Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Radions historia

Radioamatörernas historia

Från experimentörer med hemmabyggda gnistsändare till kortvågens upptäckt, ARRL, IARU och SSA 1925, den första amatörsatelliten OSCAR 1 och digitala moder som FT8.

Grund6 min läsningGranskad 25 oktober 2026
Innehåll
  1. Experimentörerna
  2. Radio Act 1912
  3. ARRL och amatörernas förening
  4. Kortvågens upptäckt
  5. IARU och SSA 1925
  6. Amatörer under krigen
  7. Amatörsatelliter: OSCAR 1
  8. Nya band, nya sätt att sända
  9. Kontrollfrågor

Radioamatörer har funnits lika länge som radion själv. När tekniken var ny byggde nyfikna människor egna sändare och mottagare, och de visade ofta vägen: det var amatörer som gjorde kortvågen känd, byggde den första amatörsatelliten och i dag testar nya digitala metoder. Artikeln följer deras historia från de första experimenten till i dag, med särskild blick på Sverige.

Experimentörerna#

När Marconis system blev känt byggde unga människor, ofta pojkar, egna gnistsändare och kohärermottagare av enkla delar, se Från Maxwell till Marconi. De skickade morsetecken till varandra och lyssnade på fartyg och stationer. Eftersom alla sände på samma vågor blev det snart trängsel och störningar, och myndigheterna började reglera etern.

Radio Act 1912#

I USA undertecknades Radio Act den 13 augusti 1912, och den trädde i kraft den 13 december samma år. Lagen reglerade amatörverksamheten och hänvisade amatörerna till våglängder under 200 m. Sådana korta vågor trodde man då var föga användbara för förbindelser över långa avstånd. Våglängden 200 m motsvarar frekvensen f=c/λ=3·108/200=1,5MHz. Våglängder under 200 m motsvarar alltså frekvenser över 1,5 MHz (figur 1).

Amatörernas våglängder Logaritmisk våglängdsaxel från 100 000 m till 1 m med motsvarande frekvens från 3 kHz till 300 MHz. Området under 200 m, som Radio Act 1912 pekade ut för amatörer, är skuggat. Markerat är Grimeton (17,4 km), Motala (ca 1 590 m) och amatörbanden 160, 80, 40, 20, 10 och 2 m. Under 200 m: amatörernas våglängder enligt Radio Act 1912 100 000 m 3 kHz 10 000 m 30 kHz 1 000 m 300 kHz 100 m 3 MHz 10 m 30 MHz 1 m 300 MHz 160 m 80 m 40 m 20 m 10 m 2 m amatörband Grimeton 17,4 km Motala ca 1 590 m Frekvens och våglängd hänger ihop med f = c ∕ λ. Långa vågor betyder låga frekvenser.
Figur 1. Amatörernas våglängder. Området under 200 m, som 1912 pekades ut för amatörer, motsvarar frekvenser över 1,5 MHz. Grimetons 17 kHz och Motalas 189 kHz ligger långt till vänster, medan dagens amatörband på kortvåg (160–10 m) och 2 m ligger i det skuggade området.

ARRL och amatörernas förening#

Den 6 april 1914 bildades American Radio Relay League (ARRL) i Hartford i USA. Föreningen samlade amatörer som ville förmedla meddelanden vidare från station till station, och i december 1915 kom första numret av medlemstidningen QST.1 ARRL finns kvar än i dag.

Kortvågens upptäckt#

Amatörerna hade tvingats till korta våglängder, och där gjorde de en överraskande upptäckt: korta vågor kan nå mycket långt, trots låg effekt och enkla antenner. Orsaken är att kortvåg kan reflekteras mot jonosfären, se kortvågsutbredning och jonosfären.

I december 1921 genomfördes ett försök att höra amerikanska amatörstationer över Atlanten. Paul Godley (2ZE) lyssnade i Ardrossan i Skottland, och över två dussin amatörstationer hördes. Stationen 1BCG kom att förknippas med proven.2 Den första tvåvägskontakten över Atlanten kom 1923 mellan Connecticut och Frankrike.2

Resultatet förändrade radions teknik. Kortvågsstationer var billigare att bygga än de gigantiska långvågsanläggningarna, och snart hade stora delar av långdistanstrafiken flyttat till kortvåg. Det gjorde stationer som Grimeton omoderna redan under 1930-talet.

IARU och SSA 1925#

Med den snabba utvecklingen behövde amatörerna samarbeta över gränserna. Den internationella amatörradiounionen (IARU) bildades i Paris i april 1925. Konstitutionen antogs den 17 april och bildandet ratificerades den 18 april, med 23 länder.3

Samma år tog den svenska amatörföreningen form. SSA:s initiativtagare sammanträdde i Stockholm den 28 augusti 1925.4 Föreningen heter i dag Sveriges Sändareamatörer. Redan 1923 bildades enligt lokala källor Arvidsjaurs radioklubb, som beskrivs som Sveriges första radioamatörklubb.5

Amatörer under krigen#

Under krigsåren begränsades eller stoppades amatörverksamheten i många länder, men amatörernas kunskaper kom till nytta. Erfarna amatörer behövdes som radiotelegrafister och tekniker. Mer om radions roll i krig och beredskap finns i Radio i krig och beredskap, och i dag har amatörer en roll i beredskap och nödtrafik.

Amatörsatelliter: OSCAR 1#

Den 12 december 1961 sköts OSCAR 1 upp, den första satelliten byggd av radioamatörer (figur 2). Den sände på 144,983 MHz, i 2 m-bandet, och var enkel: en liten sändare på 140 mW skickade morsetecknen ”HI” om och om igen. Drygt tre veckor senare, den 3 januari 1962, blev satelliten tyst, och den 31 januari 1962 brann den upp i atmosfären.

OSCAR 1 Överst en satellit som sänder morsetecknen H och I som punkter: fyra punkter, paus och två punkter. Nederst ett tidsschema från 12 december 1961 till 31 januari 1962: satelliten sände till 3 januari och var tyst därefter. OSCAR 1 H I morsetecknen ”HI” 144,983 MHz sändare 140 mW 2 m-bandet sände ”HI” tyst, i omloppsbana 12 dec 19 dec 26 dec 2 jan 9 jan 16 jan 23 jan 30 jan Uppskjutning 12 dec 1961 Tyst 3 jan 1962 Brinner upp 31 jan
Figur 2. OSCAR 1:s korta liv. Satelliten sände ”HI” med 140 mW på 144,983 MHz i drygt tre veckor, och brann sedan upp efter ungefär sju veckor i omloppsbana.

Det är därför bandet kallas 2 m-bandet. Amatörer använder det än i dag, se satelliter och rymden.

Nya band, nya sätt att sända#

Vid världsradiokonferensen WARC-79 fick amatörerna tillgång till tre nya band: 30, 17 och 12 m. Det internationella kravet på morsekunskap för att få sända under 30 MHz avskaffades 2003. Hur det ser ut i Sverige i dag beskrivs i bli radioamatör. År 2017 slog FT8 igenom, en digital trafikmetod som fungerar med mycket svaga signaler, se digitala trafiksätt. Amatörer fortsätter alltså att utveckla tekniken, nu med hjälp av datorer, SDR-mottagare och satelliter.

Amatörradions milstolpar Tidslinje 1910–2040: Radio Act 1912, ARRL 1914, transatlantiska proven 1921, tvåvägskontakt och Arvidsjaurs radioklubb 1923, IARU och SSA 1925, OSCAR 1 1961, WARC-79, slutet på morsekravet 2003 och FT8 2017. 2017 FT8 slår igenom 2003 Morsekravet avskaffas 1979 WARC-79 1961 OSCAR 1 1925 SSA, Stockholm 1925 IARU, Paris 1923 Arvidsjaurs radioklubb 1923 Tvåvägs över Atlanten 1921 Transatlantiska proven 1914 ARRL bildas 1912 Radio Act (USA) 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040
Figur 3. Amatörradions milstolpar. Från Radio Act 1912 till FT8 2017.

Kontrollfrågor#

Vad gjorde USA:s Radio Act 1912 för amatörerna?

Den trädde i kraft den 13 december 1912 och hänvisade amatörerna till våglängder under 200 m, vilket motsvarar frekvenser över 1,5 MHz.

Vilken frekvens motsvarar våglängden 200 m?

f=c/λ=3·108/200=1,5·106 Hz, alltså 1,5 MHz.

Vad visade de transatlantiska proven i december 1921?

Över två dussin amerikanska amatörstationer hördes i Ardrossan i Skottland. Det visade att korta vågor kunde nå över Atlanten även med låg effekt.

När bildades IARU, och hur många länder var med?

I Paris i april 1925: konstitutionen antogs den 17 april och bildandet ratificerades den 18 april. Det var 23 länder.

Vad var OSCAR 1, och hur länge fungerade den?

Den första amatörsatelliten, uppskjuten den 12 december 1961. Den sände ”HI” på 144,983 MHz med 140 mW, blev tyst den 3 januari 1962 och brann upp den 31 januari 1962.

Varför blev kortvågsstationer vanligare än långvågsstationer som Grimeton?

Kortvågsstationer var billigare att bygga, och korta vågor kan nå långt via jonosfären även med låg effekt. Amatörernas upptäckt visade att tekniken fungerade.

  1. ARRL bildades i Hartford den 6 april 1914, och QST utkom första gången i december 1915. ↩

  2. ARRL, ”Transatlantic Tests”: Paul Godley (2ZE) i Ardrossan i december 1921, stationen 1BCG, över två dussin hörda amatörstationer, och första tvåvägskontakten 1923. ↩↩

  3. IARU bildades i Paris: konstitutionen antogs 17 april och bildandet ratificerades 18 april 1925, med 23 länder. ↩

  4. SSA, ”Historisk dag för SSA – 28 augusti 1925”. ↩

  5. Arvidsjaurs kommun, ”100 år sedan Sveriges första radioamatörklubb bildades i Arvidsjaur”. Lokal källa; uppgiften bör kontrolleras mot SSA:s historik. ↩

Källor och vidare läsning

  1. American Radio Relay League (ARRL). Transatlantic Tests. Proven i december 1921 och den första tvåvägskontakten över Atlanten 1923. Hämtad 24 oktober 2026.
  2. Sveriges Sändareamatörer (SSA). Historisk dag för SSA – 28 augusti 1925. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. Arvidsjaurs kommun (2024). 100 år sedan Sveriges första radioamatörklubb bildades i Arvidsjaur. Lokal sekundärkälla. Uppgiften om vilken klubb som var först bör kontrolleras mot SSA:s historik. Hämtad 25 oktober 2026.

Läs vidare

GrundVad är amatörradio?Amatörradio är en egen radiotjänst för självutbildning, kommunikation och tekniska experiment, utan vinstsyfte. Här är vad radioamatörer gör, vad som gäller och hur hobbyn är organiserad.GrundFrån Maxwell till MarconiHur radion växte fram: Maxwells teori, Hertz bevis, Marconis första trådlösa förbindelser, elektronröret och rundradions genombrott omkring 1920.GrundGrimeton och SAQ – världsarvet i VarbergRadiostationen i Grimeton utanför Varberg byggdes 1922–1924 för telegrafi till USA. Dess Alexandersongenerator på 17,2 kHz är den sista fungerande i världen och ett världsarv sedan 2004.FördjupningKortvågsutbredning: MUF, LUF och hoppHur signaler på kortvåg studsar mellan jonosfär och mark: sekantlagen och MUF, skip-zon och skip-avstånd, flerhopp, LUF, NVIS för regional täckning, gråzon och vilket band som fungerar när.FördjupningAmatörsatelliter, ISS och EMESå använder radioamatörer rymden: satelliter i låg bana, geostationära QO-100, rymdstationen ISS och ARISS, jord–måne–jord-trafik (EME). Med Dopplereffekt, banprediktering och dämpning som räkneexempel.GrundTidslinje: radion från 1820 till 2026Ett urval av ca 115 händelser i radions och telekommunikationens historia, med internationella och svenska årtal i tabeller och tre stora figurer, från Ørsteds kompassnål 1820 till MCF och SWEN 2026.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Radioamatörernas historia. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/historia/radioamatorernas-historia/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Radioamatörernas historia. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/historia/radioamatorernas-historia/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.