DX, contest, diplom och friluftsaktiviteter
Att jaga avlägsna stationer (DX), tävla i contester, samla diplom och köra radio ute i naturen: DXCC, DX-kluster, SAC och CQ WW, QSL, LoTW, SOTA, POTA, WWFF, rävjakt och fältdag.
Innehåll
Många radioamatörer vill komma längre bort, komma först eller komma ut. Det ger tre sorters aktiviteter: DX-jakt efter avlägsna eller sällsynta stationer, contester där man tävlar om flest kontakter under en bestämd tid, och friluftsaktiviteter där stationen flyttas till bergstoppar, parker och öar. Här får du veta hur de fungerar, vilka tjänster som används för att hitta och bekräfta kontakter, och hur du kommer igång inom reglerna.
Vad är DX?#
DX är en gammal telegrafiförkortning för distance, avstånd. I amatörradion betyder det en station som är långt bort eller ovanlig. Vad som räknas som DX beror på bandet: på 20 m är det en kontakt över halva jorden, på 2 m kan det vara en förbindelse över flera hundra kilometer när förhållandena är särskilda.
Det som gör DX möjligt är utbredningen. Kortvågor kan reflekteras av jonosfären och nå långt bortom horisonten, men vilka band som är öppna mot vilka delar av världen beror på tid på dygnet, årstid och solaktivitet (se Kortvågsutbredning och Jonosfären). En DX-jägare lär sig därför att lyssna länge, känna igen när ett band öppnar och välja rätt tid. Det är ett skäl till att många DX-jägare kan mer om utbredning än de flesta, och 20 m-bandet är det mest använda DX-bandet (se Amatörbanden och bandplaner).
DXCC: att räkna entiteter#
DXCC (DX Century Club) drivs av ARRL, den amerikanska amatörradioorganisationen, och är världens mest kända DX-diplom. Det som räknas är inte länder utan entiteter (eng. entities): områden som ARRL:s lista räknar som politiskt eller geografiskt skilda från varandra. Per oktober 2026 hade listan 340 aktuella entiteter1.
Därför kan ett litet område vara en egen entitet fast det hör till ett annat land. I Norden är Sverige (SM), Norge (LA), Danmark (OZ), Finland (OH) och Island (TF) varsin entitet, och dessutom Åland (OH0), Färöarna (OY), Grönland (OX), Svalbard (JW) och Market Reef (OJ0)2. Ofta ger entitetens egna prefix besked om var stationen finns; se Anropssignaler och prefix.
För det grundläggande DXCC-diplomet krävs att du har arbetat och fått bekräftat minst 100 entiteter1. Det finns också varianter, bland annat DXCC Challenge, som räknar kombinationer av band och entitet, och en Honor Roll för den som har nästan alla aktuella entiteter bekräftade.
DX-kluster och spots#
Att hitta DX utan hjälp kräver tålamod. De flesta använder därför DX-klustret, ett nätverk av servrar där radioamatörer och automatiska stationer delar spots. En spot är ett kort meddelande: anropssignal, frekvens, tid och vem som hörde den. Du ser spotparna i ett loggprogram, på en webbsida eller via en vanlig terminalanslutning. Vissa spots kommer från automatiska telegrafiavkodare (eng. skimmers), som lyssnar på ett band och avkodar alla CW-signaler de hör.
En spot är ett tips och ingen garanti. Frekvensen kan vara fel, och anropssignalen kan ha avkodats fel. Ställ in frekvensen, lyssna och kontrollera signalen innan du ropar.
När en eftertraktad station är i luften bildas en pile-up, ett kluster av stationer som alla ropar samtidigt. Då gäller god ton: lyssna på hur DX-stationen arbetar, ropa bara när det är din tur och bara med din egen anropssignal. Många DX-stationer arbetar med split, och metoderna beskrivs i Trafikteknik.
Bekräfta kontakten: QSL, LoTW, eQSL och Club Log#
En kontakt räknas för diplom först när den är bekräftad (QSL). Bekräftelsen ska visa bådas anropssignaler, datum, tid, band och trafiksätt, och för DXCC även entitet1. Idag finns flera sätt, som tabell 1 jämför.
Tabell 1. Vanliga sätt att bekräfta en kontakt och hur de fungerar för DXCC (ARRL:s regler, oktober 2026).
| Tjänst | Vad det är | Godkänns för DXCC? |
|---|---|---|
| Pappers-QSL | Kort som skickas direkt eller via en QSL-byrå. Byrån samlar kort i stora sändningar, vilket är billigt men långsamt. | Ja, men korten ska skickas i original till ARRL eller granskas av en godkänd kortgranskare1 |
| LoTW (Logbook of the World) | ARRL:s tjänst där båda parter laddar upp digitalt signerade loggar. När båda loggarna innehåller samma kontakt är den bekräftad. | Ja1 |
| eQSL | Webbtjänst för elektroniska QSL-kort. | Nej1 |
| Club Log | Webbtjänst för loggstatistik, uppföljning av vilka entiteter du saknar och förfrågningar om QSL till DX-expeditioner. | Är ett loggverktyg, inte en egen bekräftelse |
De flesta tjänster utbyter loggar i formatet ADIF, ett filformat för amatörradiologgar3. Håll din logg i ordning från första kontakten, så blir det enkelt att ladda upp den. SSA har en QSL-byrå för sina medlemmar4.
Contester: tävla i kontakter#
En contest är ett tidsbegränsat evenemang där stationer försöker göra så många kontakter som möjligt. Utbytet är kort och standardiserat, ofta en rapport (se RST-skalan) och ett löpnummer, så att en kontakt tar några sekunder. Varje tävling bestämmer själv vad som ska utbytas. Efteråt skickas loggen, ofta i formatet Cabrillo, till arrangören, som kontrollerar kontakterna mot motparternas loggar och räknar poäng. I telegrafi ropar man CQ TEST, och i telefoni CQ contest.
Poängen byggs av två delar (figur 2). Kontaktpoäng får du för varje godkänd kontakt, och multiplikatorer är det som gör varje ny sort värdefull, till exempel ett nytt land, en ny zon eller ett nytt prefix. Slutpoängen är summan av kontaktpoängen gånger antalet multiplikatorer. Därför lönar det sig att leta efter nya multiplikatorer och inte bara upprepa lätta kontakter. Hur poängen exakt räknas bestäms av varje tävlings regler.
Tävlingarna delas in i klasser. Vanliga indelningar är en eller flera operatörer, effektklasser (hög effekt, låg effekt och QRP) och en klass där du får ta hjälp av DX-klustret. Du kan alltså tävla med enkel utrustning och låg effekt mot andra i samma klass.
Tabell 2. Några tävlingar att känna till. Datum och regler ändras från år till år; läs alltid aktuella regler.
| Tävling | Arrangör | Upplägg |
|---|---|---|
| SAC (Scandinavian Activity Contest) | NRAU:s SAC-kommitté2 | Skandinaviska stationer kör mot stationer i övriga världen. CW och SSB har varsin helg på hösten (2012 års regler: september respektive oktober). Banden 3,5–28 MHz. |
| CQ WW DX Contest | Tidningen CQ | Internationell tävling där alla kör mot alla. Telegrafi och telefoni hålls vid skilda helger, varje gång över 48 timmar, med nya länder och zoner som multiplikatorer. |
| SM-testen | SSA | Svenska tävlingar i SSA:s regi. Regler, datum och loggning finns hos SSA. |
Contester fyller banden. Bandplanen gäller ändå, och tävlingsregler lägger ofta till egna begränsningar. SAC:s regler för 2012 angav till exempel att kontakter på 80 m under 3 510 kHz i telegrafi eller över 3 790 kHz i telefoni inte gav några poäng2. Banden 30, 17 och 12 m brukar vara tävlingsfria (se Amatörbanden och bandplaner). Vill du prata i lugn och ro under en contest-helg är de ett bra val.
Contester är också träning. Du lär dig ropa, lyssna och logga snabbt och utan fel, vilket är samma färdighet som behövs vid övningar och i beredskap. Du testar dessutom antenner och utrustning under verklig belastning (se Bygga en amatörradiostation).
Diplom#
Förutom DXCC finns många diplom. WAC (Worked All Continents) kräver kontakt med alla sex världsdelar, och WAZ (Worked All Zones) med alla 40 zoner som CQ-tidningen delat in världen i. Det finns diplom för att arbeta alla delar av ett land, för särskilda prefix, för jubileer och för aktiviteterna nedan. Många nationella organisationer och klubbar ger ut egna diplom. Villkoren varierar, så läs reglerna för diplomet innan du börjar samla på bekräftelser.
Ut i naturen: SOTA, POTA och WWFF#
I friluftsprogrammen flyttar du stationen ut. Aktiveraren tar med sig radio, antenn och batteri till en bestämd plats och ropar CQ, och jägarna (eng. chasers) försöker få kontakt med honom eller henne hemifrån. Aktiveraren annonserar ofta sin frekvens på programmets webbplats så att jägarna hittar rätt. Tabell 3 jämför de tre största programmen.
Tabell 3. Tre friluftsprogram och vad som krävs för en giltig aktivering.
| Program | Plats | Kontakter för giltig aktivering | Viktigt att veta |
|---|---|---|---|
| SOTA (Summits on the Air) | Toppar som finns på godkända listor | Minst 43 | Sista biten till toppen ska tas till fots3 |
| POTA (Parks on the Air) | Officiellt utsedda, skyddade och allmänt tillgängliga parker | Minst 103 | Verksamheten ska ske inom parkens gränser; loggen laddas upp i ADIF-format3 |
| WWFF (World Wide Flora and Fauna) | Skyddade områden för växt- och djurliv | Minst 445 | Du och all utrustning ska vara inom områdets gräns; nationella program kan ha andra krav5 |
Utrustningen är liten: en bärbar transceiver, ett batteri och en lätt antenn, till exempel en trådantenn som hängs i ett träd eller på en teleskopstång. Med några watt räcker det långt eftersom jägarna ofta har bra stationer. Mer om att köra radio utanför hemmet finns i Bygga en amatörradiostation.
Fyrar, öar och DX-expeditioner#
Flera aktiviteter handlar om platser. IOTA (Islands on the Air) är ett program för kontakter med öar, och reglerna bestämmer vilka öar som räknas3. Fyrar och fyrskepp är populära mål för amatörer, och en återkommande internationell fyrhelg samlar aktiviteten.
En DX-expedition är en resa till ett sällsynt område, som en avlägsen ö eller ett område där få amatörer finns. Gruppen sätter upp flera stationer och kör dygnet runt på många band och trafiksätt, för att så många som möjligt ska få sin kontakt. Förberedelserna är omfattande: tillstånd, transport, kraft och logistik. Loggen laddas efteråt upp i tjänster som LoTW och Club Log så att kontakterna kan bekräftas.
Rävjakt#
Rävjakt (eng. ARDF, amateur radio direction finding) är orientering med radio. Små batteridrivna sändare, rävarna, göms i terrängen. Deltagarna går med en mottagare och en riktantenn, tar pejlingar och hittar så många rävar som möjligt inom tidsgränsen. I den internationella formen sänder fem rävar turvis, en minut var, på 3,5 MHz eller 144 MHz (figur 4).
Principen är enkel. En antenn med riktverkan, som en slingantenn eller en riktantenn med flera element, ger olika signalstyrka beroende på hur den vänds (se Riktantenner). Där signalen är starkast eller försvinner i ett skarpt nollställe pekar antennen mot sändaren. Två pejlingar från olika platser korsas vid sändaren. Sporten tränar samma färdigheter som behövs för att peila en störkälla, men att utreda verkliga störningar är en uppgift för PTS (se Radiostörningar: orsaker och felsökning).
Fältdag#
På en fältdag bygger en klubb eller en grupp upp stationer utomhus, ofta med batteri eller generator och tillfälliga antenner, och kör under en helg. Det är både en tävling och en övning: hur snabbt kommer vi i luften utan elnät, och hur fungerar utrustningen när den måste? Det är samma frågor som ställs i Amatörradio i beredskap. Fältdagar är också ett bra tillfälle för nya att prova radio tillsammans med erfarna.
Så kommer du igång#
- Lyssna först. Hör hur DX-stationer och contest-stationer arbetar innan du själv ropar.
- Börja med enkel utrustning. Med 100 W och en trådantenn går det att nå många entiteter. Med instegscertifikatet får du köra på 40, 20, 15 och 10 m med högst 25 W, men det gäller bara i Sverige, så DX-expeditioner utomlands kräver fullt certifikat och CEPT-reglerna.
- Logga från första dagen. En ordentlig logg är grunden för diplom, för QSL och för att kunna följa upp vad du gjort.
- Gå med i en klubb. Klubbar har ofta en gemensam stor station och erfarna som kan lära ut.
- Följ banden och bandplanen. Se Amatörbanden och bandplaner.
Kontrollfrågor#
Vad betyder DX, och varför är 20 m-bandet populärt för DX?
DX står för distance och betyder en avlägsen eller ovanlig station. På 20 m kan jonosfären ofta bära signaler över långa avstånd under stora delar av dygnet, vilket gör bandet till det mest använda DX-bandet.
Varför är Åland och Färöarna egna DXCC-entiteter fast de hör till Finland respektive Danmark?
DXCC räknar entiteter, inte länder. ARRL:s lista avgör vad som är politiskt eller geografiskt skilt, och områden som Åland (OH0) och Färöarna (OY) har egna poster med egna prefix.
Hur många bekräftade entiteter krävs för grundläggande DXCC, och vilken bekräftelsetjänst godkänns inte?
Minst 100 bekräftade entiteter. LoTW och pappers-QSL godkänns, men inte eQSL.
Beräkna: hur stor andel av alla möjliga band–entitet-par utgör de 1 000 som krävs för DXCC Challenge?
Banden är 160, 80, 40, 30, 20, 17, 15, 12, 10 och 6 m, alltså tio band. Med 340 entiteter finns 3 400 par, och 1 000 / 3 400 ≈ 29 %.
En contest-station gör 300 kontakter à 1 poäng och får 60 multiplikatorer. Hur många poäng blir det, och vad händer om hon hittar 30 multiplikatorer till?
poäng. Med 90 multiplikatorer blir det poäng, alltså 9 000 poäng mer utan en enda extra kontakt.
Hur många kontakter krävs för en giltig aktivering i SOTA, POTA och WWFF?
Fyra i SOTA, tio i POTA och 44 i WWFF. Programmens och nationella reglers egna villkor har företräde.
Varför ska du lyssna innan du ropar i en pile-up?
För att du ska höra hur DX-stationen arbetar: vilka som anropas, om stationen kör split och när det är din tur. Den som ropar blint stör både DX-stationen och andra och får sällan kontakt.
Hur hittar rävjägaren räven med två pejlingar?
Pejlarna tar riktning mot räven från två olika platser och ritar in linjerna på kartan. Linjerna korsas där sändaren finns, och en tredje pejling gör resultatet säkrare.
-
ARRL, ”DXCC Rules”, arrl.org/dxcc-rules, läst 2026-10-25. Antal entiteter (340), kraven för grundläggande DXCC och DXCC Challenge samt godkända bekräftelsesätt. ↩↩↩↩↩↩
-
NRAU:s SAC-kommitté, regler för Scandinavian Activity Contest, version från 2012. Reglerna ändras; kontrollera aktuell version. Dokumentet anger också vilka entiteter som räknas som skandinaviska. ↩↩↩
-
hamradio.my, ”Chasing the Airwaves: An Introduction into SOTA, POTA, IOTA & BOTA”, läst 2026-10-25 (sekundärkälla). Kontrollera de aktuella reglerna hos programmen. ↩↩↩↩↩↩
-
Wikipedia, ”Swedish Society of Radio Amateurs” (sekundärkälla). Kontrollera aktuell information hos SSA. ↩
-
WWFF, ”How to activate a WWFF reference”, wwff.co, läst 2026-10-25. ↩↩