Från Televerket till PTS: svensk telekommunikation

Sveriges telekommunikation började med ett statligt verk som byggde telegraf- och telefonlinjer och slutade i dagens konkurrensutsatta mobilmarknad med flera operatörer och en egen tillsynsmyndighet. På vägen dit kom mobiltelefonin, som gjorde radiovågor till något som nästan alla använder varje dag. Den här artikeln följer utvecklingen från Telegrafverket till PTS.

Från telegraf till telefon#

Telegrafverket bildades 1853 och fick 1953 namnet Televerket.¹ Det var en statlig organisation som byggde och drev telegraf- och telefonnät. Även radion låg inom verkets ansvar: Telegrafverket beslutade att bygga radiostationen i Grimeton för trafik till USA, se Grimeton och SAQ. I mer än hundra år var det alltså samma organisation som drev kabelnäten, byggde radiostationer och utvecklade nya tjänster.

De första mobilsystemen: MTA, MTB och MTD#

Mobiltelefoni betyder att telefonsamtal går via radio i stället för via en kabel hela vägen till användaren. Sverige fick tre egna system innan det nordiska NMT kom, och de visar hur utvecklingen gick mot allt högre frekvenser:²

Tabell 1. De första svenska mobiltelefonsystemen.

De tidiga systemen hade få radiokanaler, vilket begränsade hur många samtal som kunde pågå samtidigt. Att dela in landet i små celler som återanvänder samma frekvenser kom senare, se så fungerar ett mobilnät.

NMT: ett nordiskt system#

Nordisk mobiltelefon (NMT) var ett gemensamt system för de nordiska länderna. NMT var analogt, det vill säga att rösten skickades som en analog FM-signal, och det använde cellstruktur där telefonen automatiskt byter basstation när man förflyttar sig (en så kallad överlämning, eng. handover). NMT 450 låg i 450 MHz-bandet, och senare kom NMT 900 på högre frekvens.³

NMT öppnade i Sverige den 1 oktober 1981. Saudiarabien var först i världen, med den 1 september 1981.⁴ Eftersom systemet var gemensamt kunde telefonen användas i flera nordiska länder, vilket var ovanligt för sin tid.

GSM: Europa får ett gemensamt system#

Under 1980-talet arbetade europeiska länder fram ett gemensamt, digitalt mobilsystem: GSM. Digital överföring ger bättre ljudkvalitet, bättre utnyttjande av frekvenserna och möjlighet till kryptering, se digitalisering av ljud. Östen Mäkitalo och Laila Ohlgren på Televerket hade framträdande roller i arbetet.⁵

GSM startade i Sverige den 1 september 1992, då de två nya operatörerna Europolitan och Comviq öppnade sina nät. Televerkets nät följde ungefär två månader senare.⁶ Det innebar att konkurrens i mobilnät fanns i Sverige redan från början för den nya tekniken.

Från Televerket till Telia och PTS#

I början av 1990-talet ändrades den svenska telemarknaden. Televerkets uppgifter delades upp i flera delar:

• Telestyrelsen bildades den 1 juli 1992 som myndighet. Den bytte den 1 mars 1994 namn till Post- och telestyrelsen (PTS), som i dag ansvarar för tillstånd och frekvensplan, se svensk reglering.⁷
• Teracom knoppades av 1992 och fick ansvar för sändarnäten för radio och tv, se radio i Sverige.⁸
• Telia AB bildades den 1 juli 1993 av Televerket och blev operatören. Bolaget börsnoterades den 13 juni 2000 och blev 2002 TeliaSonera.⁹

Uppdelningen betydde att staten som regelskrivare, som nätägare och som operatör inte längre var samma organisation. Det är en förutsättning för dagens system, där flera operatörer bygger egna mobilnät med tillstånd från PTS, se tillstånd och tilldelning.

Mobilrevolutionen, fiber och 5G#

Efter GSM följde nya generationer, se mobilnätens generationer. I slutet av 2009 öppnade det första LTE-nätet i Stockholm, och i början av 2020-talet auktionerades spektrum för 5G, se 5G NR och mobilbanden i Sverige. Parallellt byggdes fiber ut för att binda samman master och hem. Svensk industri, med Ericsson i spetsen, kom att spela en stor roll för utvecklingen av mobiltelefonin.

Kontrollfrågor#