Organisationer, myndigheter och källor
Vem gör vad inom radion? Svenska myndigheter, internationella organisationer och föreningar med uppdrag och webbplatser, var du hittar primärkällorna och hur du bedömer och anger källor.
Innehåll
Radiofrågor hanteras av många organisationer. Någon bestämmer vilka frekvenser som får användas, någon annan tar fram tekniska standarder, en tredje ansvarar för att utrustning inte stör och en fjärde sköter nödtrafiken. Den här artikeln är en uppslagsartikel: den visar vem som gör vad, var du hittar deras egna dokument och hur du bedömer och anger källor.
Så hänger det ihop#
Reglerna för radio byggs i flera lager (figur 1). Överst finns ITU, där världens länder är överens om vilka tjänster som får använda vilka band (se ITU och Radioreglementet). I Europa samordnar CEPT och EU hur banden används (se europeisk harmonisering). I Sverige skriver riksdagen lagar och regeringen förordningar, och Post- och telestyrelsen (PTS) beslutar föreskrifter och tillstånd (se svensk reglering). Vid sidan av detta skriver standardiseringsorganen de tekniska standarder som radioutrustning byggs efter.
Svenska myndigheter och organisationer#
Tabell 1 går igenom de svenska aktörer som oftast dyker upp i radiosammanhang. Beskrivningarna är korta och gäller uppdraget i förhållande till radio. Mer finns på myndigheternas egna webbplatser.1
Tabell 1. Svenska myndigheter och organisationer med koppling till radio. Webbplatsen är den som artikeln hänvisar till, och den kan ändras.
| Organisation | Ansvar kopplat till radio | Webbplats | Läs mer |
|---|---|---|---|
| Post- och telestyrelsen (PTS) | Övervakar elektroniska kommunikationer och post. Ansvarar för frekvensplanen, tillstånd att använda radiosändare, undantag från tillståndsplikt och utredning av radiostörningar. | pts.se | Svensk reglering |
| Elsäkerhetsverket | Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet (EMC): elektrisk utrustning ska inte störa annan utrustning. Marknadskontroll enligt EMC-förordningen, och här anmäler du en störande produkt. | elsakerhetsverket.se | Vad är EMC? |
| Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) | Strålskydd. Ger bland annat allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSMFS 2008:18). | stralsakerhetsmyndigheten.se | Exponering och gränsvärden |
| Arbetsmiljöverket | Föreskrifter om arbetsmiljö. AFS 2023:10 gäller bland annat elektromagnetiska fält för arbetstagare. | av.se | Exponering och gränsvärden |
| Myndigheten för civilt försvar (MCF) | Samhällets beredskap och civilt försvar, tidigare MSB. Äger Rakel och fick 2026 tillstånd för det planerade SWEN i 700 MHz-bandet. | mcf.se | Rakel |
| Länsstyrelserna | Regionala statliga myndigheter i länen. Informerar bland annat om provtutning av utomhusvarningen. | Länsstyrelsen Halland, 2026-09-07 | Radio i krig och beredskap |
| Transportstyrelsen | Transporter på väg, järnväg, till sjöss och i luften. Rapporterade 2025 om ökade GNSS-störningar i Östersjöområdet. | transportstyrelsen.se | GNSS-störningar |
| Sjöfartsverket | Håller farlederna tillgängliga och säkra och ansvarar för sjö- och flygräddning. Här registreras nödsändare. | sjofartsverket.se | Sjöfartsradio |
| LFV (Luftfartsverket) | Flygtrafiktjänst, till exempel flygtrafikledning för civil och militär luftfart. Ägs av staten. | lfv.se | Luftfartsradio |
| Kustbevakningen | Sjöövervakning och sjösäkerhet. Publicerade i juli 2025 råd till sjöfarare vid GNSS-störningar. | kustbevakningen.se | GNSS-störningar |
| Försvarsmakten | Sveriges militära försvar. Undantagen från tillståndsplikten för radiosändare enligt lagen om elektronisk kommunikation. | forsvarsmakten.se | Radio i krig och beredskap |
| Försvarets radioanstalt (FRA) | Signalspaning för underrättelseändamål, bildad 1942. Undantagen från tillståndsplikten enligt lagen om elektronisk kommunikation. | fra.se | Radio i krig och beredskap |
| Försvarets materielverk (FMV) | Anskaffar utrustning till Försvarsmakten. Undantagen från tillståndsplikten och marknadskontrollmyndighet enligt EMC-förordningen för Försvarsmakten m.fl. | fmv.se | Svensk reglering |
| SMHI | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Driver tolv väderradarstationer. | smhi.se | Väderradar och vädersatelliter |
| Lantmäteriet | Nationell kartmyndighet. Driver SWEPOS, ett nät av referensstationer för satellitpositionering. | lantmateriet.se | GNSS |
| RISE | Statligt forskningsinstitut. Är riksmätplats för tid och frekvens (UTC(SP)) i Borås. | ri.se | Tid- och frekvensnormaler |
| Rymdstyrelsen | Statlig myndighet för rymdverksamhet och kontaktpunkt för internationellt rymdsamarbete. | rymdstyrelsen.se | Jordobservation och rymdforskning |
| Boverket | Regler om byggande. Beskriver bland annat när master och torn kräver bygglov. | Boverket om bygglov för master | Antenner för hemmabruk |
Figur 2 visar samma myndigheter sorterade efter vad de gör. Det är ofta en bättre ingång än myndighetens namn: fråga först vad du vill veta och gå sedan till rätt aktör.
Internationella organisationer#
Radiovågor följer inte landsgränser, så mycket av arbetet sker internationellt. Några organisationer skriver regler, andra standarder och andra råd eller vetenskap. Det är viktigt att veta vilken sort det är, eftersom det avgör hur bindande dokumenten är.
Tabell 2. Internationella och europeiska organisationer.
| Organisation | Vad den gör | Dokument du kan möta | Webbplats |
|---|---|---|---|
| ITU (International Telecommunication Union) | FN:s organ för digitala tekniker, med sektorerna ITU-R (radiokommunikation), ITU-T (standardisering) och ITU-D (utveckling). | Radioreglementet och ITU-R:s rekommendationer, till exempel P.525 om fri rymd-dämpning. | itu.int |
| CEPT (European Conference of Postal and Telecommunications Administrations) | Europeiskt samarbete mellan nationella myndigheter med 46 medlemsländer per januari 2026.3 Kommittén ECC (Electronic Communications Committee) arbetar med radio och telekommunikation, och ECO (European Communications Office) är dess permanenta sekretariat. | ECC-beslut, ECC-rekommendationer och ECC-rapporter, som du kan söka i ECC:s dokumentdatabas docdb.cept.org. | cept.org/ecc |
| EU (Europeiska unionen) | Bindande regler för medlemsländerna, bland annat radioutrustningsdirektivet 2014/53/EU som i Sverige genomförts med radioutrustningslagen (2016:392). | Direktiv, förordningar och genomförandebeslut i EUR-Lex. | eur-lex.europa.eu |
| ETSI | Tar fram standarder för system, tillämpningar och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. | Standarder som EN 300 401 för DAB. | etsi.org |
| 3GPP (3rd Generation Partnership Project) | Samordnar sju standardiseringsorgan som tar fram de tekniska specifikationerna för mobilnät. | Tekniska specifikationer (TS) och rapporter för GSM, LTE och 5G. | 3gpp.org |
| IEEE | Fackorganisation för ingenjörer som också tar fram standarder. | Standarder som IEEE 802.11 för Wi-Fi. | ieee.org |
| ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) | Oberoende organisation som ger vetenskapliga råd om hur icke-joniserande strålning påverkar människors hälsa. | Riktlinjer för exponering för radiofrekventa fält. | icnirp.org |
| IARU (International Amateur Radio Union) | Världsorganisation för radioamatörer som sedan 1925 verkat för att skydda amatörbanden. Den har tre regioner, och Sverige tillhör region 1. | Bandplaner och tekniska rekommendationer. | iaru.org |
| ESA (European Space Agency) | Europeisk rymdorganisation med bland annat jordobservation och rymdforskning. Kör Sentinel-1 och SMOS. | Datablad och rapporter om satelliter. | esa.int |
| EUSPA (EU Agency for the Space Programme) | Genomför EU:s rymdprogram, som omfattar Galileo och EGNOS. | Tjänstebeskrivningar, till exempel om Galileo OSNMA. | euspa.europa.eu |
Dessutom har sjöfart och luftfart egna internationella organ, IMO (sjöfart) och ICAO (civil luftfart). Se sjöfartsradio och luftfartsradio. Standarderna är i sig inte bindande. Däremot är de ofta det sätt en tillverkare visar att utrustningen uppfyller kraven (se radioutrustning och CE).
Föreningar och frivilligorganisationer#
Mycket av det praktiska arbetet med radio i Sverige görs av föreningar. Radioamatörerna har en egen organisation, och en frivillig försvarsorganisation utbildar personal för radio och ledningsstöd.
Tabell 3. Föreningar och frivilligorganisationer.
| Organisation | Vad den gör | Webbplats | Läs mer |
|---|---|---|---|
| Sveriges Sändareamatörer (SSA) | Svensk förening för radioamatörer. Dess initiativtagare sammanträdde i Stockholm den 28 augusti 1925. | ssa.se, om 1925 | Bli radioamatör |
| Frivilliga Radioorganisationen (FRO) | Frivillig försvarsorganisation som utbildar personal för radio och ledningsstöd. Man behöver inte vara radioamatör. | fro.se | Beredskap och nödtrafik |
| IARU region 1 | Regional del av IARU med bandplaner för bland annat Europa. | iaru-r1.org | Amatörbanden |
| ARRL (American Radio Relay League) | Amerikansk radioamatörorganisation, bildad 1914. Ger ut tidningen QST. | arrl.org | Radioamatörernas historia |
Dokumenttyper och hur bindande de är#
Det är lätt att blanda ihop olika sorters dokument. Ett ECC-beslut kan låta bindande men är det inte på samma sätt som en lag, och en standard är ingen lag. Tabell 4 visar de vanligaste typerna.
Tabell 4. Dokumenttyper, vem som utfärdar dem och hur bindande de är.
| Typ | Utfärdas av | Bindande? | Exempel |
|---|---|---|---|
| Lag | Riksdagen | Ja | Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation, radioutrustningslag (2016:392) |
| Förordning | Regeringen | Ja | Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet |
| Föreskrift | Myndighet, till exempel PTS | Ja | PTSFS 2025:1 om undantag från tillståndsplikt |
| Allmänna råd | Myndighet | Nej, vägledning | PTSFS 2025:2 (frekvensplanen), SSMFS 2008:18 (exponering) |
| EU-direktiv och genomförandebeslut | EU | Ja, direktiv genomförs i svensk lag | Radioutrustningsdirektivet 2014/53/EU |
| Radioreglementet | ITU, via världsradiokonferenserna | Ja, som fördrag mellan länder | Frekvenstabellen i artikel 5 |
| ITU-R-rekommendation | ITU-R | Nej, rekommendation | Rec. ITU-R P.525 |
| ECC-beslut, -rekommendation, -rapport | CEPT/ECC | Frivilligt för varje land att genomföra | ERC/REC 70-03 om kortdistansradio |
| Standard | ETSI, 3GPP, IEEE m.fl. | Frivillig i sig | ETSI EN 300 401 (DAB), IEEE 802.11 |
Var hittar jag svaret?#
När du letar efter en uppgift är det bäst att gå direkt till den som utfärdar dokumentet. Tabell 5 visar några vanliga frågor och var du hittar primärkällan.
Tabell 5. Vanliga frågor och rätt källa. Webbadresserna kan ändras, så sök på organisationens namn om länken inte fungerar.
| Fråga | Gå till | Länk |
|---|---|---|
| Vad säger lagen om radiosändare? | Sveriges riksdag, lag (2022:482) | data.riksdagen.se |
| Hur anmäler jag en radiostörning? | PTS | radiostorning.pts.se |
| Vad säger PTS om störsändare? | PTS | pts.se/radio/radiostorningar/storsandare |
| Vilka mobilband har auktionerats? | PTS | pts.se, genomförda auktioner |
| Vilka nyheter har PTS om frekvenser? | PTS | pts.se, nyheter |
| Hur anmäler jag en störande elektrisk produkt? | Elsäkerhetsverket | elsakerhetsverket.se |
| Vad gäller för GNSS-störningar? | Transportstyrelsen och Kustbevakningen | Transportstyrelsen, 2025-09-04, Kustbevakningen |
| Hur registrerar jag en nödsändare till sjöss? | Sjöfartsverket | sjofartsverket.se, registrering av nödsändare |
| Hur fungerar väderradar? | SMHI | smhi.se, radar |
| Hur fungerar svensk tid? | RISE | ri.se, svensk tid |
| Vilka band har MCF fått för SWEN? | PTS | pts.se, MCF får tillstånd |
| Var läser jag om namnbytet MSB till MCF? | Regeringen | regeringen.se, pressmeddelande |
Så bedömer du en källa#
Alla källor är inte lika pålitliga, och rätt källa beror på vad du vill veta (figur 3). För en regel är lagtexten bäst. För att förstå en teknik är en lärobok eller en uppslagsartikel ofta enklare. För en nyhet är en myndighets pressmeddelande bättre än ett forum.
Fråga dig själv:
- Vem har skrivit det? Är det en myndighet, ett forskningsinstitut, en organisation, ett företag eller en privatperson?
- När? Regler, frekvenser och organisationer ändras. Ett dokument från 2010 kan vara inaktuellt.
- Vad är källan? Gäller uppgiften en tolkning eller en egen mätning, och finns det en hänvisning till originalet?
- Går det att kontrollera? Hittar du samma uppgift hos en annan oberoende källa?
- Är uppgiften exakt? Siffror ska ha enhet och tidsangivelse, till exempel ”per oktober 2026”.
Sekundärkällor som Wikipedia är bra för bakgrund och för att hitta en primärkälla via referenserna, men de bör inte vara den slutliga källan till en regel eller ett värde.
Så anger du källan#
Skriv så att en läsare kan hitta samma dokument. Ange utgivare, titel, år eller datum, webbadress och datum då du besökte sidan. Ett exempel på format:
Utgivare (år). Titel. Besökt ÅÅÅÅ-MM-DD, https://...
I Kunskapsbanken har varje artikel en källista längst upp och fotnoter för enskilda uppgifter. Datumet för när artikeln granskades står under rubriken. Uppgifter som kan ändras har en tidsangivelse.
-
Beskrivningarna av uppdragen bygger på respektive organisations egen webbplats, besökt 2026-10-25, och på de artiklar i Kunskapsbanken som länkas i högerkolumnen och som anger egna källor. ↩
-
Regeringen, pressmeddelande ”MSB blir Myndigheten för civilt försvar”: namnbytet gäller från 2026-01-01, riksdagen beslutade 2025-11-05 och regeringen meddelade 2025-11-19. ↩
-
Wikipedia, ”European Conference of Postal and Telecommunications Administrations”, besökt 2026-10-25 (sekundärkälla): 46 medlemsländer per januari 2026, ECC bildades i september 2001 genom en sammanslagning av ECTRA och ERC, och ECO är ECC:s permanenta sekretariat. ↩