Sveriges Radiofrekvensallokering
Kunskapsbanken i bilder

Referens och undervisning i bilder

24 bilder och diagram ur områdets 9 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.

Välj en bild i listan nedan.

Bild 1 av 24

Läs mer i artikeln:

Piltangenterna vänster och höger bläddrar också.

Alla 24 bilder

  1. Ordlista A–Ö

    1. 1Signalens väg genom en radiolänkSignalens väg från sändare till mottagare, med ett urval av ordlistans termer vid de led där de hör hemma. Färgerna följer kunskapsbankens områden: brunt är radioteknik, orange antenner och blågrönt vågutbredning.
    2. 2Ordlisteposter per kunskapsområdeAntal termer i ordlistan per kunskapsområde, räknat efter den artikel som ”Läs mer”-länken pekar på. Färgerna är områdets färg i kunskapsbanken.
  2. Förkortningar A–Ö

    1. 3e.i.r.p. och e.r.p. bokstav för bokstavBokstav för bokstav: e.i.r.p. och e.r.p. Skillnaden är referensen, isotrop antenn respektive halvvågsdipol, vilket ger tillägget 2,15 dB. Räkneexemplet är detsamma som i artikeln om e.r.p. och e.i.r.p.
    2. 4Organisationer och regelverk på tre nivåerDe viktigaste organisationerna och regelverken i förkortningslistan på tre nivåer. Global och europeisk reglering genomförs i Sverige genom lag och föreskrifter.
  3. Formelsamling

    1. 5FormelkartaFormelkarta. Siffrorna 1–8 motsvarar avsnitten på sidan; länkbudgeten (nederst till höger) använder formler från flera av grupperna.
    2. 6Shannons kapacitet mot signal-brusförhållandeShannons gräns. Under ca 0 dB ökar kapaciteten ungefär proportionellt mot effekten; över ca 10 dB behövs 3 dB mer signal för varje extra bit per sekund och hertz.
    3. 7Länkbudget som nivådiagramLänkbudget för en länk på 20 km och 6 GHz. Gröna staplar är förstärkning, röda är förluster. Marginalen mellan mottagen nivå och lägsta nivå är fädningsmarginalen.
  4. Tabeller och omräkningar

    1. 8Nomogram för frekvens och våglängdNomogram för frekvens och våglängd. Läs av rakt nedåt: 100 MHz motsvarar 3 m, 2,4 GHz ungefär 12,5 cm.
    2. 9Nomogram för dBm, watt och volt i 50 ohmNomogram för dBm, watt och volt i 50 Ω. Samma lodräta läge på alla tre skalorna betyder samma signalnivå.
    3. 10Missanpassningsförlust mot SVFMissanpassningsförlust som funktion av SVF. Upp till SVF 2 förloras mindre än 0,6 dB av effekten genom reflektion.
  5. Storheter, enheter och skrivregler

    1. 11Så skrivs ett storhetsvärdeSå är ett storhetsvärde uppbyggt. Storhetens symbol skrivs kursivt, enheten upprätt, och mellan mätetal och enhet står ett mellanslag som inte ska brytas över två rader.
    2. 12SI-prefix från piko till teraSI-prefixen från tera till piko. Varje steg är en faktor 1000. Exemplen visar var prefixen dyker upp i radiotekniken.
    3. 13Prefixen på frekvensaxelnPrefixen på frekvensaxeln. Radiospektrumet sträcker sig enligt ITU upp till 3 THz; varje prefix täcker tre dekader.
  6. Organisationer, myndigheter och källor

    1. 14Från ITU till användarenFrån världen till användaren. Varje lager bygger på det ovanför. Standardiseringsorganen sitter vid sidan om och påverkar vilken utrustning som finns.
    2. 15Svenska myndigheter grupperade efter uppgiftVem gör vad? Myndigheterna grupperade efter uppgift. Flera myndigheter kan vara inblandade i samma fråga.
    3. 16Trappa över källors tillförlitlighetTrappa över källors tillförlitlighet för fakta. Läs uppåt: börja gärna i en sammanfattning, men gå till primärkällan innan du citerar en regel, ett värde eller ett datum.
  7. För lärare: lektionsförslag och experiment

    1. 17Lektionsöversikt per nivå och arbetssättLektionsöversikt. Mörk ruta: huvudnivå. Ljus ruta: går att anpassa. Färgen anger arbetssätt. Nivåerna är förslag; bedöm själv vad som passar din klass.
    2. 18Mottagningsförsök med dipol och SDREtt enkelt mottagningsförsök. Antennen, mottagaren och datorn tar bara emot signaler. Spektrumbilden är schematisk och visar inga verkliga stationer.
    3. 19Artiklar som passar olika kurserFörslag till vilka artiklar som passar vilken kurs. Fylld cirkel: ligger nära kursens centrala innehåll. Ring: passar som fördjupning eller extra material.
  8. Studievägar och yrken inom radio

    1. 20Utbildningsvägar mot arbete med radioUtbildningsvägar. Pilarna visar vad som är möjligt, inte att varje steg krävs. Villkoren styrs av behörighetskraven hos varje utbildning.
    2. 21Högskolepoäng och studietidHögskolepoäng och studietid. Skalan är 60 hp per år. Den streckade linjen markerar den grundnivåexamen om minst 180 hp som behövs för avancerad nivå.
    3. 22Där radiokunskap behövsExempel på verksamheter där radiokunskap behövs. Listan är ett urval och säger inte att organisationerna har lediga tjänster.
  9. Litteratur och vidare läsning

    1. 23Karta över litteraturen per område och nivåLitteraturen per område och nivå. Det finns gott om engelskspråkiga läroböcker på avancerad nivå men få verk på mellannivån; där bär amatörradiohandböckerna och kunskapsbankens egna artiklar.
    2. 24Hur olika källor åldras och hur du anger demKällor åldras olika snabbt. Läroböckerna ändras bara med nya upplagor, medan webbsidor kan ändras när som helst. Ange därför version, datum och åtkomstdag så att andra kan hitta samma text.

Fler områden i bilder

Alla artiklar i Referens och undervisning