Radio i krig och beredskap
Radion når långt men kan avlyssnas av alla. Artikeln handlar om chiffer och signalspaning, Arne Beurling och G-skrivaren 1940, FRA 1942, ubåtssamband på längstvåg och dagens utomhusvarning.
Innehåll
Radio gör det möjligt att kommunicera utan kablar, och just därför är den både ovärderlig och utsatt i krig. Samma vågor som når din egen trupp når också motståndaren. Artikeln förklarar hur det har lett till chiffer och signalspaning, berättar om Arne Beurling och G-skrivaren 1940, och visar hur radion fortfarande är en del av Sveriges beredskap.
Radio är ett öppet medium#
En telefonkabel går från punkt A till punkt B, och bara den som kommer åt kabeln kan lyssna. En radiosändning sprids i stället åt alla håll. Det gör radion snabb och flexibel, men också avlyssningsbar. Den som vill hålla meddelanden hemliga måste därför kryptera dem, och den som vill veta vad motparten gör kan lyssna. Detta kallas signalspaning (eng. signals intelligence). Dessutom kan sändningar störas så att mottagaren inte hör något, se telekrig.
Redan under första världskriget visade det sig hur sårbara förbindelser var. Kablar kunde kapas och radiotrafik avlyssnas, och en stat utan egna förbindelser var beroende av andra. Det var en av anledningarna till att Sverige byggde radiostationen i Grimeton, se Grimeton och SAQ.
Sommaren 1940: Beurling och G-skrivaren#
Den 9 april 1940 ockuperade Tyskland Danmark och Norge. Samma dag begärde Tyskland att få använda den svenska västkustkabeln för sin trafik. Den 19 maj 1940 fångades den första trafiken från en särskild sorts fjärrskrivare upp, en maskin som fick namnet G-skrivaren (Siemens T52, också kallad Geheimschreiber). Trafiken gick på kabel och inte via radio, men samma principer för avlyssning och chiffer gäller radiotrafik.
En G-skrivare är i princip en fjärrskrivare med inbyggd kryptering. Den som skriver på tangentbordet skriver vanlig text. Maskinen blandar sedan varje tecken med en nyckelström från ett antal kodhjul, och det som skickas på linan är bara oläsligt brus. Mottagarens maskin har samma inställning, och den gör om chiffret till klartext igen (figur 1).
Under sommaren 1940 lyckades matematikern Arne Beurling forcera T52 på ungefär två veckor, med penna och papper. Genom att studera den avlyssnade trafiken förstod han hur chiffret var uppbyggt. Det betydde att Sverige kunde läsa trafiken som gick över den svenska kabeln.
FRA bildas#
Den 1 juli 1942 bildades Försvarets radioanstalt, FRA, som från början hette Försvarsväsendets Radioanstalt. Den hade då 384 anställda.1 Myndigheten samlade arbetet med radiospaning och dekryptering. Den heter i dag Försvarets radioanstalt. Läs mer om myndigheterna i organisationer och källor.
Kalla kriget och ubåtssamband#
Under kalla kriget lyssnade båda sidor på varandras radiotrafik, och båda försökte störa motpartens sändningar. Störsändare är förbjudna att använda och sälja i Sverige, se telekrig.
Radio användes också för säkra förbindelser med ubåtar. Eftersom mycket långa vågor tränger ned några meter i havsvatten kan en ubåt ta emot dem utan att visa sig på ytan. Därför passar längstvåg för ubåtssamband, och Grimeton användes under kalla kriget för meddelanden till svenska ubåtar. Antennen används fortfarande för sådan kommunikation.2 Se markvåg för varför långa vågor beter sig så.
Sverige och beredskapen#
Sverige var inte själv med i andra världskriget, men landet byggde upp en omfattande beredskap. Radio användes både för nyheter och för försvarets samband. Samma tankesätt lever kvar i dagens totalförsvar, där civila och militära resurser ska samverka om säkerheten hotas, se försvar och totalförsvar. Hela samhället är beroende av fungerande radio, från Rakel till nödkommunikation.
Utomhusvarning och Viktigt meddelande#
Sveriges utomhusvarning har funnits länge, och MCF har uppmärksammat att varningssystemet fyllt 90 år. Signalen kallas i dagligt tal ”Hesa Fredrik”.3 Den är en ljudsignal från ljudspridare utomhus, men budskapet följs sedan upp i radio. Det finns två huvudsignaler:4
- Viktigt meddelande: en 7 sekunder lång ton, 14 sekunders paus, i två minuter.
- Faran över: en 30–40 sekunder lång ton.
Signalen provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Hörs den vid någon annan tidpunkt ska du gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4 för att få veta vad som har hänt.4 Informationen i radio och tv kallas ofta Viktigt meddelande till allmänheten (VMA).
Kontrollfrågor#
Varför behöver man kryptera radiotrafik men inte nödvändigtvis kabeltrafik?
Radiovågor sprids åt alla håll och kan tas emot av vem som helst med en mottagare. En kabel kan bara avlyssnas av den som kommer åt själva kabeln.
Vad är en G-skrivare, i princip?
En fjärrskrivare med inbyggd kryptering. Maskinen blandar texten med en nyckelström från kodhjul, och mottagarens maskin med samma inställning tar bort den igen.
Vad hände den 9 april och den 19 maj 1940?
Den 9 april ockuperade Tyskland Danmark och Norge och begärde samma dag att få använda den svenska västkustkabeln. Den 19 maj fångades den första fjärrskrivartrafiken upp.
Hur långt är det mellan två tonstötar i Viktigt meddelande?
Tonen är 7 s och pausen 14 s, så det är 14 s mellan två toner och 21 s mellan två starter.
Vad ska du göra om du hör utomhusvarningen utanför provtutningen?
Gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4.
Varför passar mycket långa vågor för kommunikation med ubåtar?
De tränger ned några meter i havsvatten, så en ubåt kan ta emot dem utan att visa sig.
-
FRA, ”FRAs historia i korthet”: FRA bildades 1 juli 1942 som Försvarsväsendets Radioanstalt, med 384 anställda. ↩
-
Store norske leksikon, ”Grimeton radiosender”: användning för ubåtskommunikation. ↩
-
MCF, pressmeddelande ”Varningssystemet Hesa Fredrik fyller 90 år”. ↩
-
Länsstyrelsen Halland (2026-09-07): signalernas utformning, provtutning första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00 och rådet att lyssna på Sveriges Radio P4. ↩↩