,0 m
20 m-bandet 14,2 MHz 10,0 m 5,0 m 5,0 m
Privatradio 27,1 MHz 5,26 m 2,63 m 2,63 m
FM-radio 98 MHz 1,45 m 73 cm 73 cm
2 m-bandet 145 MHz 98 cm 49 cm 49 cm
Jaktradio 155,5 MHz 92 cm 46 cm 46 cm
DAB+ (block 12C) 227 MHz 63 cm 31 cm 31 cm
70 cm-bandet 435 MHz 33 cm 16 cm 16 cm
PMR446 446 MHz 32 cm 16 cm 16 cm

Impedans#

I resonans har en halvvågsdipol i fri rymd en impedans på ungefär 73 ohm, nästan rent resistiv. Det passar hyggligt till både 50 och 75 ohms kabel. Hänger dipolen lågt över marken eller böjs armarna nedåt ändras impedansen, oftast nedåt mot 50 ohm eller lägre. Hur bra antennen och kabeln passar ihop mäts som ståendevågförhållande, se SVF och impedansanpassning.

Dipolen är en balanserad antenn: de två halvorna är lika. En koaxialkabel är däremot obalanserad, med en innerledare och en skärm. Kopplar du kabeln direkt till dipolen kan det börja flyta ström på kabelns utsida, vilket ger störningar och ett snett strålningsdiagram. En balun eller strömdrossel vid matningspunkten förhindrar det. Det förklaras i SVF och impedansanpassning.

Hur dipolen strålar#

En dipol strålar mest vinkelrätt mot tråden och inget alls längs trådens riktning. Tänk dig en munk (donut) som är trädd på antennen: munkens form visar hur starkt antennen strålar åt olika håll (figur 2).

Halvvågsdipolens strålningsdiagram Vänster: perspektivbild av en munkformad strålningsyta kring en lodrät dipol, med hål längs antennens axel. Mitten: polärdiagram i E-planet, en åtta med maximum vinkelrätt mot tråden och nollor längs tråden, halvvärdesbredd 78 grader. Höger: polärdiagram i H-planet, en cirkel eftersom dipolen strålar lika åt alla håll vinkelrätt mot tråden. Rumsligt diagram (lodrät dipol) 0° 30° 60° 90° 120° 150° 180° 210° 240° 270° 300° 330° 0 dB −10 dB −20 dB −30 dB 78° E-planet (genom tråden) tråden längs 0°–180° 0° 30° 60° 90° 120° 150° 180° 210° 240° 270° 300° 330° H-planet (vinkelrätt mot tråden) tråden pekar ut ur bilden
Figur 2. Strålningsdiagram för en halvvågsdipol, beräknat. I planet som innehåller tråden (E-planet) blir diagrammet en åtta med nollor längs tråden och en halvvärdesbredd på ca 78°. I planet vinkelrätt mot tråden (H-planet) strålar dipolen lika mycket åt alla håll.
  • En lodrät dipol strålar lika bra åt alla håll i horisontalplanet. Den kallas därför rundstrålande. Vågorna blir vertikalt polariserade.
  • En vågrät dipol strålar mest åt sidorna och sämst åt ändarna. Vågorna blir horisontellt polariserade. Läs mer i Polarisation.

Eftersom strålningen koncentreras till sidorna i stället för att spridas lika åt alla håll, är dipolen i sin bästa riktning 2,15 dB starkare än en tänkt isotrop antenn som strålar lika i alla riktningar. Därför säger man att halvvågsdipolen har förstärkningen 2,15 dBi. Den används ofta som referens: förstärkning relativt en dipol anges i dBd, och sambandet är dBd = dBi − 2,15. Samma samband används i PTS föreskrifter när effektgränser anges som e.r.p. eller e.i.r.p.1 Läs mer i Antennparametrar och Utstrålad effekt: ERP och EIRP.

Kvartsvågsmonopolen#

Om du ställer en metallstav lodrätt på en stor metallyta, och matar staven i foten mot ytan, får du en monopol. Är staven en kvarts våglängd lång kallas den kvartsvågsmonopol eller kvartsvågsspröt.

Jordplanet och spegelbilden#

Metallytan under staven kallas jordplan. Den fungerar som en spegel för radiovågorna: ovanför jordplanet ser fälten ut som om det fanns en spegelvänd stav under ytan (figur 3). Monopolen och dess spegelbild bildar tillsammans en hel halvvågsdipol. Därför har monopolen samma strålningsform som en dipol, men bara den övre halvan.

Monopol och spegelbild Vänster: en lodrät halvvågsdipol matad i mitten med strömpilar uppåt i båda halvorna. Höger: en kvartsvågsmonopol på ett jordplan; under jordplanet en streckad spegelbild av staven. Tillsammans motsvarar monopol och spegelbild en hel dipol. λ/4 λ/4 ≈ 73 Ω Halvvågsdipol jordplan λ/4 spegel- bild ≈ 36 Ω Kvartsvågsmonopol på jordplan
Figur 3. Monopolen och dess spegelbild. Jordplanet gör att fältet ovanför ser ut som från en hel dipol. Strålningen hamnar bara i halvrymden ovanför jordplanet, och impedansen blir ungefär hälften av dipolens.

Eftersom all effekt strålar ut i halvrymden ovanför jordplanet, blir strålningen i den riktningen dubbelt så stark som från en hel dipol med samma effekt. En kvartsvågsmonopol på ett oändligt stort, perfekt ledande jordplan har därför ungefär 3 dB mer förstärkning än dipolen, ca 5,2 dBi. I verkligheten är jordplanet aldrig perfekt, och vinsten blir lägre.

Impedansen blir ungefär hälften av dipolens, alltså ca 36 ohm.

Groundplane-antennen#

Ett jordplan behöver inte vara en hel metallplatta. Fyra eller fler trådar, radialer, som sticker ut från antennfoten fungerar nästan lika bra. En sådan antenn kallas groundplane (figur 4). Om radialerna lutar nedåt med ungefär 45 grader stiger impedansen till nära 50 ohm, vilket passar en vanlig koaxialkabel direkt.

Varianter av monopolen Tre skisser: en groundplane-antenn med fyra vågräta radialer och 36 ohm, en groundplane med radialer som lutar 45 grader nedåt och ungefär 50 ohm, och en bil med ett spröt mitt på taket där taket är jordplan. koax Vågräta radialer Z ≈ 36 Ω koax Radialer 45° nedåt Z ≈ 50 Ω λ/4 taket = jordplan Takantenn på bil mitt på taket är bäst
Figur 4. Varianter av kvartsvågsmonopolen. Med vågräta radialer är impedansen ca 36 ohm, med radialer som lutar ca 45° nedåt blir den nära 50 ohm. På en bil fungerar taket som jordplan.

På en bil fungerar biltaket som jordplan. Det är därför en takantenn mitt på taket fungerar bättre än en antenn på en stötfångare. Handhållna radioapparater använder radions chassi och användarens hand och kropp som ett ofullständigt jordplan, vilket är en anledning till att räckvidden blir kortare än med en riktig antenn.

På kortvåg står vertikala antenner ofta direkt på marken. Då är det marken som är jordplan, och eftersom vanlig jord leder dåligt läggs ofta många radialer på eller strax under marken för att minska förlusterna.

Monopolens strålning#

Monopolen över jord strålar inte rakt uppåt, utan mest snett utåt längs marken. Det gör vertikala antenner bra för kommunikation med stationer runt omkring, till exempel för en basstation i en jaktstuga eller för fjärrförbindelser på kortvåg. Figur 5 visar diagrammet i vertikalplanet för en kvartsvågsmonopol och en 5/8-vågsmonopol.

Monopol över jordplan i vertikalplanet Halvcirkelformat polärdiagram ovanför ett jordplan med ringar för 8, 0, minus 10 och minus 20 dBi. Kvartsvågsmonopolen har ett brett diagram med maximum 5,2 dBi längs horisonten. 5/8-vågsmonopolen har ett plattare diagram med maximum 8,2 dBi längs horisonten och en liten sidolob snett uppåt. 30° 60° 90° 60° 30° 10 0 −10 dBi jordplan (perfekt ledande) λ/4-monopol, max 5,2 dBi 5/8λ-monopol, max 8,2 dBi
Figur 5. Beräknade strålningsdiagram i vertikalplanet för en kvartsvågs- och en 5/8-vågsmonopol över ett perfekt jordplan, i dBi. 5/8-vågsantennen pressar ned strålningen mot horisonten och har ca 3 dB högre förstärkning där. Över verklig mark försvinner strålningen närmast horisonten.

Längre och kortare antenner#

5/8-vågsantennen#

En monopol som är 5/8 våglängd lång koncentrerar strålningen mer mot horisonten och får ungefär 3 dB högre förstärkning än en kvartsvågsmonopol (figur 5). Därför är 5/8-vågsantenner populära som mobilantenner och basantenner på VHF. Impedansen är inte 50 ohm, så antennen har en liten spole eller ett anpassningsnät i foten.

Förkortning med spole#

Ofta finns det inte plats för en hel kvartsvåg, till exempel för en 27 MHz-antenn på en bil (2,6 m) eller en antenn på 80 m-bandet (19,5 m). Då kan antennen göras kortare och förlängas elektriskt med en förlängningsspole. Spolen lägger till den ”elektriska längd” som saknas, så att antennen kommer i resonans.

Förkortning har ett pris:

  • Smalare bandbredd. Antennen fungerar bara inom ett smalare frekvensområde.
  • Lägre verkningsgrad. Strålningsresistansen blir liten, och förlusterna i spolen och jordplanet tar en större del av effekten.
  • Högre spänningar kring spolen och toppen.

De korta, spiralformade ”gummiantennerna” på handapparater är en förkortad monopol där hela antennen är en spole.

Inverterad V#

En dipol behöver två fästpunkter i ändarna. Ofta är det enklare att hänga upp mitten i en mast och låta armarna slutta nedåt mot marken, som ett upp och nedvänt V. Den kallas inverterad V och kräver bara en hög punkt. Vinkeln mellan armarna brukar vara 90–120 grader. Antennen blir rundare i sitt strålningsdiagram, impedansen sjunker mot 50 ohm och den behöver kortas några procent jämfört med en rak dipol.

Kontrollfrågor#

Var på en halvvågsdipol är strömmen störst, och var är spänningen störst?

Strömmen är störst i mitten, vid matningspunkten, och noll i ändarna. Spänningen är tvärtom störst i ändarna och lägst i mitten.

Hur lång ska en dipol för 145 MHz ungefär vara?

L≈142,5/145≈0,98 m, alltså ca 49 cm per halva.

Varför behöver en kvartsvågsmonopol ett jordplan?

Jordplanet fungerar som en spegel och skapar en spegelbild av monopolen. Monopolen och spegelbilden bildar tillsammans en hel dipol. Utan jordplan saknas den andra halvan, och strömmen letar sig i stället ut på kabelns utsida.

Varför lutar man radialerna på en groundplane-antenn nedåt?

Med vågräta radialer är impedansen ca 36 ohm. När radialerna lutar ungefär 45° nedåt stiger impedansen till nära 50 ohm och passar då en vanlig koaxialkabel bättre.

En lodrät dipol strålar lika åt alla håll i horisontalplanet. Gäller det också en vågrät dipol?

Nej. En vågrät dipol strålar mest vinkelrätt mot tråden och nästan inget åt trådens ändar. Den har ett åttaformat diagram i horisontalplanet.

Vad är nackdelen med att förkorta en antenn med en spole?

Antennen blir smalbandigare och verkningsgraden sjunker, eftersom strålningsresistansen blir liten jämfört med förlusterna i spole och jordplan.

En antenn har förstärkningen 5,15 dBi. Hur många dBd är det?

dBd = dBi − 2,15, alltså 5,15 − 2,15 = 3,0 dBd.

  1. Post- och telestyrelsen, PTSFS 2025:1, 2 kap. 2 § (definitioner av e.r.p., e.i.r.p. och dBd = dBi − 2,15) och 109 § (155,3875–155,5375 MHz, högsta effekt 5 W e.r.p.). Kontrollera alltid gällande villkor hos PTS. ↩↩

Källor och vidare läsning

  1. Wiley (2016). C. A. Balanis: Antenna Theory – Analysis and Design, 4:e upplagan. Kapitel 4 (lineära trådantenner, halvvågsdipolen) och avsnittet om spegelbildsteori och monopoler.
  2. McGraw-Hill (2002). J. D. Kraus och R. J. Marhefka: Antennas for All Applications, 3:e upplagan.
  3. ARRL (2019). The ARRL Antenna Book for Radio Communications, 24:e upplagan. Praktiska längdformler, radialer och förkortade antenner.
  4. IEEE (2013). IEEE Std 145-2013: IEEE Standard for Definitions of Terms for Antennas.
  5. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). PTSFS 2025:1 – Föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. 2 kap. 2 §: definitionen dBd = dBi − 2,15. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

GrundSå fungerar en antennEn antenn omvandlar elektrisk ström till radiovågor och tillbaka. Här förklaras varför antennens storlek hänger ihop med våglängden, vad resonans är och varför samma antenn fungerar för både sändning och mottagning.FördjupningAntennparametrar: förstärkning, diagram och lobbreddDirektivitet, förstärkning, verkningsgrad, strålningsdiagram, halvvärdesbredd, fram/back-förhållande och effektiv area: de begrepp som används för att beskriva och jämföra antenner, med formler och räkneexempel.FördjupningStåendevågförhållande (SVF) och impedansanpassningVarför en del av effekten reflekteras när antennen inte passar kabeln, hur ståendevågförhållande, returförlust och missanpassningsförlust räknas och vad avstämmare, baluner och mantelströmsdrosslar gör.GrundAntenner för amatörradio, radio och TV hemmaEn praktisk guide till antenner hemma: trådantenner, vertikaler och magnetisk loop för amatörradio, antenner för DAB, tv och mobilt bredband, och hur höjd, placering, grannar och säkerhet påverkar resultatet.FördjupningMatarledningar, koaxialkabel och kontakterHur radiosignalen tar sig mellan sändare och antenn: karakteristisk impedans, koaxialkabelns uppbyggnad, dämpning vid olika frekvenser, stegledning, vågledare och de vanligaste kontakterna.FördjupningPolarisationPolarisationen beskriver åt vilket håll radiovågens elektriska fält svänger. Här går vi igenom linjär, cirkulär och elliptisk polarisation, vad som händer när sändare och mottagare inte matchar, och varför mobilmaster, tv-antenner och GPS väljer olika.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Dipol och monopol. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/antenner/dipol-och-monopol/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Dipol och monopol. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/antenner/dipol-och-monopol/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.