Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Kunskapsbanken i bilder

Luftfart, sjöfart och samhällsviktig radio i bilder

40 bilder och diagram ur områdets 10 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.

Välj en bild i listan nedan.

Bild 1 av 40

Läs mer i artikeln:

Piltangenterna vänster och höger bläddrar också.

Alla 40 bilder

  1. Luftfartsradio och flygtrafikledning

    1. 1Flygbanden 108–138 MHzDe två flygbanden. Under 118 MHz ligger navigeringshjälpmedlen (ILS, VOR), över 118 MHz ligger talkommunikationen. Nödfrekvensen 121,5 MHz ligger nära bandets början.
    2. 2Kanalavstånd 25 kHz och 8,33 kHzVarje 25 kHz-kanal delas i tre 8,33 kHz-kanaler. Kanalnamnet är en beteckning med sex siffror och inte kanalens exakta mittfrekvens.
    3. 3Radiohorisont för flygradioRäckvidden ökar med kvadratroten av höjden. Att flyga högre ger mycket mer räckvidd i början, men fördubblad höjd ger bara ca 40 procent längre räckvidd. Markantennens höjd spelar mindre roll än flygplanets.
    4. 4En flygning genom flygtrafikledningens sektorerEn flygning byter frekvens vid varje överlämning. Vid stora flygplatser ger klarering och mark, torn, avgång och ankomst varsin frekvens. På marschhöjd leder områdeskontrollen flygningen över stora områden.

  2. Radionavigering i luftfarten

    1. 5Navigerings- och övervakningsbanden i luftfartenLuftfartens navigerings- och övervakningsband. Bandens bredd varierar, men nästan allt ligger mellan 100 MHz och 5 GHz. Radiohöjdmätaren (4,2–4,4 GHz) är den som ligger närmast mobilnätens 5G-band.
    2. 6VOR: bäring som fasskillnadVOR i principskiss. Den variabla fasen släpar efter referensen med lika många grader som radialen. Flygplanets mottagare mäter fasskillnaden och visar den som en radial.
    3. 7DME: avståndsmätning med pulsparDME-principen. Tiden tur och retur, minus den fasta fördröjningen på 50 µs, ger snedavståndet. Det blir ett litet fel när flygplanet är högt och nära fyren.
    4. 8ILS: lokalisator, glidbana och markeringsfyrarILS-geometrin. Vinklarna ovanifrån är ritade i skala, men lobernas yttre gräns är schematisk. Glidbanans höjd är förstorad fem gånger, så en verklig vinkel på 3° syns som ca 15°. Markeringsfyrarnas avstånd är typiska värden.
    5. 9Primärradar, sekundärradar och ADS-BTre sätt att se flygplan. Primärradarn behöver inget av flygplanet. Sekundärradarn får data från flygplanet efter en fråga. ADS-B sänder flygplanet på eget initiativ.
    6. 10Radiohöjdmätare och 5G-bandSkyddsavstånd mellan 5G och radiohöjdmätare. Det större avståndet i Europa är en av orsakerna till att frågan har varit mindre brännande här. Hur mycket av ett störande band som läcker ut i grannbandet bestäms av sändarens filter och mottagarens selektivitet.

  3. Sjöfartsradio: VHF, DSC och GMDSS

    1. 11Marin VHF: kanalplanMarin VHF. Överst hela bandet, där fartygen sänder i den nedre delen och kuststationer i duplexkanalernas övre del. Underst en förstoring av de kanaler som är viktigast för säkerheten. Kanal 16 och 70 är markerade med kraftigare färg.
    2. 12VHF-räckvidd som funktion av antennhöjdVHF-räckvidd mot en kuststation. En högre antenn på båten flyttar hela kurvan uppåt, medan en högre kustantenn ger allt mindre vinst ju högre den är, eftersom räckvidden växer med kvadratroten av höjden.
    3. 13Ett DSC-nödanrop steg för stegEtt DSC-nödanrop. Det digitala anropet bär identitet och position och når alla DSC-radior inom räckvidd. Talet på kanal 16 kommer efteråt, när någon lyssnar, och trafiken flyttas sedan till en arbetskanal.
    4. 14GMDSS havsområden A1–A4GMDSS havsområden. Områdena A1–A3 är beroende av vilken radiotjänst som når, och A4 är det som blir över: polartrakterna utanför satelliternas täckning. Figuren är en principskiss och inte skalenlig.

  4. AIS, NAVTEX och nödsändare till sjöss

    1. 15AIS-luckor och luckans uppbyggnadAIS-luckor. Fartyg reserverar luckor i en gemensam tidsram. En lucka är 256 bitar, och 168 av dem bär själva meddelandet.
    2. 16AIS: rapporteringsintervallHur ofta en AIS-station sänder. Ju snabbare fartyg, desto oftare, och klass A sänder oftare än klass B. Ankrade eller förtöjda klass A-fartyg sänder var tredje minut.
    3. 17NAVTEX-meddelandets uppbyggnadNAVTEX-meddelandets uppbyggnad. Huvudet gör att mottagaren kan sortera bort meddelanden som användaren inte vill ha, och löpnumret gör att samma meddelande inte skrivs ut två gånger.
    4. 18Radar-SART på radarskärmenHur en radar-SART ser ut på radarn. De 12 punkterna uppstår eftersom SARTen svarar med en svepande serie pulser över radarns frekvensband. Punkternas avstånd och totala längd, ca 7 sjömil, visar att det är en SART och inte en vanlig ekot.

  5. Rakel och kommunikation för blåljusmyndigheter

    1. 19Rakels frekvensplan och TDMA-strukturRakels frekvensplan och TDMA-struktur. Varje 25 kHz-bärvåg delas i fyra tidluckor om vardera 14,17 ms. På basstationens huvudbärvåg används lucka 1 som styrkanal, och övriga luckor bär samtal.
    2. 20Rakels nätstruktur och direktlägeRakels uppbyggnad. Terminalerna ansluts via basstationer till en gemensam kärna, och därifrån går kopplingar vidare till ledningscentraler, telefonnätet och grannländernas nät. Direktläge (nederst) kräver ingen infrastruktur.
    3. 21SWEN som delat radionät med statligt kärnnätSWEN som MOCN. Radionätet delas av flera, men trafiken från SWEN-terminaler styrs till ett statligt kärnnät, medan de kommersiella kunderna går till operatörens eget kärnnät.
    4. 22Från Rakel till SWENFrån Rakel till SWEN. Övre raden visar hur Rakel byggdes upp, och nedre raden MCF:s plan för det nya systemet. Tidplanen är MCF:s och kan ändras.

  6. Nödfrekvenser och nödsändare

    1. 23Nödfrekvenser på frekvensaxelnNödfrekvenserna på en logaritmisk frekvensaxel, färgade efter tjänst. Sjöfart är turkos, luftfart violett, försvar olivgrönt och satellit skiffergrått. Fyra av fem ligger i VHF och UHF, där utbredningen är siktlinje.
    2. 24Larmkedjan i Cospas-SarsatLarmkedjan i Cospas-Sarsat. Satelliterna vidarebefordrar bara signalen. Själva beräkningen av platsen sker på marken, och räddningscentralen tar hand om resten.
    3. 25Vilket larmsätt passar i vilken miljöVilket larmsätt som passar i vilken miljö. Förbered dig före färden: ta reda på vad som gäller i området, ha utrustning som fungerar och vet hur den används.

  7. Jaktradio, privatradio och PMR446

    1. 26Högsta tillåtna effekt för tillståndsfria handradiosystemHögsta tillåtna effekt för tillståndsfria system på en logaritmisk skala. Jaktradion på 155 MHz får sända tio gånger så kraftigt som PMR446. Det är 10 dB, men räckvidden hänger också på frekvens och terräng.
    2. 27Kanalplaner för jaktradio och PMR446Kanalplanerna för jaktradio (155 MHz) och PMR446 (446 MHz) i skala. Kanalavstånden är olika: 25 kHz respektive 12,5 kHz. Därför går det inte att blanda radioapparater mellan systemen.
    3. 28Siktlinje och radioskugga i terrängenSiktlinjen avgör. Jägarna på höjderna hör varandra över dalen, men jägaren bakom kullen hamnar i radioskugga. Att flytta sig några tiotal meter kan räcka för att få kontakt.

  8. Försvaret, totalförsvaret och spektrum

    1. 29BeredskapsnivåerBeredskapsnivåer enligt det PTS citerar ur lagen. Höjd beredskap är samlingsnamn för de två övre stegen. Texterna under trappstegen sammanfattar PTS inriktning och är inte lagtext.
    2. 30Antennstorlek och bandbredd mot frekvensTvå skäl till att användare finns i hela spektrumet: antennstorleken minskar med frekvensen (vänster) och användbar bandbredd ökar (höger, förutsatt 1 procent relativ bandbredd).
    3. 31Spektrumförvaltning på tre nivåerSpektrumförvaltning på tre nivåer, schematiskt. Det civila spåret till vänster och alliansspåret till höger möts i CEPT:s arbete, och nationellt samråder PTS och Försvarsmakten. Diagrammet visar ansvarsfördelning, inte beslutsvägar.
    4. 32Drifttid för tre energireserverDrifttid som funktion av last för tre energireserver, t = E / P . Vid 1,5 kW räcker en reserv på 250 kWh just en vecka.

  9. Telekrig och elektronisk krigföring – en översikt

    1. 33De tre delarna av telekrigDe tre delarna av telekrig och deras samband. Stödverksamheten ger underlag för både attack och skydd. Alla tre verkar i samma delade spektrum.
    2. 34Direkt signal och radarekots effektfallRelativ mottagen effekt för en direkt signal (en väg, 1 / R 2 ) och för ett radarekot ( 1 / R 4 ), normerade till samma värde vid 1 km. Vid 100 km skiljer 40 dB mellan kurvorna i normeringen. Det exempel som beskrivs i texten ger 78 dB på grund av antennförstärkning och målarea.
    3. 35Effektminskning och upptäcktsområdeRelativ räckvidd ( 10 − x / 20 ) och relativ area ( 10 − x / 10 ) när sändeffekten sänks med x dB, för en signal som avtar som 1 / R 2 .
    4. 36Störning av radio, 1940–2030Exempel från öppna källor, 1942–2025. Störning av radio har följt med radion hela tiden. Kalla krigets stapel anger perioden enligt AIB:s sammanfattning och är ungefärlig.

  10. Radio i järnväg och vägtrafik

    1. 37Trafikradions band i spektrumetRadion i järnväg och vägtrafik i spektrumet. Bandlägena är för järnvägen GSM-R och FRMCS, för vägtrafiken avgiftsbrickor (5,8 GHz), C-ITS (5,9 GHz) och bilradar (76–81 GHz). Kontrollera aktuella gränser hos PTS.
    2. 38ETCS nivå 2ETCS nivå 2. Balisen ger positionen, GSM-R bär meddelandena och RBC ger färdtillstånd. Om radiolänken bryts måste tåget enligt reglerna bromsa eller stanna.
    3. 39C-ITS i en korsningC-ITS i en korsning. Byggnaden döljer bilarna för varandras sensorer, men en enhet vid vägen kan höra båda. Kolliderande kurser kan varnas för i förväg.
    4. 40FMCW-chirp i 77–81 GHzFMCW-chirp. Ekot är samma sågtand, men fördröjd. Beatfrekvensen är lutningen gånger fördröjningen. Fördröjningen är ritad cirka 30 gånger för stor, annars skulle den vara osynlig.

Fler områden i bilder

Alla artiklar i Luftfart, sjöfart och samhällsviktig radio