Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Kunskapsbanken i bilder

Radions historia i bilder

23 bilder och diagram ur områdets 7 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.

Välj en bild i listan nedan.

Bild 1 av 23

Läs mer i artikeln:

Piltangenterna vänster och höger bläddrar också.

Alla 23 bilder

  1. Från Maxwell till Marconi

    1. 1Hertz försökHertz försök, schematiskt. 1: induktionsspolen laddar stavarna tills en gnista slår över luckan. 2: strömmen svänger snabbt i stavarna och en elektromagnetisk våg sänds ut. 3: vågen framkallar en ström i ringen, och en liten gnista syns i dess lucka. Gnistan i ringen är beviset att energin kommit fram genom luften.
    2. 2Tidig radiotelegrafi med gnistsändareÖverst: en tidig radiotelegrafi. Sändaren (batteri, nyckel, induktionsspole och gnistgap) matar en antenn och jord, och mottagarens kohärer styr ett relä som driver en morseskrivare. Nederst: gnistsändaren ger dämpade vågtåg med bred frekvensfördelning, medan en generator eller ett elektronrör ger en kontinuerlig våg på en enda frekvens.
    3. 3Diod och triodElektronröret. Dioden (Fleming, 1904) släpper bara igenom ström åt ett håll och likriktar därför signalen. Trioden (de Forest) har ett galler mellan glödtråd och anod, så att en liten spänning på gallret styr en stor ström och signalen förstärks.
    4. 4Radions första decennierRadions första sju decennier i korthet. Mellan Maxwells teori och KDKA:s sändningar går ungefär 56 år.

  2. Grimeton och SAQ – världsarvet i Varberg

    1. 5Alexandersongeneratorns principAlexandersongeneratorns princip. Motorn driver rotorn via en växel. När rotorns poler passerar statorn uppstår en växelström på 17,2 kHz, som leds ut till antennen. Frekvensen beror direkt på varvtalet, så varvtalet måste hållas mycket konstant.
    2. 6Grimetons antennsystemGrimetons antennsystem, schematiskt och inte skalenligt. Överst sett från sidan med de lodräta ledarna och avstämningsspolarna, nederst sett ovanifrån med tvärarmarna och de åtta trådarna.
    3. 7Kvartsvåglängd jämfört med tornhöjdVarför antennen blir en kompromiss. En kvartsvågsantenn för 17,2 kHz skulle vara ca 4,4 km hög. Grimetons torn är 127 m, ungefär 3 procent av det. Den långa toppen och avstämningsspolarna kompenserar för det.
    4. 8Grimetons historiaGrimetons historia i korthet, från telegrafistation till världsarv.

  3. Radio i Sverige: från Radiotjänst till DAB+

    1. 9Var svensk rundradio och tv sänderRundradions väg uppåt i frekvens. Långvågen i Motala låg långt ned, medan FM, digital radio (DAB) och digital marksänd tv ligger i VHF- och UHF-banden. Skalan är logaritmisk, så varje streck är tio gånger högre frekvens.
    2. 10Svensk rundradio 1919–1995Svensk rundradio i korthet. Under 70 år växte radion från en kanal till många, och sändningarna flyttade från långvåg till FM och digitala system.
    3. 11Tv i Sverige 1954–2007Tv i Sverige. Från försökssändningar 1954 och officiell start 1956 till avstängningen av de analoga marksändningarna 2005–2007.

  4. Från Televerket till PTS: svensk telekommunikation

    1. 12Svenska mobilsystem 1950–2030Svenska mobilsystem. Staplarna visar driftåren för MTA, MTB och MTD med frekvensband. Punkterna visar starten för NMT, GSM och LTE; slutår är inte utritade.
    2. 13Televerkets uppdelningTeleverkets uppdelning. Myndighetsrollen, sändarnäten och driften av teletjänster hamnade hos olika aktörer.
    3. 14Svensk telekom 1853–2002Svensk telekom i korthet.

  5. Radioamatörernas historia

    1. 15Amatörernas våglängderAmatörernas våglängder. Området under 200 m, som 1912 pekades ut för amatörer, motsvarar frekvenser över 1,5 MHz. Grimetons 17 kHz och Motalas 189 kHz ligger långt till vänster, medan dagens amatörband på kortvåg (160–10 m) och 2 m ligger i det skuggade området.
    2. 16OSCAR 1OSCAR 1:s korta liv. Satelliten sände ”HI” med 140 mW på 144,983 MHz i drygt tre veckor, och brann sedan upp efter ungefär sju veckor i omloppsbana.
    3. 17Amatörradions milstolparAmatörradions milstolpar. Från Radio Act 1912 till FT8 2017.

  6. Radio i krig och beredskap

    1. 18Principen för en chiffrerande fjärrskrivarePrincipen för en chiffrerande fjärrskrivare (konceptuell bild). Klartexten blandas med en nyckelström från kodhjul. Mottagaren har en maskin med samma inställning som tar bort nyckelströmmen igen. En avlyssnare ser bara chiffer.
    2. 19Från april 1940 till FRA 1942Från ockupationen av Danmark och Norge till FRA:s bildande 1942.
    3. 20Utomhusvarningens signalerUtomhusvarningens två signaler, schematiskt. Viktigt meddelande är en upprepad kort ton med paus, Faran över en sammanhängande ton på 30–40 sekunder.

  7. Tidslinje: radion från 1820 till 2026

    1. 21Stor tidslinje över radions historia 1820–2026Översikt över tidslinjen. Internationella händelser ligger ovanför axeln och svenska nedanför. Skalan är olika tät i de tre raderna, och därför är det avstånden inom en rad som kan jämföras.
    2. 22Frekvenser mot årtal för händelser i tidslinjenFrekvenserna i några av tidslinjens händelser. Skalan på den lodräta axeln är logaritmisk, så varje streck är tio gånger högre frekvens än det förra. Färgerna följer planschen: brunt är fast radio, rött rundradio och tv, blått mobil, gult amatörradio, skiffergrått satellit och stålblått vetenskap.
    3. 23Driftperioder för tio svenska systemDriftperioder för tio svenska system. De mobila systemen MTA, MTB och MTD överlappar varandra, och långvågssändarna i Motala och Orlunda avlöste varandra. Analog marksänd tv räknas här från den officiella starten 1956 till slutet av avstängningen 2007.

Fler områden i bilder

Alla artiklar i Radions historia