Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Mobilnät, rundradio och trådlöst

Wi-Fi

Hur Wi-Fi (IEEE 802.11) fungerar, från Wi-Fi 4 till Wi-Fi 7: banden 2,4, 5 och 6 GHz, kanaler och kanalbredd, DFS och väderradar, CSMA/CA, räckvidd, mesh och säkerhet.

Fördjupning11 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Från 802.11 till Wi-Fi 7
  2. Banden: 2,4, 5 och 6 GHz
    1. 2,4 GHz
    2. 5 GHz
    3. 6 GHz
  3. Så delar apparaterna på kanalen: CSMA/CA
  4. DFS och väderradar
  5. Räckvidd och placering
  6. Säkerhet i korthet
  7. Kontrollfrågor

Wi-Fi är den trådlösa teknik som de flesta har hemma, på jobbet och i skolan. Den ansluter telefoner, datorer, tv-apparater och lampor till internet via en router, med radiovågor i tillståndsfria band. Bakom enkla namn som Wi-Fi 6 ligger ett system som delar en gemensam radiokanal mellan många apparater, hanterar störningar och samexisterar med radar och radiolänkar. Artikeln förklarar hur det går till.

Från 802.11 till Wi-Fi 7#

Standardfamiljen IEEE 802.11 togs fram av ingenjörsorganisationen IEEE, och namnet Wi-Fi är ett varumärke som branschorganisationen Wi-Fi Alliance använder för utrustning som certifierats att samverka. Första versionen kom 1997 och klarade 2 Mbit/s. Därefter har varje generation höjt hastigheten, bland annat genom bredare kanaler, tätare modulation (se digital modulation) och fler antenner (MIMO, se gruppantenner och MIMO). Sedan 2018 har generationerna ett enklare namn.

Tabell 1. Wi-Fi-generationer. Maxhastigheterna är teoretiska värden vid största kanalbredd, flest rumsliga strömmar och högsta modulation. Verklig hastighet är betydligt lägre.

Namn Standard År Band Största kanalbredd Högsta modulation Teoretiskt max
Wi-Fi 4 802.11n 2009 2,4 och 5 GHz 40 MHz 64-QAM 600 Mbit/s
Wi-Fi 5 802.11ac 2013 5 GHz 160 MHz 256-QAM ca 6,9 Gbit/s
Wi-Fi 6 / 6E 802.11ax 2021 2,4, 5 (och 6) GHz 160 MHz 1024-QAM ca 9,6 Gbit/s
Wi-Fi 7 802.11be 2024 2,4, 5 och 6 GHz 320 MHz 4096-QAM ca 46 Gbit/s

Wi-Fi 6 införde OFDMA (se OFDM och flerbärvågssystem), där en kanal delas upp i smala resursenheter som kan ges till flera apparater samtidigt, vilket är effektivt när många enheter skickar små datamängder. Wi-Fi 6E är Wi-Fi 6 som även får använda 6 GHz-bandet. Wi-Fi 7 lägger till 320 MHz-kanaler och MLO (multi-link operation), där en apparat kan använda flera band samtidigt för högre hastighet och lägre fördröjning.1 Nästa generation, Wi-Fi 8, utvecklas inom IEEE som 802.11bn, med fokus på tillförlitlighet snarare än toppfart.

Banden: 2,4, 5 och 6 GHz#

Fysiken sätter villkoren (se fri rymd-dämpning och länkbudget): dämpningen i fri rymd växer med frekvensen, och väggar dämpar mer ju högre frekvens det är.

2,4 GHz#

Bandet 2400–2483,5 MHz är ett ISM-band (industrial, scientific and medical) som delas av många tekniker: Wi-Fi, Bluetooth, Zigbee, trådlösa telefoner, babyvakter och mikrovågsugnar, som arbetar vid ca 2450 MHz.2 Amatörradio har en sekundär tilldelning i delar av bandet. Därför är bandet ofta trångt. Kanalerna numreras 1–13 i Europa, med mittfrekvensen f=2407+5n MHz, och är bara 5 MHz från varandra, medan en Wi-Fi-kanal är ca 20 MHz bred (figur 1). Det betyder att grannkanaler överlappar. För att undvika att nätverk stör varandra väljer man helst kanalerna 1, 6 och 11, som ligger 25 MHz isär, så att de inte överlappar varandra.

Wi-Fi-kanaler i 2,4 GHz-bandet Tretton överlappande Wi-Fi-kanaler à 20 MHz mellan 2400 och 2483,5 MHz, mittfrekvens 2407 plus 5 gånger kanalnumret. Kanal 1, 6 och 11 är markerade. Under axeln visas Bluetooths band 2402–2480 MHz och mikrovågsugnens frekvens ca 2450 MHz. Kanal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 2400 2450 2483,5 MHz ISM-bandet 2400–2483,5 MHz Bluetooth 2402–2480 MHz Mikrovågsugn (ca 2450 MHz)
Figur 1. Wi-Fi-kanalerna i 2,4 GHz-bandet. Kanalerna ligger 5 MHz från varandra men är 20 MHz breda och överlappar därför. Kanal 1, 6 och 11 (gröna) är ett vanligt val av tre kanaler utan överlapp. Bluetooth och mikrovågsugnar delar samma band.

5 GHz#

I 5 GHz används i Europa 5150–5350 och 5470–5725 MHz. Kanalnumret anger mittfrekvensen f=5000+5n MHz, så kanal 36 ligger vid 5180 MHz och kanal 100 vid 5500 MHz. Det ger 19 kanaler à 20 MHz, och de kan slås ihop till 40, 80 eller 160 MHz (figur 2). Bandet har betydligt mer plats än 2,4 GHz, men kräver en teknik som kallas dynamisk frekvensval (DFS, eng. dynamic frequency selection) i delar av bandet.

Wi-Fi-kanaler i 5 GHz-bandet Wi-Fi-kanaler i 5 GHz-bandet i Europa: 5150–5350 MHz (kanal 36–64) och 5470–5725 MHz (kanal 100–140), 19 kanaler à 20 MHz. Sammanslagna block på 80 och 160 MHz visas ovanför. Kanalerna 52–64 och 100–140 kräver DFS och kanal 120–128 överlappar väderradarns band. 160 MHz 80 MHz 20 MHz 36 40 44 48 52 56 60 64 100 104 108 112 116 120 124 128 132 136 140 Utan DFS DFS DFS krävs Väderradar ca 5600–5650 MHz 5150 5250 5350 5470 5600 5725 MHz
Figur 2. Wi-Fi-kanalerna i 5 GHz-bandet i Europa. Mellan 5350 och 5470 MHz finns en lucka. Kanal 36–48 har inget DFS-krav, kanalerna 52–64 och 100–140 kräver det. Kanal 120–128 överlappar frekvensområdet för väderradar, och där är uppstartstiden längre.

6 GHz#

Sedan Wi-Fi 6E finns även 6 GHz. EU har harmoniserat det nedre delbandet 5945–6425 MHz, 480 MHz, för Wi-Fi och liknande utrustning.3 Kanalerna ges av f=5950+5n MHz, och 20 MHz-kanalerna har numren 1, 5, 9 till 93, alltså 24 stycken (figur 3). Bandet rymmer tre kanaler på 160 MHz men bara en på 320 MHz, så Wi-Fi 7:s bredaste kanal är mindre användbar i Europa än i USA, där hela 5925–7125 MHz är öppet. Bandet över 6425 MHz hanteras separat. WRC-23 pekade ut delar av det för mobilnät (se Spektrumets framtid), och hur det fördelas mellan Wi-Fi och mobilnät i Europa är en pågående fråga.

Wi-Fi-kanaler i nedre 6 GHz-bandet Nedre 6 GHz-bandet 5945–6425 MHz med 24 kanaler à 20 MHz (kanal 1 till 93) och sammanslagna block på 80, 160 och 320 MHz. Under kanalerna visas radiolänkarnas band 5930–6420 MHz, som nästan sammanfaller. 320 MHz 160 MHz 80 MHz 20 MHz 320 MHz ryms inte 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 Radiolänk (fast radio) 5930–6420 MHz 5945 6105 6265 6425 MHz
Figur 3. Wi-Fi-kanalerna i nedre 6 GHz. 480 MHz rymmer 24 kanaler à 20 MHz, tre kanaler à 160 MHz men bara en 320 MHz-kanal (ytterligare en 320 MHz-kanal skulle överlappa den första). Radiolänk använder nästan samma frekvenser (brunt) och Wi-Fi måste samexistera med den.

Så delar apparaterna på kanalen: CSMA/CA#

Alla enheter i en Wi-Fi-kanal sänder på samma frekvens och måste turas om. Metoden kallas CSMA/CA (carrier sense multiple access with collision avoidance) och är en form av slumpaccess (se multipel access och duplex). Till skillnad från kabelburet Ethernet kan en radiosändare inte lyssna på kanalen medan den sänder, så den kan inte upptäcka kollisioner utan måste undvika dem.

Proceduren är (figur 4):

  1. Stationen lyssnar på kanalen. Är den upptagen väntar den.
  2. När kanalen har varit ledig under ett DIFS (34 µs i 5 GHz-bandet) börjar stationen räkna ned en slumpmässig backoff i tidsluckor om 9 µs. Räknaren fryses medan någon annan sänder.
  3. När räknaren når noll sänder stationen. Mottagaren svarar efter en kort SIFS (16 µs) med en kvittens (ACK). Uteblir kvittensen dubblas intervallet som den slumpmässiga väntan hämtas från, och paketet skickas på nytt.
CSMA/CA i Wi-Fi Tidsdiagram med tre stationer. Station A och C väntar DIFS och räknar ned backoff i tidsluckor. A når noll först och sänder data, B svarar med ACK efter SIFS, medan C har fryst sin nedräkning och fortsätter efter nästa DIFS innan den sänder. Station A Station B Station C DIFS 3 2 1 Data från A SIFS ACK DIFS 5 4 3 Upptaget – nedräkningen fryst DIFS 2 1 Data från C tid DIFS 34 µs Backoff, 9 µs per lucka Data ACK
Figur 4. CSMA/CA (ej i skala). A har kortast backoff och sänder först. C fryser sin nedräkning medan kanalen är upptagen och fortsätter efter ACK och en ny DIFS. Slumpen gör att två stationer sällan väljer samma lucka.

Systemet är rättvist men har en tydlig konsekvens: tiden på kanalen är gemensam. En enda långsam enhet, till exempel en gammal telefon med låg hastighet, upptar kanalen länge för varje paket och drar ned kapaciteten för alla. Det gäller också grannens Wi-Fi om det ligger på samma kanal: ni delar luften, även om ni inte delar nätverk. Om två stationer inte hör varandra men båda hörs hos routern (dolda noder) kan de kollidera. Då kan RTS/CTS, en kort frågor-och-svar-växling före datapaketet, användas.

DFS och väderradar#

I stora delar av 5 GHz-bandet (kanalerna 52–64 och 100–140) delar Wi-Fi spektrum med radar, bland annat väderradar. Därför kräver europeiska standarder (ETSI EN 301 893) att utrustningen kan upptäcka radarpulser och lämna kanalen.5 Före första sändningen lyssnar routern under en uppstartstid (channel availability check), vanligen ca en minut, och i frekvensområdet 5600–5650 MHz, där väderradar arbetar, tio minuter. Upptäcks radar under drift flyttar routern till en annan kanal. Du märker detta som att Wi-Fi tillfälligt försvinner. Väderradar beskrivs i Väderradar och vädersatelliter och radarprincipen i Radar: grunder.

För att slippa DFS-avbrott kan man välja kanalerna 36–48 (som saknar DFS-krav) eller 6 GHz-bandet. Utrustningen får inte alltid användas utomhus i alla delar av banden, och effektgränser och andra villkor varierar mellan banden. De exakta gränserna för Sverige anges i PTS föreskrifter. De återges inte här, eftersom de ändras och inte har verifierats för artikeln: se Tillståndsfri radio och PTS e-tjänst för aktuell information.

Räckvidd och placering#

Räckvidden beror på frekvens, sändareffekt, antenner, väggar och störningar. Några tumregler:

  • Placera routern centralt, högt upp och fritt från metallföremål, skåp och vattenfyllda föremål som akvarier. Vatten och metall dämpar och reflekterar radiovågor.
  • 2,4 GHz når längre och tränger bättre igenom väggar, men är trängre och långsammare. 5 och 6 GHz ger högre hastighet nära routern men dämpas mer av väggar. Gipsväggar ger några dB, betong ofta över 10 dB per vägg.
  • Välj kanal efter omgivningen. I flerfamiljshus kan tiotals nätverk höras samtidigt. Låt gärna routern välja kanal automatiskt, eller välj en kanal med få grannar. Bredare kanaler ger högre hastighet men fler konflikter.
  • Mesh använder flera noder som tillsammans bildar ett nät. Noderna ansluter helst med kabel eller över ett dedikerat radiolänkband. Standarder som 802.11k, v och r hjälper enheter att byta nod utan avbrott.

Fler antenn- och placeringstips finns i Antenner för amatörradio, radio och TV hemma.

Säkerhet i korthet#

Eftersom radiovågor kan tas emot av alla i närheten måste Wi-Fi skydda trafiken med kryptering. Nuvarande standard är WPA3, som Wi-Fi Alliance introducerade 2018 och som ersätter WPA2.6 Den viktigaste förbättringen är att lösenordet inte längre kan gissas offline av någon som lyssnat på inloggningen: WPA3 använder en lösenordsbaserad nyckelväxling (SAE) som ger en ny nyckel för varje session. Det finns också ett krypterat läge för öppna nät (OWE). Äldre protokoll som WEP och WPA är obsoleta. För 6 GHz krävs WPA3 eller OWE. Mer om säkerhet finns i Säkerhet i radiokommunikation. Använd ett långt lösenord och uppdatera routerns programvara.

Kontrollfrågor#

Vilka tre frekvensband använder Wi-Fi, och vad är den största skillnaden mellan dem?

2,4 GHz, 5 GHz och 6 GHz. 2,4 GHz har längre räckvidd och bättre väggpenetration men är trångt och har få kanaler. 5 GHz och 6 GHz har mycket mer bandbredd och högre hastigheter men kortare räckvidd.

Vilken mittfrekvens har Wi-Fi-kanal 11 i 2,4 GHz-bandet?

f=2407+5·11=2462 MHz.

Varför rekommenderas kanal 1, 6 och 11 i 2,4 GHz-bandet?

Kanalerna är 5 MHz från varandra men 20 MHz breda och överlappar därför. Kanal 1, 6 och 11 ligger 25 MHz isär och kan användas samtidigt utan att överlappa.

Hur många 20 MHz-kanaler rymmer det nedre 6 GHz-bandet (5945–6425 MHz), och hur många 320 MHz-kanaler?

480/20=24 kanaler à 20 MHz. Det rymmer bara en 320 MHz-kanal utan överlapp, eftersom 480/320=1,5.

Vad är DFS, och varför behövs det i delar av 5 GHz-bandet?

DFS är dynamiskt frekvensval: utrustningen lyssnar efter radarpulser och byter kanal om den hör radar. Det behövs eftersom bandet delas med radar, bland annat väderradar, som annars skulle störas.

Varför sjunker hastigheten för alla när en gammal, långsam enhet använder samma kanal?

CSMA/CA delar kanalen på tid. En långsam enhet behöver lång tid på kanalen för varje paket, och under den tiden väntar alla andra.

Beräkna skillnaden i fri rymd-dämpning på samma avstånd mellan 2,4 GHz (2437 MHz) och 5 GHz (5200 MHz).

20log10(5200/2437)≈6,6 dB. Dämpningen är alltså ca 6,6 dB högre vid 5 GHz.

  1. IEEE Std 802.11be-2024 (Wi-Fi 7) och IEEE Std 802.11ax-2021 (Wi-Fi 6). Maxhastigheterna i tabell 1 är teoretiska värden från standarderna för största kanalbredd och flest strömmar. ↩

  2. Frekvensen för mikrovågsugnar och Bluetooth är allmänt känd. Se ETSI EN 300 328 för regler om bredbandig dataöverföring i 2,4 GHz-bandet. ↩

  3. Genomförandebeslut (EU) 2021/1067. Uppgiften om EU-harmoniseringen bygger på kännedom om beslutet, som inte har öppnats för den här artikeln, och omfattar inte svenska villkor. ↩

  4. PTS, Frekvensbandslista för fast radio (2025-06-10), hämtad 2026-10-24: låga 6 GHz 5930–6420 MHz och höga 6 GHz 6440–7100 MHz. ↩

  5. ETSI EN 301 893. Uppgiften om en minuts respektive tio minuters uppstartstid följer standardens kontroll av kanaltillgänglighet och bör kontrolleras mot aktuell version. ↩

  6. Wi-Fi Alliance, WPA3 Specification. Uppgifterna om SAE och OWE är på principnivå. ↩

Källor och vidare läsning

  1. IEEE (2021). IEEE Std 802.11-2020: Wireless LAN Medium Access Control (MAC) and Physical Layer (PHY) Specifications. Grundstandarden, inklusive kanalnumrering, CSMA/CA-tider och OFDM-parametrar. Hämtad 24 oktober 2026.
  2. IEEE (2021). IEEE Std 802.11ax-2021: Enhancements for High-Efficiency WLAN (Wi-Fi 6). Hämtad 24 oktober 2026.
  3. IEEE (2024). IEEE Std 802.11be-2024: Enhancements for Extremely High Throughput (EHT) (Wi-Fi 7). Hämtad 24 oktober 2026.
  4. ETSI. EN 301 893: 5 GHz RLAN; Harmonised Standard for access to radio spectrum. Krav på DFS och effektstyrning i 5 GHz-bandet. Hämtad 24 oktober 2026.
  5. ETSI. EN 300 328: Wideband transmission systems; Data transmission equipment operating in the 2,4 GHz band. Hämtad 24 oktober 2026.
  6. Europeiska kommissionen (2021). Genomförandebeslut (EU) 2021/1067 av den 17 juni 2021 om harmoniserad användning av radiospektrum i frekvensbandet 5945–6425 MHz för trådlösa accesssystem inklusive lokala radionät (WAS/RLAN). EU-harmonisering av nedre 6 GHz-bandet. Svenska villkor anges av PTS. Hämtad 24 oktober 2026.
  7. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). Frekvensbandslista för fast radio. Daterad 2025-06-10. Radiolänk i låga 6 GHz (5930–6420 MHz) och höga 6 GHz (6440–7100 MHz). Hämtad 24 oktober 2026.
  8. Post- och telestyrelsen (PTS) (2025). PTSFS 2025:1 – Föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. Svenska villkor för Wi-Fi-banden. Länken hittades via sökning men dokumentet har inte lästs för artikeln, och effektgränser har därför inte återgetts. Hämtad 24 oktober 2026.
  9. Wi-Fi Alliance (2018). WPA3 Specification. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

AvanceradOFDM och flerbärvågssystemHur OFDM delar en bred kanal i hundratals ortogonala underbärvågor med IFFT och FFT, varför cykliskt prefix gör flervägsutbredning till en fördel, och hur resursgitter, pilotsymboler, OFDMA och PAPR fungerar i Wi-Fi, LTE, 5G, DAB och DVB-T2.GrundTillståndsfri radio: vad får man använda?Hur det kommer sig att Wi-Fi, PMR446, privatradio och bilnycklar kan användas utan tillstånd, vilka villkor som gäller och var du kontrollerar dem. Med tabell över de vanligaste undantagen per oktober 2026.FördjupningMultipel access och duplexHur många användare delar samma radiospektrum och hur två parter kan prata åt båda hållen: simplex, FDD och TDD samt FDMA, TDMA, CDMA, OFDMA och SDMA och slumpaccess som ALOHA och CSMA/CA.FördjupningVäderradar och vädersatelliterHur C-bandsradar mäter regn och vind med reflektivitet, Doppler och dubbelpolarisation, varför radarstrålen lämnar marken på långt håll och hur vädersatelliter och skyddade passiva band kompletterar bilden.FördjupningSäkerhet i radiokommunikationRadiovågor går att höra för alla inom räckhåll. Artikeln förklarar hot som avlyssning, förfalskning och störning, hur kryptering och autentisering skyddar olika system, och vad användare och organisationer kan göra. Konceptuellt, utan angreppsinstruktioner.GrundAntenner för amatörradio, radio och TV hemmaEn praktisk guide till antenner hemma: trådantenner, vertikaler och magnetisk loop för amatörradio, antenner för DAB, tv och mobilt bredband, och hur höjd, placering, grannar och säkerhet påverkar resultatet.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). Wi-Fi. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/mobilt-och-tradlost/wifi/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). Wi-Fi. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/mobilt-och-tradlost/wifi/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.