Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Radions historia

Grimeton och SAQ – världsarvet i Varberg

Radiostationen i Grimeton utanför Varberg byggdes 1922–1924 för telegrafi till USA. Dess Alexandersongenerator på 17,2 kHz är den sista fungerande i världen och ett världsarv sedan 2004.

Grund11 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Varför Sverige byggde en egen station
  2. Så fungerar Alexandersongeneratorn
  3. Antennen: sex torn och två kilometer tråd
  4. Varför så låg frekvens?
  5. Från telegrafstation till världsarv
  6. Alexanderdagen och andra sändningar
  7. Kontrollfrågor

Ute i det halländska jordbrukslandskapet utanför Varberg står sex 127 meter höga ståltorn på rad. De bär antennen till Grimeton radiostation, som från december 1924 skickade telegram över Atlanten till USA. Stationens sändare är en Alexandersongenerator, en jättelik roterande maskin som skapar radiovågen helt mekaniskt. Den är den sista i sitt slag som fortfarande fungerar, och sedan 2004 är hela anläggningen ett av Unescos världsarv.

Varför Sverige byggde en egen station#

I början av 1900-talet gick telegram mellan Europa och Amerika främst genom undervattenskablar. Sverige hade många utvandrare i USA och ett växande behov av förbindelser över Atlanten, men trafiken fick gå via kablar och stationer i andra länder. Under första världskriget visade det sig hur sårbart det var: andra stater kunde läsa, fördröja eller stänga av förbindelserna.

Efter kriget beslutade Kungliga Telegrafverket att bygga en egen station för direkt radiotelegrafi till USA. Den bästa tekniken för riktigt långa avstånd var då mycket långa radiovågor från stora maskinsändare. Valet föll på Alexandersongeneratorn från det amerikanska företaget General Electric, som såldes via Radio Corporation of America (RCA). Platsen blev Grimeton i Halland, på västkusten med fri väg ut över havet mot väster.

Bygget började i november 1922. Den 1 december 1924 började stationen sända telegram till RCA:s mottagarstation i Riverhead på Long Island utanför New York, och den 2 juli 1925 invigdes den officiellt av kung Gustaf V. Ernst Alexanderson själv var med vid invigningen.12 Telegram åt andra hållet, från USA, togs emot vid en separat mottagarstation nära Kungsbacka.1

Så fungerar Alexandersongeneratorn#

En vanlig generator i ett kraftverk ger växelström med frekvensen 50 Hz, alltså 50 svängningar per sekund. En radiosändare behöver tusentals gånger högre frekvens. Alexandersons idé var att bygga en generator som snurrar mycket snabbt och har mycket många magnetiska poler, så att varje varv ger tusentals svängningar.

Hjärtat i maskinen är en rotor: en stålskiva som är 1,6 m i diameter och snurrar med ungefär 2 100 varv per minut. Kanten rör sig då med ca 180 meter per sekund, över 600 km/h. Avståndet mellan den snurrande skivan och den fasta delen runt omkring, statorn, är bara ungefär 1 mm.1 När skivans kant med sina 976 poler passerar statorns spolar svänger magnetfältet i spolarna fram och tillbaka 17 200 gånger per sekund, och det ger en växelström med frekvensen 17,2 kHz (figur 1).3

Alexandersongeneratorns princip Blockschema: en elmotor driver via en växel en stålskiva (rotor) med 976 poler. Rotorns kant passerar statorns spolar och ger en växelström på 17,2 kHz som via en avstämd krets går till antennen. Vätskemotstånd styr motorns varvtal och därmed frekvensen. Elmotor (asynkron) Växel axel Rotor Ø 1,6 m ca 2 100 varv/min Stator Avstämd krets Till antennen 17,2 kHz, 200 kW Vätskemotstånd (vatten + soda) styr varvtalet och därmed frekvensen f = (976 poler ∕ 2) × 35,25 varv per sekund ≈ 17 200 Hz
Figur 1. Alexandersongeneratorns princip. Motorn driver rotorn via en växel. När rotorns poler passerar statorn uppstår en växelström på 17,2 kHz, som leds ut till antennen. Frekvensen beror direkt på varvtalet, så varvtalet måste hållas mycket konstant.

Eftersom frekvensen beror direkt på varvtalet måste maskinen hålla exakt rätt fart. Rotorn drivs av en elmotor via en växel som höjer varvtalet. Motorns fart styrs med stora vätskemotstånd, behållare med vatten och soda där elektroder sänks ned. När sändaren trycker ut ett morsetecken ökar belastningen, och då kopplas ett extra motstånd in så att motorn får mer kraft och varvtalet inte sjunker.4 Hela sändaraggregatet väger ungefär 50 ton och var byggt för 200 kW.14

Våglängden blir då

λ=cf=3·108m/s17200Hz≈17400m

En enda våg är alltså ungefär 17 km lång. Jämför med FM-radio, där våglängden är ca 3 m.

En viktig fördel med generatorn var att den gav en ren, obruten sinusvåg (kontinuerlig våg, eng. continuous wave). De äldre gnistsändarna gav korta, dämpade vågtåg som spred sig över ett brett frekvensområde och störde andra stationer (se Från Maxwell till Marconi). Morsetecknen bildas genom att sändningen slås av och på i takt med punkter och streck, se morsetelegrafi.

Antennen: sex torn och två kilometer tråd#

En antenn strålar bäst när den är ungefär lika stor som en kvarts våglängd eller mer, se Så fungerar en antenn. På 17,2 kHz är en kvarts våglängd ca 4,4 km, alltså mer än 30 gånger högre än tornen (figur 3). Grimetons antenn är därför en kompromiss som gör det bästa av en antenn som är elektriskt mycket kort.

Sex ståltorn, vart och ett 127 m högt, står på rad med 380 m mellanrum.2 När de byggdes var de Sveriges högsta byggnadsverk.1 Högst upp på varje torn sitter en 46 m bred tvärarm. Mellan tvärarmarna löper åtta parallella koppartrådar, ursprungligen tolv, och hela antennen är ca 2,2 km lång (figur 2).15

De långa vågräta trådarna fungerar som en stor toppkapacitans, ett slags elektrisk ”hatt” som gör att mer ström kan flyta i de lodräta delarna. Vid vart och ett av de sex tornen går en lodrät ledare från trådarna ned till marken, och varje ledare slutar i en stor avstämningsspole. Spolarna gör att antennen blir resonant på 17,2 kHz, och genom att strömmen delas upp på sex jordpunkter minskar förlusterna i marken. En sådan antenn kallas multipelavstämd.5 Samma idé med spolar som ”förlänger” en kort antenn används än i dag i bilantenner och kortvågsantenner, se dipol och monopol.

Grimetons antennsystem Schematisk figur. Överst sidovy: sex fackverkstorn på rad, 127 m höga med 380 m mellanrum, bär vågräta antenntrådar. Vid varje torn går en lodrät ledare ned till en avstämningsspole vid marken. Stationshuset ligger vid ena änden. Nederst vy ovanifrån: varje torn har en 46 m bred tvärarm som bär åtta parallella trådar. Stationshus med sändaren 8 trådar (urspr. 12), totalt ca 2,2 km avstämningsspole 127 m 380 m sidovy, ej skalenlig Sedd ovanifrån 46 m tvärarm Tvärarmarna bär åtta parallella koppartrådar mellan tornen
Figur 2. Grimetons antennsystem, schematiskt och inte skalenligt. Överst sett från sidan med de lodräta ledarna och avstämningsspolarna, nederst sett ovanifrån med tvärarmarna och de åtta trådarna.
Kvartsvåglängd jämfört med tornhöjd Liggande staplar i samma skala: en kvarts våglängd på 17,2 kHz är ca 4 360 m, Grimetons torn är 127 m, och som jämförelse Eiffeltornet ca 330 m och en FM-antenn för 100 MHz 0,75 m. Kvarts våglängd, 17,2 kHz ca 4 360 m Eiffeltornet (jämförelse) ca 330 m Grimetons torn 127 m Kvarts våglängd, FM 100 MHz 0,75 m 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Höjd eller längd (m)
Figur 3. Varför antennen blir en kompromiss. En kvartsvågsantenn för 17,2 kHz skulle vara ca 4,4 km hög. Grimetons torn är 127 m, ungefär 3 procent av det. Den långa toppen och avstämningsspolarna kompenserar för det.

Varför så låg frekvens?#

Mycket långa vågor följer jordytan och studsar mellan marken och jonosfären, nästan som i en jättelik vågledare. Signalen blir därför ganska stabil dygnet runt och året om, även över tusentals kilometer. Den tränger också ned några meter i havsvatten, vilket gör längstvåg användbar för att nå ubåtar. Mer om detta finns i markvåg och utbredning på låga frekvenser.

Nackdelarna är att antennerna blir enorma, sändarna kräver stor effekt och mycket lite information får plats. Under 1920-talet upptäckte radioamatörer att kortvåg kunde nå över hela jorden med låg effekt via jonosfären, se radioamatörernas historia. Kortvågsstationerna var billigare och kunde sända mer, och redan i mitten av 1930-talet hade det mesta av den transatlantiska radiotrafiken gått över till kortvåg.5 Grimeton blev alltså omodern bara några år efter att den byggts, och det är en del av förklaringen till att den finns kvar i originalskick.

Från telegrafstation till världsarv#

Grimeton fortsatte att utvecklas. År 1938 installerades kortvågssändare med elektronrör i stationshuset, och telegrafitrafiken med USA pågick fram till 1945.35 År 1960 skrotades den ena av de två Alexandersongeneratorerna.1 Under kalla kriget användes stationen för att sända meddelanden till svenska ubåtar, och antennen används fortfarande för sådan kommunikation.3 På 1960-talet byggdes en ny stationsbyggnad med en 260 m hög mast för kortvåg, FM-radio och tv.5

När den gamla tekniken inte längre behövdes fanns planer på att riva anläggningen. I stället förklarades stationen som byggnadsminne 1996, och 2003 tog Stiftelsen Världsarvet Grimeton över ägandet.15 Den 2 juli 2004 skrevs Varbergs radiostation i Grimeton in på Unescos världsarvslista. Unesco motiverade det med att stationen är ett ovanligt välbevarat exempel på ett tidigt telekommunikationscentrum från tiden före elektroniken.16 Ett besökscentrum öppnade 2005.

Grimetons historia Tidslinje 1920–2030 med händelser: byggstart 1922, trafik till USA 1924, invigning 1925, kortvåg 1938, USA-trafiken slutar 1945, en generator skrotas 1960, ny station 1966, byggnadsminne 1996, ny ägare 2003, världsarv 2004, Alexanderdagen 2026. 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 1922 Byggstart 1924 Trafik till USA 1925 Invigning 1938 Kortvågssändare 1945 USA-trafiken slutar 1960 En generator skrotas 1966 Ny station, 260 m mast 1996 Byggnadsminne 2003 Stiftelsen äger 2004 Världsarv 2026 Alexanderdagen 5 juli
Figur 4. Grimetons historia i korthet, från telegrafistation till världsarv.

Alexanderdagen och andra sändningar#

Varje år startas maskinen på Alexanderdagen, som infaller på söndagen närmast den 2 juli, invigningsdagen 1925. År 2026 var det söndagen den 5 juli, med två sändningar klockan 11 och 15 svensk tid. Uppstarten tar ungefär en halvtimme: maskinen varvas upp och antennen stäms av innan stationen identifierar sig med ”VVV VVV VVV de SAQ SAQ SAQ” och sänder ett kort meddelande i morse.78 Stationen sänder också ett julmeddelande på julaftons morgon och ibland vid andra tillfällen, till exempel FN-dagen den 24 oktober.

Kontrollfrågor#

Varför ville Sverige ha en egen radiostation för trafik till USA på 1920-talet?

Telegrammen till Amerika gick via kablar och stationer i andra länder. Under första världskriget hade det visat sig att andra stater kunde censurera, fördröja eller stänga av trafiken. En egen station gav en direkt och oberoende förbindelse.

Vad är skillnaden mellan en Alexandersongenerator och en gnistsändare?

Gnistsändaren gav korta, dämpade vågtåg som spred sig över ett brett frekvensområde. Alexandersongeneratorn är en roterande maskin som ger en ren, kontinuerlig sinusvåg på en enda frekvens. Det gav längre räckvidd för samma effekt och mindre störningar för andra.

Rotorn har 976 poler. Vilken frekvens får man om den snurrar med 2 115 varv per minut?

f=p·n/120=976·2115/120≈17200 Hz, alltså 17,2 kHz.

Hur lång är en kvarts våglängd på 17,2 kHz, och varför byggde man inte en så hög antenn?

Våglängden är ca 17 400 m, så en kvarts våglängd är ca 4 350 m, alltså drygt 4 km. Det går inte att bygga så höga master. I stället används sex torn på 127 m, en lång vågrät toppkapacitans och avstämningsspolar som gör den korta antennen resonant.

Varför blev Grimeton omodern så snabbt?

Under 1920-talet visade det sig att kortvåg kunde nå över hela jorden via jonosfären med mycket mindre effekt och mindre antenner. Kortvågsstationer var billigare och kunde överföra mer, så redan på 1930-talet hade det mesta av den transatlantiska trafiken flyttat till kortvåg.

När blev Grimeton världsarv, och när kan man höra SAQ sända?

Grimeton skrevs in på Unescos världsarvslista den 2 juli 2004. SAQ sänder varje år på Alexanderdagen, söndagen närmast den 2 juli, och på julafton, ibland också vid andra tillfällen.

  1. IEEE History Center, underlag för IEEE Milestone ”Grimeton Radio Station” (IRST2006-0006): byggstart, rotordata (1,6 m, ca 2 100 varv/min, 180 m/s, 1 mm luftgap), 200 kW, tornens höjd, mottagarstationen vid Kungsbacka, skrotningen 1960, byggnadsminne 1996 och världsarv 2004. ↩↩↩↩↩↩↩↩↩

  2. ERIH, ”World Heritage Grimeton Radio Station”: sex torn på 127 m med 380 m mellanrum, invigningen 2 juli 1925 och Alexandersons närvaro. ↩↩

  3. Store norske leksikon, ”Grimeton radiosender”: 976-polig generator, 200 kW, trafik med USA fram till 1945, ubåtskommunikation och Alexandersons levnadsår. ↩↩↩↩

  4. Föreningen Alexander, ”The Alexanderson transmitter”: aggregatets vikt (ca 50 ton) och vätskemotstånden som styr varvtalet. ↩↩↩

  5. Wikipedia, ”Grimeton Radio Station” (läst 2026-10-24): 46 m tvärarmar, åtta trådar (ursprungligen tolv), multipelavstämd antenn, kortvågssändare 1938, ny station med 260 m mast och Stiftelsen Världsarvet Grimeton som ägare sedan 2003. ↩↩↩↩↩↩

  6. Unesco World Heritage Centre, ”Varberg Radio Station”, objekt nr 1134, inskrivet 2004. ↩

  7. Världsarvet Grimeton, ”Alexanderson Day 2026”: datum 5 juli 2026, sändningar kl. 11 och 15, amatörstationen SK6SAQ. ↩↩

  8. Wikipedia, ”Alexanderson Day”: Alexanderdagen infaller på söndagen närmast den 2 juli; sändningar även på julafton. ↩

Källor och vidare läsning

  1. Unesco World Heritage Centre (2004). Varberg Radio Station (nr 1134). Hämtad 24 oktober 2026.
  2. IEEE History Center / Engineering and Technology History Wiki. Grimeton Radio Station – underlag för IEEE Milestone (IRST2006-0006). Hämtad 24 oktober 2026.
  3. Världsarvet Grimeton (2026). Alexanderson Day 2026. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. Alexander – Grimeton Veteranradios Vänner. The Alexanderson transmitter. Hämtad 24 oktober 2026.
  5. Store norske leksikon. Grimeton radiosender. Hämtad 24 oktober 2026.
  6. European Route of Industrial Heritage (ERIH). World Heritage Grimeton Radio Station. Hämtad 24 oktober 2026.
  7. Wikipedia. Grimeton Radio Station. Sekundärkälla, använd för antennens tvärarmar och trådantal. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

GrundFrån Maxwell till MarconiHur radion växte fram: Maxwells teori, Hertz bevis, Marconis första trådlösa förbindelser, elektronröret och rundradions genombrott omkring 1920.FördjupningMarkvåg och utbredning på låga frekvenserHur radiovågor följer marken och havet på VLF, LF och MF: markens ledningsförmåga, dämpning med avståndet, mellanvåg dag och natt samt vågledaren jord–jonosfär som SAQ i Grimeton och ubåtskommunikation utnyttjar.GrundMorsetelegrafi (CW)Morsekoden som tabell, träd och tidsdiagram: alla tecken inklusive Å, Ä och Ö, prosigner, punktens och strecket längd, ord per minut, Koch och Farnsworth, nycklar och varför telegrafi fortfarande används.GrundRadio i Sverige: från Radiotjänst till DAB+Svensk rundradio från försöken 1923 och AB Radiotjänst 1925 via Motala, FM och Radio Nord till närradio, kommersiell radio, digital radio och tv:s genombrott.GrundFrån Televerket till PTS: svensk telekommunikationSvensk telekommunikation från Telegrafverket 1853 via de första mobilsystemen MTA, MTB och MTD, NMT 1981 och GSM 1992 till Telia, PTS och dagens mobilnät.GrundTidslinje: radion från 1820 till 2026Ett urval av ca 115 händelser i radions och telekommunikationens historia, med internationella och svenska årtal i tabeller och tre stora figurer, från Ørsteds kompassnål 1820 till MCF och SWEN 2026.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Grimeton och SAQ – världsarvet i Varberg. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/historia/grimeton/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Grimeton och SAQ – världsarvet i Varberg. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/historia/grimeton/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.