Radiotjänsterna enligt Radioreglementet
Vad radiotjänsterna fast, mobil, rundradio, radiodeterminering, amatör, satellit och vetenskap betyder i Radioreglementet, hur primär och sekundär status fungerar och hur tjänsterna motsvarar färgkategorierna på SRFA-planschen.
Innehåll
I frekvensplanen står det inte bara vilka frekvenser som finns, utan också vilken radiotjänst ett band är avsett för. Radiotjänsterna är Radioreglementets sätt att sortera användningen av radiospektrum efter syfte, och begreppen är mer specifika än de låter: fast tjänst, mobil tjänst och radiodeterminering har precisa definitioner. Artikeln går igenom tjänsterna och visar hur de motsvarar färgerna på SRFA-planschen. Uppgifterna gäller per oktober 2026.
Vad en radiotjänst är#
Radioreglementet delar in användningen av radiovågor i radiotjänster (eng. radio services). En radiotjänst är en kommunikation eller annan radioanvändning för ett visst syfte. Två saker avgör vilken tjänst det är: vad användningen ska åstadkomma och vilka stationer som är inblandade. Tekniken avgör inte. Samma telefonsamtal kan föras med analoga eller digitala system, och samma tjänst kan använda många olika tekniker.
Det är viktigt att skilja radiotjänster från användningar. Radiotjänsten fast tjänst är en kategori i Radioreglementet. Radiolänk är en användning som Sverige placerar i tjänsten. Den svenska frekvensplanen har därför både en kolumn för tjänster (från Radioreglementet) och en för användning (se Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen).
Tjänsterna bestäms i artikel 1 i Radioreglementet och används sedan i frekvenstabellen i artikel 5 (se ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser). Definitionerna nedan är återgivna med egna ord. Tabell 1 samlar dem, och numren avser den utgåva av artikel 1 som granskats1.
Tabell 1. Radiotjänster enligt Radioreglementets artikel 1 (förenklad återgivning med egna ord). Numren bör kontrolleras i gällande utgåva.
| Radiotjänst (engelsk term) | RR-nr | Kort förklaring |
|---|---|---|
| Fast tjänst (fixed service) | 1.20 | Radiokommunikation mellan bestämda, på förhand angivna fasta punkter |
| Mobil tjänst (mobile service) | 1.24 | Radiokommunikation mellan mobila stationer och landstationer, eller mellan mobila stationer |
| Landmobil tjänst (land mobile service) | 1.26 | Mobil tjänst mellan basstationer och landmobila stationer, eller mellan landmobila stationer |
| Sjömobil tjänst (maritime mobile service) | 1.28 | Mobil tjänst mellan kuststationer och fartygsstationer, mellan fartygsstationer eller mellan närliggande kommunikationsstationer ombord. Även livbåtar och nödsändare kan delta |
| Luftfartsmobil tjänst (aeronautical mobile service) | 1.32 | Mobil tjänst mellan flygstationer och luftfartygsstationer, eller mellan luftfartygsstationer |
| Luftfartsmobil tjänst (R) | 1.33 | Luftfartsmobil tjänst för kommunikation om flygningens säkerhet och regelbundenhet, främst längs nationella eller internationella civila flygrutter |
| Luftfartsmobil tjänst (OR) | 1.34 | Luftfartsmobil tjänst för kommunikation, även samordning av flygningar, främst utanför civila flygrutter |
| Rundradiotjänst (broadcasting service) | 1.38 | Sändningar avsedda för direkt mottagning av allmänheten: ljud, tv eller andra sändningar |
| Radiodeterminering (radiodetermination service) | 1.40 | Användning av radiovågor för att bestämma läge, hastighet eller andra egenskaper hos ett föremål |
| Radionavigering (radionavigation service) | 1.42 | Radiodeterminering för navigering, inklusive varning för hinder |
| Radiolokalisering (radiolocation service) | 1.48 | Radiodeterminering för andra syften än navigering, till exempel radar |
| Amatörtjänst (amateur service) | 1.56 | Självstudier, kontakter och tekniska försök av behöriga personer som har ett personligt radiotekniskt intresse och inget ekonomiskt intresse |
| Amatörsatellittjänst (amateur-satellite service) | 1.57 | Samma syften som amatörtjänsten, men med rymdstationer på jordsatelliter |
| Radioastronomitjänst (radio astronomy service) | 1.58 | Användning av radioastronomi, alltså studier av himlakroppar via deras radiostrålning |
| Rymdforskningstjänst (space research service) | 1.55 | Rymdfarkoster eller andra föremål i rymden används för vetenskaplig eller teknisk forskning |
| Jordutforskningssatellittjänst (Earth exploration-satellite service) | 1.51 | Förbindelser mellan jordstationer och rymdstationer där sensorer samlar information om jorden och naturliga fenomen |
| Meteorologisk hjälptjänst (meteorological aids service) | 1.50 | Radiotjänst för meteorologiska och hydrologiska observationer |
| Standardfrekvens- och tidssignaltjänst (standard frequency and time signal service) | 1.53 | Utsändning av frekvenser och tidssignaler med mycket hög precision för allmän mottagning |
| Säkerhetstjänst (safety service) | 1.59 | Varje radiotjänst som under kortare eller längre tid används för att skydda liv och egendom |
| Fast-satellittjänst (fixed-satellite service) | 1.21 | Förbindelser mellan jordstationer på bestämda platser via en eller flera satelliter |
| Mobil-satellittjänst (mobile-satellite service) | 1.25 | Förbindelser mellan mobila jordstationer och rymdstationer, eller mellan mobila jordstationer via rymdstationer |
| Rundradio-satellittjänst (broadcasting-satellite service) | 1.39 | Signaler från rymdstationer avsedda för direkt mottagning av allmänheten |
| Radionavigeringssatellittjänst (radionavigation-satellite service) | 1.43 | Radiodeterminering via satellit för navigering, till exempel GNSS |
| Rymdoperationstjänst (space operation service) | 1.23 | Uteslutande för driften av rymdfarkoster, till exempel följning, telemetri och kommandostyrning |
Fasta och mobila tjänster#
Fast tjänst förbinder stationer på bestämda platser, till exempel en radiolänk mellan två master. Kommunikationen går från punkt till punkt och riktas ofta med smala antenner.
Mobil tjänst förbinder mobila stationer med landstationer, eller mobila stationer med varandra. Det är den bredaste av de mobila tjänsterna. Den delas i tre varianter:
- Landmobil tjänst för stationer på land, till exempel basstation och handapparater i radiosystem som Rakel, eller vanliga handradior.
- Sjömobil tjänst för fartyg och kuststationer, se Sjöfartsradio.
- Luftfartsmobil tjänst för flygplan och markstationer. Den delas i (R) och (OR). (R) står för route: kommunikation om säkerhet och regelbundenhet längs civila flygrutter, som flygtrafikledningens radio. (OR) står för off-route: främst flygning utanför rutterna. Se Luftfartsradio.
I frekvenstabellen betyder ”MOBIL” att alla mobila tjänster är tillåtna. Om bandet ska vara avgränsat står det ofta ”MOBIL utom luftfartsmobil”. Det snäva begreppet ”landmobil” används när bandet bara är avsett för landbaserade stationer.
Rundradio#
Rundradiotjänsten kännetecknas av att sändningarna är avsedda för direkt mottagning av allmänheten. Det kan vara ljud, tv eller andra sändningar. Det som skiljer rundradio från mobil tjänst är syftet: en sändare når många, utan att mottagarna svarar. Se Analog rundradio och DAB och digital-tv.
Radiodeterminering: navigering och radar#
Radiodeterminering är att med hjälp av radiovågors egenskaper bestämma ett föremåls läge, hastighet eller andra egenskaper, eller att få information om dem. Tjänsten delas efter syftet:
- Radionavigering används för att navigera, inklusive varning för hinder. Radiofyrar för flyg och sjöfart är exempel. Satellitnavigering har en egen satellitvariant, se nedan.
- Radiolokalisering används för alla andra syften, till exempel de flesta radarsystem.
Amatörtjänsten#
Amatörtjänsten är Radioreglementets beteckning på det vi kallar amatörradio. Den definieras av syftet: självstudier, kontakter och tekniska försök som utförs av behöriga personer som är intresserade av radioteknik för sitt eget intresses skull och utan ekonomiska intressen. Den som ägnar sig åt radio som yrke eller affärsverksamhet bedriver därmed inte amatörtjänst. Amatörsatellittjänsten är motsvarigheten med rymdstationer på satelliter. Se Vad är amatörradio? och Amatörbanden och bandplaner.
Satellittjänster, vetenskap och säkerhet#
Många av tjänsterna har en satellitvariant: fast-satellit, mobil-satellit, rundradio-satellit, radionavigeringssatellit (GNSS) och amatörsatellit. Rymdoperationstjänsten är helt inriktad på driften av rymdfarkoster. Se Satellitkommunikation.
Vetenskapliga tjänster är bland annat radioastronomi, rymdforskning, jordutforskningssatellit (miljö- och klimatobservationer), meteorologiska hjälptjänster (till exempel väderballonger) och standardfrekvens- och tidssignaltjänst. Flera av dem tar bara emot signaler, så kallade passiva tjänster. En radioteleskopmottagare sänder ingenting, men kan störas av sändare i närliggande frekvenser. Därför är vissa band avsatta för passiva tjänster. Se Radioastronomi, Tid och frekvensnormaler och Jordobservation och rymdforskning.
Säkerhetstjänst är inte en egen sorts tjänst bredvid de andra. Beteckningen gäller varje radiotjänst som används för att skydda liv och egendom, permanent eller tillfälligt. Det är därför man kan tala om säkerhetskommunikation i både flyg, sjöfart och räddningstjänst.
Primär och sekundär status#
Varje tjänst i frekvenstabellen har en status. Primära tjänster skrivs med versaler och sekundära med inledande versal och gemener, både i Radioreglementet och i den svenska frekvensplanen2. En sekundär tjänst får inte orsaka skadlig störning hos en primär tjänst och kan inte kräva skydd mot den3. Mer om det i Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen.
Tjänsterna och färgerna på SRFA-planschen#
SRFA-planschen och webbversionen använder färger för att visa vilken sorts användning ett band har. Tolv kategorier används. Några motsvarar tydligt en radiotjänst enligt Radioreglementet. Andra är samlingar, och två är inte radiotjänster alls (figur 4).
Tre saker är värda att notera:
- Kortdistansradio (SRD) är inte en radiotjänst i Radioreglementet utan en regelkategori: tillståndsfria apparater med låg effekt som används inom bland annat fasta och mobila tjänster, harmoniserade genom ett EU-beslut. Se Tillståndsfri radio.
- Försvar är inte heller en radiotjänst. Militär användning sker inom flera tjänster, och frekvensplanen anger att den kan förekomma i frekvensband upp till 87,5 MHz2.
- Satellit samlar flera satellittjänster. Var radionavigeringssatelliter (GNSS) hamnar kan variera. Kontrollera planschens egen kategorisering.
Kontrollfrågor#
Vad skiljer fast tjänst från mobil tjänst?
Fast tjänst förbinder bestämda, fasta punkter. Mobil tjänst förbinder mobila stationer med landstationer, eller mobila stationer med varandra.
Vad betyder (R) och (OR) i luftfartsmobil tjänst?
(R) gäller kommunikation om flygningens säkerhet och regelbundenhet, främst längs civila flygrutter. (OR) gäller kommunikation, även samordning av flygningar, främst utanför civila flygrutter.
Vad skiljer radionavigering från radiolokalisering?
Båda är radiodeterminering, alltså bestämning av läge, hastighet eller andra egenskaper med hjälp av radiovågor. Radionavigering används för att navigera, medan radiolokalisering används för andra syften, till exempel de flesta radarsystem.
Vad kännetecknar rundradiotjänsten?
Sändningarna är avsedda för direkt mottagning av allmänheten, och kan vara ljud, tv eller andra sändningar.
Varför är en person som driver radiokommunikation som yrke inte en amatör enligt Radioreglementet?
Amatörtjänsten förutsätter ett personligt radiotekniskt intresse och inget ekonomiskt intresse. Yrkesmässig användning faller utanför definitionen.
En tjänst står som FAST RADIO och en annan som Mobil radio i samma ruta. Vilken tjänst har företräde vid störning?
Fast radio, eftersom den står med versaler och alltså är primär. Mobil radio med inledande versal är sekundär, och får inte störa den primära tjänsten och kan inte kräva skydd mot den.
Varför är ”Kortdistansradio (SRD)” en färgkategori på SRFA-planschen men inte en radiotjänst enligt Radioreglementet?
SRD är en regelkategori för tillståndsfria apparater med låg effekt, harmoniserad i EU. Apparaterna verkar inom flera olika radiotjänster, så kategorin beskriver regler och inte syftet med radioanvändningen.
-
ITU, Radio Regulations, artikel 1, avsnitt III (Radio services). Definitionerna är återgivna med egna ord efter ITU:s utdrag. Numreringen kan skilja mellan utgåvor, och senaste utgåvan är från 2024. ↩
-
PTSFS 2025:2, inledningen: primära tjänster anges med versaler och sekundära med inledande versal och gemener. Planen anger även att militär användning kan förekomma i frekvensband upp till 87,5 MHz. ↩↩
-
Radioreglementet, artikel 5 (nr 5.25–5.31), enligt Restrepo (2022). Kontrollera ordalydelsen i gällande utgåva. ↩