Reglering och frekvensförvaltning i bilder
45 bilder och diagram ur områdets 12 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.
Alla 45 bilder
Varför radiospektrum regleras
- 1Radiovågor stannar inte vid landsgränsenRadiovågor stannar inte vid landsgränsen. Sändarna i land A och land B använder samma frekvens. Mottagaren i överlappet hör båda och kan inte skilja dem åt. Utan samordning mellan länderna blir störningen ett problem som varken land A eller land B kan lösa ensamt.
- 2Tre sätt att dela spektrumTre sätt att dela spektrum. Panelerna visar vad som skiljer sändarna åt: frekvensen, platsen eller tiden. Reglerna avgör vilken metod som gäller i ett visst band.
- 3Tre nivåer av spektrumregleringTre nivåer av spektrumreglering. Varje nivå är mer detaljerad än den ovanför och bygger på den. Pilarna visar att beslut på högre nivå genomförs på lägre nivå.
ITU, Radioreglementet och världsradiokonferenser
- 4ITU:s utveckling från telegraf till radioITU:s utveckling från telegraf till radio. Milstolparna är jämnt utspridda och tidslinjen är alltså inte skalenlig. WRC-27 är planerad men inte genomförd.
- 5ITU:s tre regionerITU:s tre regioner. Indelningen är förenklad: gränserna följer enligt Radioreglementet vissa meridianer och cirkelbågar, och några länder (till exempel Iran) ligger nära gränserna. Ryssland ligger hela i region 1.
- 6Så ändras RadioreglementetSå kommer en ändring i Radioreglementet till. Förberedelserna tar flera år, och en ändring påverkar svenska användare först när den förts in i nationella regler och frekvensplanen. Datumen avser WRC-27.
- 7Från plan till registrerad frekvenstilldelningVägen från plan till registrerad frekvenstilldelning. Processen gäller de tilldelningar där Radioreglementet kräver koordinering eller anmälan.
Radiotjänsterna enligt Radioreglementet
- 8Radiotjänsterna i ett trädRadiotjänsterna i ett träd. Färgerna följer SRFA-planschens kategorier. Satellit- och vetenskapstjänsterna är så många att de visas samlade.
- 9Vilken radiotjänst är det?Så kan du resonera för att avgöra vilken radiotjänst en användning tillhör. Schemat är en förenkling för att skilja tjänsterna åt. Den faktiska tjänsten för ett band anges alltid i frekvenstabellen.
- 10Vem kommunicerar med vemVem kommunicerar med vem i fem tjänster. Det är relationen mellan stationerna, och inte tekniken, som avgör tjänsten.
- 11SRFA:s färgkategorier och radiotjänsternaHur radiotjänsterna ungefär motsvarar SRFA:s tolv färgkategorier. Sammanställningen är en tolkning gjord för den här artikeln. Planschens egen kategorisering är den som gäller.
Europeisk harmonisering: CEPT, ECC och EU
- 12Europeisk samordning av radiospektrumDen europeiska samordningen. CEPT och EU är två parallella spår under ITU. CEPT:s beslut genomförs frivilligt. EU:s genomförandebeslut är bindande för medlemsstaterna. Nationella myndigheter som PTS tillämpar båda.
- 13Rättslig tyngd hos dokument från CEPT och EURättslig tyngd hos dokument från CEPT och EU. Dokument från CEPT genomförs frivilligt av varje land. Genomförandebeslut och direktiv från EU är rättsligt bindande för medlemsstaterna, men direktiv måste införlivas i nationell rätt.
- 14Från världskonferens till svensk föreskriftEn typisk väg från världsradiokonferens till användare. Alla band går inte genom alla steg. Vissa är bara harmoniserade inom CEPT, och andra bara nationella.
- 15Kedjan för kortdistansradio på 863–870 MHzKedjan för kortdistansradio på 863–870 MHz. Varje nivå gör bandet mer precist. Exakta effektgränser och villkor står i PTSFS 2025:1 och ska kontrolleras hos PTS.
Svensk reglering: PTS, lagen och föreskrifterna
- 16Från internationella regler till tillståndFrån internationella regler till ett enskilt tillstånd. De färgade nivåerna är bindande. Allmänna råd, som frekvensplanen, är vägledning och binder inte, men PTS utgår från dem i sitt arbete.
- 17Tre vägar till att få använda radiosändareDe tre vägarna till att få använda radiosändare. De flesta konsumenter och små användare omfattas av den mellersta vägen, medan operatörer och andra som behöver exklusiva frekvenser behöver tillstånd.
- 18Lagen om elektronisk kommunikation i kapitelLagen om elektronisk kommunikation i kapitel. De färgade kapitlen är de som oftast behövs vid frågor om radio. Kapitel 9 innehåller bland annat bestämmelser om tystnadsplikt, se artikeln om avlyssning och sekretess.
- 19Myndigheter som berör radio och spektrumMyndigheter som är viktiga för radio och spektrum. Rutorna visar ansvarsområden i grova drag. Uppdelningen är förenklad, och varje myndighets uppdrag framgår av dess instruktion.
Så läser du frekvensplanen och SRFA-planschen
- 20Kolumnerna i den svenska frekvensplanenDe sex kolumnerna i den svenska frekvensplanens tabell. Läs alltid raden som en helhet: tjänsterna i kolumn 2 säger vad bandet är tilldelat internationellt, och kolumn 3–6 säger hur Sverige använder det.
- 21Primär och sekundär tjänstÖverst: så skiljer du primär från sekundär tjänst i en tabellcell (schematiskt, inte en verklig rad). Nederst: vad statusen innebär. Den sekundära tjänsten måste ge vika för den primära, men har skydd mot sekundära tjänster som tillkommer senare.
- 22Frekvensområdet 430–450 MHzFrekvensområdet 430–450 MHz i skala. Kortdistansradion på 433 MHz ligger inuti amatörbandet. PMR446 är bara 0,2 MHz brett, ungefär en hundradel av området.
- 23SRFA:s färger och legendFärg anger radiotjänstens kategori (överst). Legendens statusbeteckningar (nederst) anger tillståndsläget. Grupperingen är gjord här för överblickens skull och finns inte på planschen.
Tillstånd, auktioner och tilldelning
- 24Fyra former av tilldelningFyra former av tilldelning. Blocktillstånd täcker ett frekvensblock över ett stort område. Lokala tillstånd gäller samma typ av block men bara på en plats. En radiolänk upptar ett smalt frekvensutrymme mellan två punkter. I tillståndsfria band delar många användare på samma frekvenser.
- 25Från intresse till tillstånd enligt 3 kap. LEKVägen till ett tillstånd enligt 3 kap. LEK. Flödet är förenklat. När spektrum är begränsat läggs ett urvalsförfarande till före tillståndsbeslutet.
- 26Tillståndstid för trådlöst bredbandTillståndstid för trådlöst bredband, schematiskt enligt 3 kap. 18, 19 och 21 §§ LEK. Exemplet är illustrativt. Hur tiderna gäller i ett enskilt tillstånd framgår av beslutet.
- 27Preliminär tidplan för tilldelning av 1800 MHz-bandetPreliminär tidplan för tilldelningen av 1800 MHz-bandet enligt PTS information från februari 2024. Stegen är jämnt utspridda och tidslinjen är alltså inte skalenlig. Kontrollera faktiskt utfall och eventuella ändringar hos PTS.
Tillståndsfri radio: vad får man använda?
- 28Är sändaren tillståndsfri?Så avgörs om en sändare är tillståndsfri. Båda frågorna måste få svaret ja. Hamnar du utanför villkoren, till exempel med för hög effekt eller en annan antenn, gäller huvudregeln om tillståndsplikt igen.
- 29Tillståndsfria band i frekvensordningTillståndsfria band i frekvensordning. De flesta är smala. Banden för Wi-Fi och Bluetooth på 2,4 och 5 GHz är ungefärligt utritade (tonade staplar) och kontrollerade mot föreskriften i sin helhet först hos PTS.
Radioutrustning på marknaden: RED, CE-märkning och standarder
- 30De väsentliga kraven i artikel 3De väsentliga kraven i artikel 3. Kraven säger vad som ska uppnås, inte hur. Tre av dem gäller all radioutrustning, medan artikel 3.3 bara gäller produkter som kommissionen pekat ut.
- 31Från konstruktion till marknadVägen från idé till marknad. Tillverkaren genomför alla steg och bär ansvaret. Anmält organ deltar bara när förfarandet kräver det, och myndigheterna kontrollerar i efterhand.
- 32Val av förfarande för bedömningFörenklad bild av valet mellan förfaranden. Exakta villkor för varje krav står i direktivet och ska kontrolleras där.
- 33Aktörerna i leveranskedjanAktörerna i kedjan och vad de ansvarar för. Tillverkaren bär huvudansvaret. Importören och distributören ska kontrollera att tillverkaren gjort sitt.
Tillsyn, störsändare och sanktioner
- 34Vem följer upp vad?Vart ett problem hör hemma. Gränsen går inte alltid att dra på förhand: en produkt med radiomodul kan höra till både PTS och Elsäkerhetsverket (streckad pil).
- 35Ett störningsärendes vägEtt störningsärendes väg i stora drag. Stegen är en förenklad bild av PTS beskrivning, och utredningens omfattning beror på ärendet. Vissa ärenden hänvisas vidare, till exempel till operatör, Teracom eller Elsäkerhetsverket.
- 36Peilning från tre platserPeilning från tre platser. Varje bärning har en osäkerhet (de tonade kilarna), så resultatet är ett område att söka i. Tredje punkten minskar osäkerheten och avslöjar reflexfel.
- 37Från samtal till straffFrån samtal till straff. Trappan är en förenklad bild: myndigheterna väljer verktyg efter regelverk och situation, och stegen tas inte alltid i ordning. Exemplen är hämtade ur de regelverk som artikeln beskriver.
Får man lyssna? Sekretess och tystnadsplikt i radio
- 38Fyra led i en radiokontaktFyra led i en radiokontakt. Tillståndsplikten i 3 kap. LEK gäller sändningen. Frågor om avlyssning, tystnadsplikt och brott mot telehemlighet gäller vad man gör med innehållet. Gränsen går i lagtexten.
- 39Från öppna till skyddade radiotjänsterFrån öppet till skyddat. Placeringen är grov och visar vad tjänsten är avsedd för, inte vad lagen tillåter i det enskilda fallet.
- 40Några band som många lyssnare söker sig tillNågra band som många lyssnare söker sig till. Axeln är logaritmisk. Att ett band ligger öppet i frekvensplanen säger inget om vad man får göra med innehållet.
Spektrumets framtid: WRC-27, 6G och delning
- 41Tidslinje med statusTidslinje med status. Fylld markör är beslutat, ring är rekommendation, bedömning eller utkast, och streckad ring är planerat eller förväntat. Raderna ligger i tidsordning men avståndet mellan dem är inte skalenligt.
- 42Ackumulerad tillväxt 2030–2039Hur årlig tillväxt ackumuleras. Kurvorna visar bara tillväxtfaktorn för tre antaganden som PTS har använt i sin modell, inte PTS resultat.
- 43WRC-27:s dagordning på frekvensaxelnFrekvensområden som nämns i WRC-27:s dagordning (punkterna 1.1–1.4, 1.6–1.8, 1.10–1.12 och 1.19). Skalan är logaritmisk, och mycket smala band har ritats minst fyra bildpunkter breda. Att ett band nämns betyder att det studeras, inte att något är beslutat.
- 44Övre 6 GHz på fyra nivåerÖvre 6 GHz på fyra nivåer. Heldragna rutor är beslut eller faktisk användning, streckade rutor är rekommendation eller studie. Placeringen av de 540 och 160 MHz som RSPG nämner är inte angiven i underlaget och är därför inte utritad.
- 45Tre sätt att dela spektrumTre sätt att dela spektrum. Verkliga system kombinerar dem: en användare kan till exempel ha ett eget band på vissa platser och dela det på andra.