Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Kunskapsbanken i bilder

Mobilnät, rundradio och trådlöst i bilder

45 bilder och diagram ur områdets 10 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.

Välj en bild i listan nedan.

Bild 1 av 45

Läs mer i artikeln:

Piltangenterna vänster och höger bläddrar också.

Alla 45 bilder

  1. Mobilnätens generationer: från NMT till 6G

    1. 1Mobilgenerationer i SverigeMobilgenerationerna i Sverige. Ovanför linjen: när generationen startade. Under linjen: när näten stängdes eller planeras att stängas. Varje generation har levt i ungefär 25–30 år innan den stängs.
    2. 2Kretskopplat och paketkopplatKretskopplat (1G–3G för tal) och paketkopplat (4G och 5G). I ett kretskopplat samtal reserveras en kanal hela tiden. I ett paketkopplat nät delar alla på kapaciteten och skickar bara när de har något att skicka, vilket utnyttjar spektrum mycket bättre.
    3. 3Toppfart per generationTeoretisk toppfart per generation (logaritmisk skala, typvärden). Varje stapel går från generationens första version till dess senare uppgraderingar. Den fart en användare faktiskt får är oftast mycket lägre, eftersom alla i cellen delar på kapaciteten.

  2. Så fungerar ett mobilnät

    1. 4Frekvensåteranvändning med klusterstorlek 3, 4 och 7Frekvensåteranvändning med klusterstorlek 3, 4 och 7. Ju fler frekvensgrupper, desto längre ifrån varandra ligger samkanalcellerna och desto mindre störs man, men desto mindre spektrum har varje cell. Mönstren och värdena är beräknade.
    2. 5Sektorisering och nedtiltningSektorisering. Vänster: horisontella strålningsdiagram beräknade med 3GPP:s antennmodell (70° halvvärdesbredd, 25 dB maximal dämpning). Höger: genom att luta antennen nedåt (nedtiltning) minskas störningen mot celler längre bort.
    3. 6Mobilnätets uppbyggnadMobilnätets delar. Beteckningarna anger funktionen i 4G (MME, HSS, S/P-GW) och i 5G (AMF, UDM, UPF). IMS ger talsamtal över IP (VoLTE och VoNR).
    4. 7Handover mellan två cellerHandover mellan två celler. Signalerna beräknas med dämpningsexponent 3,5. Handover utlöses först när grannen är 3 dB starkare (hysteres), så att telefonen inte byter fram och tillbaka vid cellkanten.
    5. 8Makroceller och små cellerNätet byggs i lager: makroceller på lågband ger täckning, mindre celler på högre band ger kapacitet, och inomhusceller löser täckning i byggnader.

  3. 5G NR: teknik och spektrum

    1. 95G NR: frekvensområden och svenska bandNR:s frekvensområden och svenska band. FR1 täcker 410 MHz till 7,125 GHz och FR2 24,25 till 71 GHz. De svenska bandens läge är hämtat ur PTS uppgifter (per oktober 2026). Staplarna visar bandens utsträckning, men luckor inom ett band ritas inte alltid.
    2. 10Numerologi: slotlängd för olika underbärvågsavståndEn millisekund (en delram) vid fyra numerologier. Varje slot har 14 symboler, så fördubblat underbärvågsavstånd ger hälften så långa slots och symboler.
    3. 11TDD-mönster DDDSU vid 30 kHzTDD-mönstret DDDSU vid 30 kHz. Fördelningen i den särskilda slotten (10 D, 2 G, 2 U) är ett exempel; verkliga nät kan välja andra fördelningar och mönster.
    4. 12Strålstyrning med en grupp om åtta elementStrålstyrning med åtta isotropa element på λ/2 avstånd, beräknat ur gruppfaktorn. Loben är 12,8° bred (halv effekt) rakt fram och 15,9° bred vid 36°. Grannloberna korsar varandra ca 2,6 dB under toppen.
    5. 13Icke-fristående (NSA) och fristående (SA) 5GNSA och SA. I NSA bärs kontrollsignaleringen av 4G, och 5G tillför kapacitet. I SA sköter NR och 5G-kärnan allt.
    6. 145G:s tre användningsområden5G:s tre användningsområden. Ett enskilt tillämpningsfall hamnar någonstans mellan hörnen, och de krav som ställs på radiosystemet är olika i varje hörn.

  4. Mobilbanden i Sverige

    1. 15Mobilbanden i SverigeMobilbanden i Sverige (per oktober 2026). Ljusa block är upplänk, mörka block nedlänk, halvtonade block TDD och streckade ramar lokala tillstånd. MCF:s 2×10 MHz i 700 MHz-bandet är orange. 26 GHz-bandet ligger utanför skalan.
    2. 16Fri rymd-dämpning per mobilbandFri rymd-dämpning på 1 km för mobilbanden (isotropa antenner). Skillnaden mellan 800 MHz och 3,5 GHz är ca 13 dB, och mellan 800 MHz och 26 GHz ca 30 dB.
    3. 17När mobiltillstånden löper utTillståndens slutdatum (fyllda punkter) och planerade auktioner (ofyllda ringar), per oktober 2026. 1800 MHz har två slutdatum eftersom blocken tilldelades vid olika tillfällen.

  5. Analog rundradio: AM och FM

    1. 18RundradiobandenRundradiobanden på en logaritmisk frekvensaxel. De tre lägsta banden ligger under 30 MHz och är AM-band, FM-bandet är bara ca 20 MHz brett men ligger på en mycket högre frekvens. DAB+ (band III) visas streckat och beskrivs i en egen artikel.
    2. 19Utbredning för AM och FMTre utbredningssätt. Markvåg (AM) följer jordytan. Rymdvåg (AM, på natten) reflekteras av jonosfären. FM-vågen går i rät linje och slutar vid radiohorisonten. Skalorna är kraftigt överdrivna.
    3. 20FM-stereo: multiplexsignalets spektrumMultiplexsignalet i en FM-stereosändare (schematiska nivåer). En monomottagare hör bara L+R. Pilottonen på 19 kHz används för att återskapa 38 kHz-underbärvågen, som är undertryckt i sändningen. RDS ligger mellan L−R-sidbandet och 60 kHz.
    4. 21Blockschema för en FM-sändareBlockschema över en FM-rundradiosändare. Under varje block anges signalens karaktär. Frekvensmodulationen sker i exciter-steget och effektförstärkaren behöver inte vara linjär, eftersom informationen ligger i frekvensen och inte i amplituden.

  6. DAB+ och digital-tv

    1. 22DAB-blocken i band IIIDAB-blocken 5A–13F i band III. Varje ruta motsvarar ett block med ca 1,5 MHz signalbandbredd, ritat vid sin mittfrekvens. Blocken är grupperade efter den gamla VHF-tv-kanalen (5–13). Block 13D–13F ligger tätare än de övriga.
    2. 23Skyddsintervall och ekon i DABEn DAB-symbol (läge I) med skyddsintervall 246 µs och mottagarens FFT-fönster (streckat). Ekon som är försenade mindre än skyddsintervallet (50 och 200 µs) faller helt inom fönstret. Ekot som är försenat 300 µs släpper in slutet av föregående symbol i fönstret (rött) och ger intersymbolstörning.
    3. 24UHF-bandet 470–862 MHzUHF-bandet 470–862 MHz i dag. Röda fält är kvarvarande tv-band (470–694 MHz). Blå fält är mobilband, orange fält är MCF:s 2×10 MHz i 700 MHz-bandet. Kanalnumren gäller 8 MHz-kanaler.
    4. 25Frekvenskedjan för satellit-tvFrekvenskedjan för satellit-tv. Satelliten flyttar frekvensen mellan upplänk (ca 14 GHz) och nedlänk (10,7–12,75 GHz). LNB:n blandar ner nedlänken till 950–2150 MHz, så att signalen tål koaxialkabel.

  7. Wi-Fi

    1. 26Wi-Fi-kanaler i 2,4 GHz-bandetWi-Fi-kanalerna i 2,4 GHz-bandet. Kanalerna ligger 5 MHz från varandra men är 20 MHz breda och överlappar därför. Kanal 1, 6 och 11 (gröna) är ett vanligt val av tre kanaler utan överlapp. Bluetooth och mikrovågsugnar delar samma band.
    2. 27Wi-Fi-kanaler i 5 GHz-bandetWi-Fi-kanalerna i 5 GHz-bandet i Europa. Mellan 5350 och 5470 MHz finns en lucka. Kanal 36–48 har inget DFS-krav, kanalerna 52–64 och 100–140 kräver det. Kanal 120–128 överlappar frekvensområdet för väderradar, och där är uppstartstiden längre.
    3. 28Wi-Fi-kanaler i nedre 6 GHz-bandetWi-Fi-kanalerna i nedre 6 GHz. 480 MHz rymmer 24 kanaler à 20 MHz, tre kanaler à 160 MHz men bara en 320 MHz-kanal (ytterligare en 320 MHz-kanal skulle överlappa den första). Radiolänk använder nästan samma frekvenser (brunt) och Wi-Fi måste samexistera med den.
    4. 29CSMA/CA i Wi-FiCSMA/CA (ej i skala). A har kortast backoff och sänder först. C fryser sin nedräkning medan kanalen är upptagen och fortsätter efter ACK och en ny DIFS. Slumpen gör att två stationer sällan väljer samma lucka.

  8. Bluetooth, Zigbee, NFC, RFID och UWB

    1. 30Bluetooth-kanaler i 2,4 GHz-bandetBluetooths kanaler mellan 2400 och 2485 MHz. LE har 40 kanaler à 2 MHz. De tre annonseringskanalerna (orange, 2402, 2426 och 2480 MHz) ligger i glipor mellan Wi-Fi-kanalerna 1, 6 och 11 (gröna).
    2. 31Passiv RFID med backscatterPassiv RFID med backscatter. Läsaren sänder en kontinuerlig bärvåg som både ger taggen energi och bär kommandon. Taggen svarar genom att växla mellan att reflektera och absorbera, och läsaren avläser variationerna.
    3. 32UWB: avståndsmätning med flygtidUWB two-way ranging. Enhet A mäter rundtiden T_round, enhet B rapporterar sin svarstid T_reply, och avståndet blir d = c · (T_round − T_reply) / 2.
    4. 33Kortdistansteknikerna på frekvensaxelnKortdistansteknikerna på en logaritmisk frekvensaxel. Gröna fält visar de tillståndsfria bandens ungefärliga placering. Banden och deras villkor anges av PTS.

  9. Sakernas internet: LoRaWAN, NB-IoT och LTE-M

    1. 34Räckvidd och datahastighet för trådlösa teknikerRäckvidd och datahastighet för några trådlösa tekniker. LPWAN-teknikerna (LoRaWAN, NB-IoT, LTE-M) ligger uppe till vänster: låg hastighet men lång räckvidd. Rektanglarna visar typiska intervall och är principiella, inte mätvärden.
    2. 35Sändningstid för LoRa vid olika spridningsfaktorSändningstid för 20 byte nyttolast med LoRa, 125 kHz kanalbredd, kodtakt 4/5 och 8 symboler preamble, beräknad enligt Semtechs formel. Varje steg i spridningsfaktor fördubblar ungefär tiden. Känsligheterna är typiska datablads-värden.
    3. 36Arkitektur för LoRaWANLoRaWAN:s arkitektur. Givarna (end devices) kommunicerar trådlöst med gateways inom räckhåll. Gateways är transparenta och vidarebefordrar via IP-nät till nätverksservern, som sköter dubbletter, nycklar och datatakt.
    4. 37NB-IoT:s tre driftlägenNB-IoT:s tre driftlägen i förhållande till en LTE-bärvåg på 10 MHz. NB-IoT upptar 180 kHz, motsvarande ett LTE-resursblock. Skalan är förenklad.

  10. Radiolänk och fast radio

    1. 38Radiolänkband i PTS frekvensbandslistaRadiolänkband enligt PTS frekvensbandslista (2025-06-10). Banden ligger ungefär jämnt utspridda på den logaritmiska skalan. Listan nämner även 10,5 GHz, men utan bandgränser i det underlag som använts, så det bandet är inte ritat.
    2. 39Kanalplanen för E-bandetKanalplanen för E-bandet enligt ECC/REC (05)07. En FDD-länk använder samma kanalnummer i det undre och det övre bandet. 125 MHz vid varje bandkant ligger utanför kanalerna.
    3. 40Nivådiagram för en radiolänk på 18 GHz och 12 kmNivådiagram för exemplet. Signalnivån stiger i antennerna och faller längs vägen. Avståndet mellan mottagen nivå och mottagarens tröskel är fädningsmarginalen.
    4. 41Banprofil med första FresnelzonenBanprofil med första Fresnelzonen för exemplet. Höjdskalan är kraftigt överdriven, och jordbukten (k = 4/3) är inlagd i terrängen. Kullen på 33 m ligger utanför 0,6·F₁, ett hinder på 38 m skulle skära in i zonen.
    5. 42Regndämpning per kilometer mot frekvensenRegndämpning per kilometer enligt ITU-R P.838-3 för 25 mm/h. Punkterna visar vertikal polarisation vid några radiolänkband.
    6. 43Regndämpning som överskrids 0,01 procent av tiden mot hopplängdenRegndämpning A₀,₀₁ mot hopplängd enligt ITU-R P.530-17 (25 mm/h, vertikal polarisation). Med 20 dB regnmarginal är hopplängden ca 24 km vid 15 GHz men bara 1,7 km i E-bandet. Metoden är anpassad till länkar på några kilometer och uppåt, och värdena för kortare hopp är grova.
    7. 44Adaptiv modulation under ett regnoväderAdaptiv modulation under ett schematiskt regnoväder. Nivån sjunker 32 dB som mest, och länken byter modulation vid varje tröskel. Kapaciteten faller från 233 till 47 Mbit/s men förbindelsen bryts aldrig.
    8. 45Samma kanal på två polarisationer med XPICXPIC: två datasignaler på samma frekvens och olika polarisation. Överhörningen (XPD) mäts och subtraheras i mottagaren.

Fler områden i bilder

Alla artiklar i Mobilnät, rundradio och trådlöst