Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Mobilnät, rundradio och trådlöst

DAB+ och digital-tv

Så fungerar digital radio (DAB+) och digital marksänd och satellitsänd tv: multiplex, OFDM och enkelfrekvensnät, UHF-kanalerna, 700 MHz-flytten och vad som gäller i Sverige per oktober 2026.

Fördjupning12 min läsningGranskad 24 oktober 2026
Innehåll
  1. Varför digitalt?
  2. DAB och DAB+
    1. Ensemble: många program i en sändning
    2. Band III och blocken
    3. OFDM och enkelfrekvensnät
    4. DAB+ i Sverige
  3. Marksänd tv: DVB-T och DVB-T2
    1. UHF-bandet och kanalerna
    2. 700 MHz-flytten
    3. Marknätets framtid
  4. Satellit-tv: DVB-S2
  5. Kontrollfrågor

Digital radio och digital tv gör samma sak som sina analoga föregångare, men packar ihop ljud och bild som data och skickar många program tillsammans. Därför får man plats med fler kanaler, bättre kvalitet och sändarnät som fungerar med samma frekvens över hela landet. Artikeln går igenom DAB+ för radio, DVB-T och DVB-T2 för marksänd tv och DVB-S2 för satellit-tv, och förklarar varför 700 MHz-bandet bytte användare.

Varför digitalt?#

En analog FM-sändare använder en hel kanal på ca 200 kHz för ett enda program (se analog rundradio). En digital sändare kan i stället komprimera ljudet eller bilden, lägga på felskyddande kod (se felrättande kodning) och lägga flera program i samma kanal. Den delade kanalen kallas multiplex. Förutom att utnyttja spektrumet bättre tål digitala system flervägsutbredning och brus bättre: tills signalen blir för svag fungerar de helt, och sedan försvinner de ofta tvärt. Det kallas ibland ”klippkanten” och är en tydlig skillnad mot det jämnt försämrade analoga ljudet.

Planeringen av digital marksänd radio och tv i Europa bygger på internationella överenskommelser. För digital tv och radio i band III och UHF gäller i Sverige och övriga Europa den regionala planen från Genève 2006 (GE06), som ersatte tidigare planer för analog tv.1

DAB och DAB+#

DAB (Digital Audio Broadcasting) är ett europeiskt system för digital radio som utvecklades på 1980- och 1990-talen. Den första versionen använde ljudkodeken MPEG-1 Layer II. DAB+ är en vidareutveckling med den effektivare kodeken HE-AAC v2 och ett extra Reed–Solomon-felskydd (se digitalisering och ljudkodning). Med samma bitrate ger HE-AAC v2 bättre ljud, eller ungefär samma ljud med ungefär hälften av bitraten, och därmed plats för fler program.2

Ensemble: många program i en sändning#

Ett DAB-block sänder en ensemble, en samling tjänster. Ensemblens bruttokapacitet är 2,304 Mbit/s, men en del av den går åt till felkorrigerande kod. Hur stor del bestäms av kodtakten, som väljs per tjänst. Nettokapaciteten blir ca 0,8–1,7 Mbit/s beroende på felskydd.3

Band III och blocken#

DAB+ sänds i Europa i band III, 174–240 MHz, som tidigare användes för analog tv (VHF-kanalerna 5–12). Frekvensområdet delas in i block med beteckningar från 5A till 13F (figur 1). Siffran anger den gamla tv-kanalen och bokstaven vilken del av den som avses: fyra block per kanal (A–D) för kanalerna 5–12, och sex (A–F) för kanal 13. Det blir 8·4 + 6 = 38 block. Varje block är 1,712 MHz brett med 1,536 MHz signalbandbredd, och blockens mittfrekvenser är till exempel 174,928 MHz för 5A, 202,928 MHz för 9A och 239,200 MHz för 13F.3

DAB-blocken i band III Frekvensaxel från 174 till 240 MHz med de 38 DAB-blocken: 5A–5D, 6A–6D och så vidare till 12A–12D samt 13A–13F. Blocken är grupperade efter den gamla VHF-tv-kanalen 5–13. Gammal VHF-tv-kanal (7 MHz) och dess DAB-block A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D E F 5 6 7 8 9 10 11 12 13 180 190 200 210 220 230 240 MHz
Figur 1. DAB-blocken 5A–13F i band III. Varje ruta motsvarar ett block med ca 1,5 MHz signalbandbredd, ritat vid sin mittfrekvens. Blocken är grupperade efter den gamla VHF-tv-kanalen (5–13). Block 13D–13F ligger tätare än de övriga.

OFDM och enkelfrekvensnät#

DAB använder OFDM (se OFDM och flerbärvågssystem). I det vanligaste läget, transmissionsläge I, består signalen av 1 536 bärvågor med 1 kHz avstånd, och varje bärvåg moduleras med DQPSK (en differentiell fasmodulation, se digital modulation). En OFDM-symbol är 1,246 ms lång: 1,000 ms nyttig del och ett skyddsintervall på 246 µs som är en kopia av symbolens slut.3

Skyddsintervallet gör att ekon som kommer fram inom 246 µs efter huvudsignalen inte stör, utan i stället bidrar till signalen. Det är grunden för enkelfrekvensnät (SFN, eng. single-frequency network): flera sändare sänder exakt samma signal, synkroniserade i tid, på samma frekvens. För mottagaren är sändarna bara ytterligare ekon (figur 2).

Skyddsintervall och ekon i DAB Tidsdiagram med en direkt signal och tre ekon. Varje rad visar föregående symbol, skyddsintervall på 246 mikrosekunder, nyttig symboldel på 1 ms och nästa symbol. Mottagarens FFT-fönster börjar efter skyddsintervallet. Ekon försenade 50 och 200 mikrosekunder faller helt inom fönstret, medan ett eko försenat 300 mikrosekunder släpper in slutet av föregående symbol. Direkt signal Eko, 50 µs Eko, 200 µs Eko, 300 µs k−1 246 µs Nyttig symboldel, 1 ms k+1 Mottagarens FFT-fönster Intersymbolstörning: 300 µs > 246 µs 0 246 1000 1246 µs
Figur 2. En DAB-symbol (läge I) med skyddsintervall 246 µs och mottagarens FFT-fönster (streckat). Ekon som är försenade mindre än skyddsintervallet (50 och 200 µs) faller helt inom fönstret. Ekot som är försenat 300 µs släpper in slutet av föregående symbol i fönstret (rött) och ger intersymbolstörning.

Ett SFN kräver att alla sändare är synkroniserade (oftast med GNSS-tid, se tid och frekvensnormaler) och sänder samma data. I ett nät med flera frekvenser (MFN) kan i stället varje sändare få egna regionala program, till priset av fler frekvenser.

DAB+ i Sverige#

Marksänd tv: DVB-T och DVB-T2#

Marksänd tv skickas från master med hög effekt i UHF-bandet och tas emot med en takantenn eller inomhusantenn. Standarden för den första digitala generationen är DVB-T (Digital Video Broadcasting – Terrestrial), och den andra är DVB-T2.4 Båda använder OFDM, men DVB-T2 har effektivare felkodning och fler alternativ för att anpassa sig till nätet, vilket ger omkring 50 % mer data i samma kanal.

Tabell 1. Jämförelse mellan DVB-T och DVB-T2. Kapaciteten är typiska värden i en 8 MHz-kanal och beror på inställningarna.

Egenskap DVB-T DVB-T2
Standard ETSI EN 300 744 ETSI EN 302 755
Kanalbredd i UHF 8 MHz 8 MHz (även 1,7–10 MHz)
Modulation QPSK, 16-QAM, 64-QAM QPSK, 16-, 64- och 256-QAM
OFDM-storlekar 2k, 8k 1k–32k
Felskydd Faltningskod och Reed–Solomon LDPC och BCH
Typisk kapacitet ca 20 Mbit/s ca 30–40 Mbit/s

Kapaciteten delas mellan flera tv-program i en multiplex. Antalet program per multiplex beror på hur mycket varje program komprimeras (videokodekarna MPEG-2, H.264/AVC och H.265/HEVC) och på bildkvaliteten. Precis som i DAB kan tv-sändare arbeta i enkelfrekvensnät, med skyddsintervall i förhållande till nätets storlek.

UHF-bandet och kanalerna#

Tv-kanalerna i UHF är numrerade från 21 och är 8 MHz breda. Kanal n har sin nedre kant vid

fnedre=470+8(n−21)MHz

Figur 3 visar hur UHF-bandet 470–862 MHz är fördelat i dag. Tv har kanalerna 21–48 (470–694 MHz). Det som tidigare var kanal 49–60 (694–790 MHz) är mobilbandet 700 MHz, och kanal 61–69 (790–862 MHz) blev mobilbandet 800 MHz. Hur det ser ut i svenska mobilnät finns i mobilbanden i Sverige.

UHF-bandet 470–862 MHz Frekvensaxel 470–862 MHz. Kanal 21–48 (470–694 MHz) är tv. Kanal 49–60 (694–790 MHz) är 700 MHz-bandet med upplänk 703–733 MHz och nedlänk 758–788 MHz, där 703–713 och 758–768 MHz är MCF:s block. Kanal 61–69 (790–862 MHz) är 800 MHz-bandet med nedlänk 791–821 MHz och upplänk 832–862 MHz. UHF-kanaler (8 MHz) Kanal 21–48 Kanal 49–60 Kanal 61–69 Användning Marksänd tv upp ned ned upp MCF (SWEN) 700 MHz (band 28) 800 MHz (band 20) 470 500 600 700 800 862 MHz
Figur 3. UHF-bandet 470–862 MHz i dag. Röda fält är kvarvarande tv-band (470–694 MHz). Blå fält är mobilband, orange fält är MCF:s 2×10 MHz i 700 MHz-bandet. Kanalnumren gäller 8 MHz-kanaler.

700 MHz-flytten#

Genom beslut (EU) 2017/899 skulle 694–790 MHz göras tillgängligt för mobilt bredband senast den 30 juni 2020 (med möjliga undantag), samtidigt som 470–694 MHz tryggades för rundradio till åtminstone 2030.5 I Sverige auktionerades 700 MHz-bandet 2018, och tillstånden gäller till 2040-12-31.6

Marknätets framtid#

Hur länge marknätet för tv finns kvar är en fråga som styrs av teknik, ekonomi och politik. EU:s beslut skyddar bandet 470–694 MHz för rundradio till åtminstone 2030, men intresset från mobilbranschen att få mer spektrum finns kvar, och frågan om vad som händer efter 2030 behandlas i europeiskt och internationellt samarbete (se Spektrumets framtid och Europeisk harmonisering). Hur många tv-sändningar som går via marknätet i Sverige, vilka standarder och videokodekar som används och vilka tillstånd som gäller har inte kunnat verifieras för den här artikeln. Kontrollera uppgifterna hos Teracom, Myndigheten för press, radio och tv och PTS.

Satellit-tv: DVB-S2#

Satellit-tv sänds från geostationära satelliter (se satellitbanor) i Ku-bandet, ca 10,7–12,75 GHz för nedlänken, och tas emot med en parabolantenn (se riktantenner). Standarden DVB-S2 använder QPSK, 8PSK eller APSK-modulation och LDPC/BCH-kodning.8 Satellitens transponder är typiskt 33–36 MHz bred och bär flera tv-kanaler tillsammans.

Parabolens fokuspunkt har en LNB (eng. low-noise block downconverter), en lågbrusig förstärkare med blandare som flyttar ned hela bandet till mellanfrekvensen 950–2150 MHz. Signalen kan då gå i en vanlig koaxialkabel (se matarledningar) till mottagaren. En universell LNB använder två lokaloscillatorfrekvenser, 9,75 GHz för det undre Ku-bandet och 10,6 GHz för det övre (se blandare och frekvenssyntes).

Frekvenskedjan för satellit-tv En uppsändningsstation sänder omkring 14 GHz till en geostationär satellit. Satelliten sänder ned i Ku-bandet 10,7–12,75 GHz till en parabolantenn med LNB, som blandar ned signalen till 950–2150 MHz. Mellanfrekvensen går i koaxialkabel till mottagaren. Satellit (transponder) Uppsändnings- station Upplänk ca 14 GHz Nedlänk 10,7–12,75 GHz Parabolantenn med LNB Mottagare (digitalbox) Koax 950–2150 MHz (mellanfrekvens)
Figur 4. Frekvenskedjan för satellit-tv. Satelliten flyttar frekvensen mellan upplänk (ca 14 GHz) och nedlänk (10,7–12,75 GHz). LNB:n blandar ner nedlänken till 950–2150 MHz, så att signalen tål koaxialkabel.

Kontrollfrågor#

Vad är en multiplex (eller ensemble), och varför sparar den spektrum?

En multiplex är en digital sändning som bär flera program tillsammans. Eftersom ljud och bild komprimeras och delar kapaciteten i samma kanal ryms ett tiotal radioprogram i ett DAB-block, medan en FM-kanal bär ett.

Vilka frekvenser ligger DAB-blocken på, och hur många block finns det?

Band III, 174–240 MHz, med 38 block: 5A–12D (8 kanalgrupper om fyra block) och 13A–13F (sex block).

Räkna ut hur lång extra väg ett eko kan ha i ett DAB-enkelfrekvensnät, om skyddsintervallet är 246 µs.

Δd=c·Δt=3,0·108·246·10−6≈73,8 km.

Vad händer om ett eko är försenat mer än skyddsintervallet?

Mottagarens FFT-fönster innehåller då en del av föregående symbol, vilket ger intersymbolstörning och bitfel.

Vilken frekvens har kanal 33 i UHF-bandet (nedre kant och mitt)?

Nedre kant: 470+8(33−21)=566 MHz. Kanalen är 566–574 MHz och mittfrekvensen 570 MHz.

Varför flyttades 700 MHz-bandet från tv till mobil, och vad gäller för resten av UHF-bandet?

EU beslutade 2017 att 694–790 MHz skulle göras tillgängligt för mobilt bredband senast 2020, eftersom bandet lämpar sig för mobil täckning. Bandet 470–694 MHz tryggades för rundradio till åtminstone 2030.

En LNB har lokaloscillator 10,6 GHz. Vilken mellanfrekvens får en kanal på 12,2 GHz?

12,2−10,6=1,6 GHz, vilket ligger inom intervallet 950–2150 MHz.

  1. ITU, Final Acts of the Regional Radiocommunication Conference for planning of the digital terrestrial broadcasting service in parts of Regions 1 and 3 in the frequency bands 174–230 MHz and 470–862 MHz (RRC-06), Genève 2006. Sverige ingår i planen för region 1. ↩

  2. ETSI TS 102 563, DAB+ med HE-AAC v2. Jämförelsen med MPEG-1 Layer II är en allmän beskrivning av kodekens effektivitet. ↩

  3. ETSI EN 300 401. Transmissionsläge I: 1 536 bärvågor, 1 kHz bärvågsavstånd, symboltid 1,246 ms (nyttig del 1 ms och skyddsintervall 246 µs), ramlängd 96 ms, signalbandbredd 1,536 MHz. Kapaciteten 2,304 Mbit/s motsvarar 864 kapacitetsenheter. ↩↩↩

  4. ETSI EN 300 744 (DVB-T) och ETSI EN 302 755 (DVB-T2). Kapacitetsvärdena i tabell 1 är typiska och beror på modulation, kodtakt och skyddsintervall. ↩

  5. Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/899 av den 17 maj 2017 om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz inom unionen. ↩

  6. PTS, Genomförda auktioner (uppdaterad 2026-05-11), hämtad 2026-10-24: 700 MHz-auktionen 2018, tillstånd till 2040-12-31. ↩

  7. PTS, nyhet 2026-10-12 om MCF:s tillstånd i 700 MHz-bandet. ↩

  8. ETSI EN 302 307, DVB-S2. ↩

Källor och vidare läsning

  1. ETSI. EN 300 401: Radio Broadcasting Systems; Digital Audio Broadcasting (DAB) to mobile, portable and fixed receivers. Transmissionsläge I, OFDM-parametrar, ensemble, block i band III och kapacitet. Hämtad 24 oktober 2026.
  2. ETSI. TS 102 563: Digital Audio Broadcasting (DAB); Transport of Advanced Audio Coding (AAC) audio. DAB+ med HE-AAC v2 och Reed–Solomon-kodning. Hämtad 24 oktober 2026.
  3. ETSI. EN 300 744: Digital Video Broadcasting (DVB); Framing structure, channel coding and modulation for digital terrestrial television. Hämtad 24 oktober 2026.
  4. ETSI. EN 302 755: Digital Video Broadcasting (DVB); Frame structure channel coding and modulation for a second generation digital terrestrial television broadcasting system (DVB-T2). Hämtad 24 oktober 2026.
  5. ETSI. EN 302 307: Digital Video Broadcasting (DVB); Second generation framing structure, channel coding and modulation systems for broadcasting, interactive services, news gathering and other broadband satellite applications (DVB-S2). Hämtad 24 oktober 2026.
  6. Europaparlamentet och rådet (2017). Beslut (EU) 2017/899 av den 17 maj 2017 om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz inom unionen. 694–790 MHz för mobilt bredband (senast 30 juni 2020, med undantag); 470–694 MHz tryggat för rundradio till åtminstone 2030. Hämtad 24 oktober 2026.
  7. ITU (2006). Final Acts of the Regional Radiocommunication Conference for planning of the digital terrestrial broadcasting service in parts of Regions 1 and 3, in the frequency bands 174–230 MHz and 470–862 MHz (RRC-06), Geneva 2006. Planen GE06 för digital marksänd rundradio i band III och UHF. Hämtad 24 oktober 2026.
  8. Post- och telestyrelsen (PTS) (2026). Genomförda auktioner. 700 MHz-auktionen 2018 (uppdaterad 2026-05-11). Hämtad 24 oktober 2026.
  9. Post- och telestyrelsen (PTS) (2026). Nyhet 2026-10-12: Myndigheten för civilt försvar (MCF) får tillstånd i 700 MHz-bandet. 703–713/758–768 MHz, tidigare reserverat för marksänd tv. Hämtad 24 oktober 2026.

Läs vidare

FördjupningAnalog rundradio: AM och FMHur lång-, mellan- och kortvågsradio (AM) och FM-radio på 87,5–108 MHz fungerar, varför banden beter sig så olika och hur FM-stereo och RDS är uppbyggda. Med läget i Sverige per oktober 2026.AvanceradOFDM och flerbärvågssystemHur OFDM delar en bred kanal i hundratals ortogonala underbärvågor med IFFT och FFT, varför cykliskt prefix gör flervägsutbredning till en fördel, och hur resursgitter, pilotsymboler, OFDMA och PAPR fungerar i Wi-Fi, LTE, 5G, DAB och DVB-T2.FördjupningMobilbanden i SverigeVilka frekvensband mobilnäten använder i Sverige, från 450 MHz till 26 GHz, vilka 3GPP-bandnummer de har, vem som har tillstånden och när de löper ut (per oktober 2026).FördjupningSatellitkommunikationHur en kommunikationssatellit tar emot, förstärker och sänder vidare signaler, vilka frekvensband som används, hur man räknar länkbudget och varför regn dämpar mer i norr. Från satellit-tv till bredband och direkt-till-mobil.GrundRadio i Sverige: från Radiotjänst till DAB+Svensk rundradio från försöken 1923 och AB Radiotjänst 1925 via Motala, FM och Radio Nord till närradio, kommersiell radio, digital radio och tv:s genombrott.AvanceradSpektrumets framtid: WRC-27, 6G och delningVad som är beslutat och vad som är förslag i spektrumpolitiken: WRC-27:s dagordning, övre 6 GHz, 6G-tidplanen, spektrumdelning och civil–militär samordning, per oktober 2026.

Citera den här sidan

Använd gärna kunskapsbanken som källa i rapporter och uppsatser. Ange alltid datum, eftersom regler och tilldelningar ändras.

APA 7
SRFA Kunskapsbank. (2026). DAB+ och digital-tv. Sveriges Radiofrekvensallokering. https://srfa.se/kunskap/mobilt-och-tradlost/dab-och-digital-tv/
Harvard
Sveriges Radiofrekvensallokering (2026). DAB+ och digital-tv. SRFA Kunskapsbank. Tillgänglig: https://srfa.se/kunskap/mobilt-och-tradlost/dab-och-digital-tv/ (hämtad 24 oktober 2026).

Kunskapsbanken är en sammanställning för utbildning och referens. Den ersätter inte gällande föreskrifter och ger ingen rätt att sända. Kontrollera alltid aktuella villkor hos PTS.