Radiostörningar: orsaker och felsökning

Varför radiomottagning ibland störs, vilka typer av störningar som finns och hur du steg för steg hittar källan. Med råd om vart du vänder dig: grannen, Elsäkerhetsverket eller PTS.

Grund11 min läsningGranskad 24 oktober 2026

Innehåll

Vad är en störning?
Olika typer av störningar
Vem ansvarar för vad?
Felsök steg för steg
Vart vänder du dig?
Radioamatörer: TVI och BCI
Kontrollfrågor

En radiostörning är när något annat än den signal du vill ta emot hamnar i mottagaren och gör ljudet, bilden eller datan sämre. Det kan vara en annan sändare på samma frekvens, en alldeles för stark signal i närheten eller brus från elektronik som inte alls är tänkt att sända radio. Störningar drabbar allt från bilradion och tv:n till mobilnät, flygradio och radioamatörer. Den här artikeln förklarar vilka typer av störningar som finns, hur du letar upp källan och vart du vänder dig om du inte kan lösa problemet själv.

Vad är en störning?#

En radiomottagare lyssnar på en viss frekvens, ungefär som när du ställer in en kanal. Allt som kommer in på den frekvensen förstärks, oavsett om det är radiostationen du vill höra eller något annat. Mottagaren har inget sätt att veta vad som är ”rätt” signal. Det som räknas är förhållandet mellan den önskade signalen och allt annat: brus och störningar. Det kallas signal–brusförhållande och mäts i decibel.

Är den önskade signalen mycket starkare än störningen märks störningen inte. Är den svag, till exempel långt från sändaren, räcker det med en liten störning för att FM-radion ska börja brusa eller tv-bilden frysa. Därför märks störningar oftast först i utkanten av täckningsområdet eller på svaga stationer.

Olika typer av störningar#

Störningar kan delas in efter var i frekvens den störande signalen ligger och vad den gör med mottagaren (figur 1).

Figur 1. De vanligaste typerna av störningar sedda i frekvens. Den tonade ytan är kanalen som mottagaren lyssnar på. Lägg märke till att störningen i blockering och intermodulation ligger utanför kanalen men ändå ställer till problem, eftersom mottagaren inte klarar den starka signalen.

Samkanalstörning (eng. co-channel interference): En annan sändare använder samma frekvens. Det händer när två stationer på samma kanal når fram samtidigt, till exempel vid ovanliga utbredningsförhållanden då signaler färdas mycket längre än vanligt. Det enda som hjälper är att den önskade signalen är tillräckligt mycket starkare, eller att man byter kanal.
Grannkanalstörning (eng. adjacent channel interference): En stark sändare på en kanal bredvid. Ingen sändare är helt ren, och ingen mottagare har ett perfekt filter, så lite av grannkanalen läcker in. Ju närmare och starkare grannen är, desto större blir problemet.
Blockering (överstyrning): En mycket stark signal på en helt annan frekvens överbelastar mottagarens första förstärkare. Mottagaren blir ”döv” och den önskade signalen försvinner, trots att störaren inte ligger i kanalen. Ett vanligt exempel är en tv-antennförstärkare nära en mobilmast.
Intermodulation: Två eller flera starka signaler blandas i en komponent som inte är helt linjär och bildar nya frekvenser. Om en sådan ”blandningsprodukt” hamnar på din kanal hörs en störning som ingen sändare egentligen sänder på. Läs mer i Linjäritet, intermodulation och dynamik.
Bredbandigt brus: Elektronik som slår av och på ström snabbt, till exempel nätaggregat, LED-lampor och solcellsväxelriktare, kan sprida svagt brus över ett stort frekvensområde. Bruset lägger sig som en matta under alla signaler och höjer brusgolvet. Svaga stationer drunknar. Se Vanliga störkällor i hemmet och samhället.

Det finns också störningar som beror på sändaren, till exempel övertoner: en sändare som sänder på 145 MHz kan, om den är dåligt filtrerad, också sända lite på 290 MHz och 435 MHz. Det är sändarens ansvar att hålla sådant under gällande gränser.

2 \cdot 145,600 - 145,000 = 146,200 M H z

Lyssnar du på 144,400 MHz kan du alltså höra en blandning av båda sändarna, fast ingen av dem sänder där. Produkterna ligger lika långt (600 kHz) utanför paret som avståndet mellan de två sändarna.

Vem ansvarar för vad?#

Radio och elektronik ska kunna fungera tillsammans. Det kallas elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Reglerna bygger på att ansvaret delas:

Den som sänder ska hålla sig till sin frekvens och sin effekt och inte sända ut onödiga övertoner eller sidoband.
Elektriska apparater får inte sända ut mer störningar än gränsvärdena tillåter, och de måste tåla en rimlig mängd störningar från omgivningen.
Den som använder en apparat får inte använda den så att den orsakar oacceptabla störningar, och inte bygga om den så att den slutar uppfylla kraven¹.

I praktiken betyder det att ägaren av en störande lampa, laddare eller solcellsanläggning har ansvar för att åtgärda störningen, även om produkten var lagligt såld.

Felsök steg för steg#

De flesta störningar går att hitta med enkla medel och lite tålamod. Arbeta systematiskt och skriv ned vad du upptäcker (figur 2).

Figur 2. Ett systematiskt sätt att felsöka. Det viktigaste steget är det andra: kontrollera att felet inte sitter i din egen mottagare eller antenn innan du letar efter en störkälla.

Beskriv störningen. När uppträder den: hela tiden, bara dagtid, bara när solen skiner, vid vissa klockslag? På vilka frekvenser? Hur låter den: ett jämnt surr, ett knaster, ett tickande, ett svepande ljud eller en ren ton? Solcellsväxelriktare stör till exempel bara när det är ljust, medan en trasig termostat kan knastra varje gång den slår till.

Kontrollera din egen utrustning. Prova en annan mottagare och en annan antenn eller kabel. Försvinner problemet sitter felet troligen i din egen utrustning: en dålig kontakt, en skadad kabel eller en antennförstärkare som självsvänger. För tv och radio gäller att mottagaren och antennen är ditt eget ansvar².

Stäng av saker en i taget. Ta en batteridriven radio, gärna en med AM eller kortvåg eftersom de är känsligast för brus från elektronik. Ställ in den på en tom frekvens där störningen hörs. Dra ur sladdar eller slå av automatsäkringarna i elcentralen en i taget och lyssna. När störningen försvinner har du hittat rätt krets, och sedan rätt apparat. Slå bara av och på säkringarna; öppna aldrig själv elcentralen eller fast installation. Det får bara en behörig elinstallatör göra.

Leta utanför huset. Försvinner inte störningen när hela huset är strömlöst kommer den utifrån. Gå runt med batteriradion. Nära källan blir störningen mycket snabbt starkare (figur 3). Med en riktantenn kan du pejla, alltså ta ut riktningen till störningen från flera platser och se var riktningarna korsas.

Figur 3. Två sätt att lokalisera en störkälla. Vänster: riktningar från flera platser korsas vid källan. Höger: beräknad fältstyrka från en liten strömslinga på 3,5 MHz. Nära källan (närfältet) sjunker nivån med 60 dB när avståndet tiodubblas, längre bort med 20 dB.

Prata med ägaren. Är källan hos en granne är ett vänligt samtal nästan alltid det bästa första steget. De flesta vet inte om att deras lampa eller laddare stör, och problemet kan ofta lösas med en ferrit, ett filter eller en ny produkt. Ta med en batteriradio och visa.

Vart vänder du dig?#

Vilken myndighet som är rätt beror på vad som stör och vem som drabbas.

Elsäkerhetsverket ansvarar för tillsyn enligt EMC-reglerna för elektriska apparater och fasta installationer¹. Störande elprodukter och elanläggningar, till exempel en solcellsanläggning, en LED-armatur eller en laddare, anmäls via myndighetens webbplats³.
Post- och telestyrelsen (PTS) utreder störningar som drabbar den som har tillstånd att använda en radiosändare, till exempel mobiloperatörer, räddningstjänst, transportföretag och bevakningsföretag. Anmälan görs i PTS e-tjänst för störningar. PTS utreder normalt inte störningar på tv- eller radiomottagning, och normalt inte heller störningar på tillståndsfria frekvenser, om de inte återkommer och drabbar många under lång tid².
Tv och radio: kontakta i första hand din tv-leverantör. Mottagningsproblem för rikstäckande radio kan rapporteras till Teracom, som sänder ut Sveriges Radios program².
Produkter med radio, som trådlösa högtalare eller larm, har PTS som marknadskontrollmyndighet. Läs mer i Radioutrustning på marknaden.

Radioamatörer: TVI och BCI#

Radioamatörer har ett särskilt förhållande till störningar. De märker ofta först när en ny störkälla dyker upp, eftersom de lyssnar på svaga signaler på kortvåg. Enligt Elsäkerhetsverket gäller många anmälningar störningar på kortvåg, och de flesta anmälningar om solcellsanläggningar kommer från radioamatörer³.

Men en amatörstation kan också själv orsaka problem i grannens elektronik. Förr talade man om TVI (eng. television interference) och BCI (eng. broadcast interference). I dag drabbas oftare högtalare, förstärkare, telefoner, larm och portöppnare. Oftast beror det inte på att sändaren sänder fel, utan på att apparaten tar upp den starka radiosignalen via sina kablar och inte tål den.

En ansvarsfull radioamatör gör så här:

Kontrollera den egna stationen: att sändaren inte överstyrs, att anpassningen är god, att lågpassfilter används och att antennen sitter så långt från grannarnas kablar som möjligt.
Testa: stör det på alla band och effekter, eller bara på vissa?
Hjälp grannen, med lov, att sätta ferriter eller filter på den drabbade apparatens kablar. Se Skärmning, filtrering och jordning.
För logg och behåll den goda relationen. Det lönar sig nästan alltid.

Kontrollfrågor#

Varför kan en mottagare inte bara ”filtrera bort” en störning på samma frekvens?

För att mottagaren bara ser en summa av allt som kommer in på frekvensen. En störning på samma frekvens ser för mottagaren ut precis som den önskade signalen. Det som avgör är hur mycket starkare den önskade signalen är, alltså signal–störförhållandet.

Vad är skillnaden mellan grannkanalstörning och blockering?

Vid grannkanalstörning läcker en signal från kanalen bredvid in genom mottagarens filter. Vid blockering ligger störaren längre bort i frekvens men är så stark att den överbelastar mottagarens första förstärkare, så att mottagaren blir okänslig för allt.

Två sändare finns på 433,2 MHz och 433,7 MHz. Var hamnar de tredje ordningens intermodulationsprodukter?

$2 \cdot 433,2 - 433,7 = 432,7 M H z$ och $2 \cdot 433,7 - 433,2 = 434,2 M H z$ . De ligger 0,5 MHz utanför paret på båda sidor.

Störningen hörs bara soliga dagar mellan klockan 9 och 17. Vad är en trolig källa?

En solcellsanläggning, troligen växelriktaren eller optimerarna och deras kablar. De arbetar bara när panelerna producerar ström.

Varför är en batteridriven radio bra när man letar störningar?

Den fungerar även när strömmen i huset är avslagen, så du kan slå av säkringarna en i taget och höra när störningen försvinner. Den tar heller inte själv in störningar via elnätet, och du kan bära runt den för att hitta var störningen är starkast.

Din granne har en solcellsanläggning som stör din kortvågsmottagning, och ett samtal har inte hjälpt. Vart vänder du dig?

Till Elsäkerhetsverket, som har tillsyn över att elektriska apparater och fasta installationer uppfyller EMC-reglerna. PTS utreder främst störningar som drabbar tillståndshavare för radiosändare.

Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet, 6, 8, 9 och 12 §§. Elsäkerhetsverket är tillsyns- och marknadskontrollmyndighet (12–13 §§). ↩↩
PTS, ”Radiostörningar”, pts.se, hämtad 2026-10-24. ↩↩↩
Elsäkerhetsverket, ”Störningsfri el (EMC)” och slutredovisningen ”Insatser för höjd kunskap om elektromagnetisk kompatibilitet” (september 2025). ↩↩
PTS, ”Störsändare” (uppdaterad 2024-08-09), med hänvisning till 3 kap. 24 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. ↩