Försvaret, totalförsvaret och spektrum

Försvaret behöver radio för ledning, sensorer och navigering. Dess frekvensanvändning syns ändå sällan i tillståndsregister och i frekvensplanens tabeller. Artikeln förklarar på öppen och konceptuell nivå hur totalförsvaret är uppbyggt, varför Försvarsmakten har en särställning i spektrumet, hur civil och militär användning samordnas och vad NATO-medlemskapet betyder för frekvensfrågor. Den anger inga frekvenser för militära system och beskriver inte hur de fungerar.

Vad är totalförsvar?#

Enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap, så som PTS citerar den 2019, är totalförsvar ”all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig”. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.¹ Det militära försvaret leds av Försvarsmakten. Det civila försvaret är de delar av samhället som måste fungera också under kris och krig, till exempel elektronisk kommunikation.

PTS är bevakningsansvarig myndighet för elektronisk kommunikation och har ”det övergripande planeringsansvaret för att totalförsvarets behov tillgodoses i höjd beredskap”. I sin inriktning 2020–2025 sätter PTS bland annat som mål att myndigheten ska kunna hantera den spektrumverksamhet som behövs under höjd beredskap, och att sektorn vid höjd beredskap ska kunna hantera svåra påfrestningar utan större avbrott.¹

Tabell 1. Några begrepp.

Försvarsmaktens särställning i spektrumet#

Den som vill sända radio i Sverige behöver i regel tillstånd från PTS eller stöd av ett undantag. Några myndigheter behöver inget tillstånd alls: Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA), samt Försvarets materielverk (FMV) när verksamheten sker på uppdrag av Försvarsmakten eller FRA (3 kap. 3 § lagen om elektronisk kommunikation).² Försvarsmakten är därmed en egen spektrumanvändare vid sidan av tillståndssystemet. Läs mer om systemet och om ändringar som träder i kraft 2027-01-01 i Svensk reglering.

Frekvensplanen tar hänsyn till detta. I sin inledning anger den att militär användning kan förekomma i frekvensband upp till 87,5 MHz.³ Någon förteckning över militära system finns inte i det material som den här artikeln bygger på, och artikeln anger inga sådana frekvenser.

Särställningen är en regel om tillstånd, inte om fysik. Tre saker följer av det.

• Störning ser inte juridisk status. En mottagare störs lika mycket vare sig sändaren har tillstånd eller är undantagen. Samordning behövs därför i båda riktningarna. Se Radiostörningar.
• ”Försvar” är ingen radiotjänst. Militär användning sker inom flera radiotjänster, se Radiotjänster.
• Särställningen gäller inte alla. Föreningar, företag och privatpersoner omfattas inte.

Vad försvaret behöver av spektrum#

På en allmän nivå har försvaret samma slags behov som andra stora användare: att kunna föra samtal och data mellan förband och ledning, att upptäcka och följa objekt med radar och andra sensorer, att navigera och hålla tid, och att öva. Övning är en egen spektrumfråga, eftersom utrustning som används på övningsplatser påverkar och påverkas av omgivningen på samma sätt som i skarpt läge.

Vilka frekvensområden som passar för vilket behov följer av fysiken, inte av organisationen. Tre samband räcker som orientering:

• En antenn ska vara i storleksordning en halv våglängd, $\lambda /2=c/(2f)$. Vid 10 MHz blir det ca 15 m och vid 10 GHz ca 1,5 cm. Se Frekvens och våglängd.
• Den bandbredd som går att använda växer med frekvensen. Som tumregel kan en antenn eller ett filter klara en relativ bandbredd i storleksordningen 1 procent, så $B\approx \mathrm{0,01}f$. Det blir ca 100 kHz vid 10 MHz men ca 100 MHz vid 10 GHz.
• Lägre frekvenser går längre över horisonten och runt hinder. Högre frekvenser ger smalare strålar och mer bandbredd men kortare räckvidd. Se kortvågsutbredning och VHF- och UHF-utbredning.

Därför finns både låga och höga frekvensområden i all stor radioanvändning, civil som militär. Det är en del av förklaringen till att många användare vill åt samma delar av spektrumet, se Spektrumets framtid.

Civil och militär samordning#

Delning kan ske i frekvens, i rum och i tid, se Spektrumets framtid. Öppna källor visar några exempel på hur civil och militär nytta vägs mot varandra:

• Tillstånd efter samråd. När PTS i oktober 2026 gav Myndigheten för civilt försvar (MCF) tillstånd i 703–713 och 758–768 MHz för SWEN gjordes det utan allmän inbjudan, med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa. PTS samrådde med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Frekvenserna var tidigare reserverade för marksänd tv.⁴ Se Rakel.
• Radiolänkar som totalförsvaret behöver. I bandet 6425–7125 MHz finns ca 1100 fasta radiolänkar mellan sändarplatser för radio och tv. PTS och Teracom bedömer att länkarna är viktiga för totalförsvaret och att det saknas fullgott substitut i andra band, vilket väger tungt när PTS bedömer bandets framtid.⁵
• Tekniska skyddsmekanismer. Wi-Fi i delar av 5 GHz-bandet måste lämna kanalen om utrustningen upptäcker radar (DFS). Mekanismen skyddar radar mot en tillståndsfri massanvändning, se Wi-Fi.
• Samverkan i planeringen. PTS inriktning beskriver samverkan med sektorn, andra myndigheter och Försvarsmakten.¹

Den öppna PTS-rapporten från 2019 beskriver inte närmare hur civil–militär delning av spektrum går till, och den här artikeln gör det inte heller.¹

NATO-medlemskapet och frekvensfrågor#

Sverige blev medlem i NATO 2024-03-07 och var då alliansens 32:a medlem.⁶ NATO har egna organ för spektrumfrågor. Enligt en presentation från NATO:s högkvarter vid ett civil–militärt möte i CEPT:s arbetsgrupp för frekvensförvaltning i december 2025 är den överordnade ”Civil/Military Spectrum Capability Panel”, CaP 3, den enda behöriga källan till råd och beslut om frekvensförvaltning inom alliansen. Presentationen säger också att NATO respekterar nationernas suveräna rätt att reglera användningen av radiospektrum, och att NATO:s beslut fattas enhälligt.⁷

NATO har överenskommelser och policyer för gemensamma band. NJFA (NATO Joint Civil/Military Frequency Agreement) beskrivs i presentationen som en av de policyer som NATO:s råd har godkänt, med ”harmoniserade band för väsentliga och viktiga behov av tillgång till radiospektrum”. Andra policyer rör bland annat 5 GHz, S-bandsradar och HF. Presentationen betonar att förhandssamordnade frekvenser och band är en viktig grund för snabba insatser.⁷ NATO är observatör i CEPT och samarbetar med CEPT:s organ, bland annat inför världsradiokonferenserna.⁷ Hur CEPT och EU harmoniserar band beskrivs i Europeisk harmonisering.

Tanken bakom harmoniserade band är att förband från olika länder ska kunna använda utrustning tillsammans utan att först behöva förhandla om frekvenser.

Hur medlemskapet har påverkat enskilda svenska frekvensbeslut är inte beskrivet i de öppna källor som använts här. Texten säger därför ingenting om det.

Samhällets robusthet#

Totalförsvar handlar inte bara om det militära. Elektronisk kommunikation är en förutsättning för att el, vård, transporter och räddningstjänst ska fungera, och därför arbetar PTS med målet att sektorn ska klara svåra påfrestningar.¹ I radiovärlden betyder robusthet tre saker: att ha reservkraft, att ha flera oberoende vägar och att öva. Rakel är ett exempel: ett eget nät med direktläge och reservkraft, som nu ersätts av SWEN. Se Rakel. Utomhusvarning och Viktigt meddelande beskrivs i Radio i krig och beredskap, och nödkommunikation i Nödkommunikation.

Frivilliga och FRO#

I totalförsvaret ingår också frivilliga. Frivilliga Radioorganisationen (FRO) beskriver sig som en frivilligorganisation som ”bemannar totalförsvaret med utbildad personal inom radiokommunikation, signalskydd och cybersäkerhet” för Försvarsmakten och MCF. Medlemmar rekryteras för militära och civila uppdrag.⁸ Hur frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resursgrupper fungerar, och hur FRO förhåller sig till radioamatörer, förklaras i Beredskap och nödtrafik. En radioamatör har inte automatiskt en roll i totalförsvaret, och FRO-medlemskap kräver inte amatörcertifikat.

FRA och signalspaning: öppen beskrivning#

Försvarets radioanstalt (FRA) beskriver själv sin verksamhet som underrättelseverksamhet, där signalspaning ingår, och som arbete för informationssäkerhet och cybersäkerhet. Myndigheten uppger att den genom Nationellt cybersäkerhetscenter höjer cybersäkerheten hos samhällsaktörer, och att den ingår i det svenska cyberförsvaret.⁹ FRA bildades 1942, se Radio i krig och beredskap.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har egna regler och tillståndsprövning i lag (2008:717). Tillstånd ges av Försvarsunderrättelsedomstolen.¹⁰ Reglerna gäller statens verksamhet. De ger ingen rätt för enskilda att avlyssna annans kommunikation, se Avlyssning och sekretess. FRA:s webbplats anger att lagstiftningen har uppdaterats, bland annat med en lag om signalspaning vid krig eller krigsfara. Läs gällande lagtext om det är viktigt för dig.⁹ Begreppen elektronisk stödverksamhet och signalspaning förklaras på konceptnivå i Telekrig.

Vad kan du göra?#

• Ha en batteridriven radio som tar emot FM och kan ta emot information från Sveriges Radio P4, och reservbatterier. Se Radio i krig och beredskap.
• Ladda telefonen, och bestäm med familjen var ni ska höra av er om mobilnätet inte fungerar.
• Om du är intresserad av radio och vill bidra: läs om Beredskap och nödtrafik och om FRO.
• Störs din GNSS-mottagare eller din radio? Läs GNSS-störningar och Radiostörningar, och anmäl till PTS vid tillståndsbelagd radio.

Kontrollfrågor#