Sveriges Radiofrekvensallokering
Logga in
Varukorg Beställ plansch
Kunskapsbanken i bilder

Amatörradio i bilder

57 bilder och diagram ur områdets 14 artiklar, i läsordning. Under varje bild står vad den visar, och länken går till artikeln där den förklaras.

Välj en bild i listan nedan.

Bild 1 av 57

Läs mer i artikeln:

Piltangenterna vänster och höger bläddrar också.

Alla 57 bilder

  1. Vad är amatörradio?

    1. 1Regelverket bakom amatörradionFrån världsfördrag till din egen station. Reglerna kommer uppifrån (ITU, CEPT, PTS), medan SSA sköter prov, certifikat och anropssignaler på uppdrag av PTS. IARU är amatörernas egen världsorganisation och företräder dem i ITU.
    2. 2Vad radioamatörer görAmatörradio rymmer många hobbyer i en. Alla aktiviteter bygger på samma grund: certifikatet, anropssignalen och amatörbanden.
    3. 3Räckvidd på olika frekvenserRäckvidden beror på frekvens och utbredningssätt. VHF och UHF går i stort sett rakt fram, kortvåg kan studsa mellan jonosfären och marken, och via satelliter och månen når man ännu längre. Skissen är inte skalenlig.

  2. Bli radioamatör i Sverige

    1. 4Instegscertifikat och fullt certifikat – band och effektBand och högsta effekt utan särskilt tillstånd enligt PTSFS 2025:1 (per oktober 2026). Effekten anges som toppeffekt (p.e.p.) utom där annat står; på 2 m gäller 25 W e.r.p. för instegscertifikat. Fullt certifikat ger dessutom band ovanför 70 cm, se Amatörbanden.
    2. 5Vägen till certifikatet i sex stegVägen till certifikatet. Du kan göra om provet om det inte går vägen; vid HAREC-provet behöver du bara göra om den del du blev underkänd på.
    3. 6Radioamatör utomlands: CEPT-systemetSå fungerar CEPT:s två rekommendationer för radioamatörer. Skissen är schematisk; vilka länder som tillämpar rekommendationerna framgår av CEPT:s aktuella förteckningar.

  3. Anropssignaler och prefix

    1. 7Anropssignalens uppbyggnadAnropssignalen SA5ABC är påhittad. Prefixet (SA) visar landet, siffran skiljer signaler åt och suffixet (ABC) är den enskilda stationen.
    2. 8Sveriges prefixserierSveriges prefixserier. Av ITU:s tvåbokstavsprefix som börjar med S tillhör SA–SM Sverige, och dessutom 7S och 8S. Övriga prefix tillhör andra länder.
    3. 9Prefix i NordenPrefix i Norden (schematisk bild, inte skalenlig). Åland har eget prefix, OH0, trots att det hör till Finland.

  4. Trafikteknik: så kör man ett QSO

    1. 10Så går ett QSO tillSå går ett QSO till. De flesta kontakter följer samma sju steg, på telefoni såväl som i telegrafi. Stegen 1–3 upprepas tills någon svarar.
    2. 11Ett QSO på tidsaxelnEtt QSO på tidsaxeln. Stationerna växlar på att sända (sändningsperioder kallas ”varv”). Anropssignalerna ska höras i början och slutet och med korta mellanrum emellan.
    3. 12Split-trafik vid en pile-upSplit-trafik vid en pile-up. DX-stationen sänder vid 0 kHz men lyssnar några kilohertz högre upp. De som ropar fördelar sig över lyssningsområdet och ska inte sända på själva sändfrekvensen.

  5. Bokstaveringsalfabetet, Q-koder och förkortningar

    1. 13Anropssignalen SA5ABC stavadAnropssignalen SA5ABC stavad på två sätt. Siffran sägs som vanligt (”fem”); bokstäverna ersätts av kodord. Anropssignalerna i artikeln är påhittade.
    2. 14RST-skalorna med rapporten 579Rapporten 579 uppdelad i sina tre delar. R och S används i telefoni (”fem sju”), alla tre i telegrafi.
    3. 15S-metern på en dBm-axelS-metern på en dBm-axel. Sex dB per S-enhet; VHF-skalan ligger 20 dB lägre än kortvågsskalan. Den som vet hur många dB en signal ligger över S9 kan direkt räkna ut nivån.

  6. Morsetelegrafi (CW)

    1. 16MorseträdetMorseträdet. Följ en punkt åt vänster och ett streck åt höger: .-. leder till R, och -.-. leder till C. Siffrorna 0–9 ligger på nivå fem, längst ned, tillsammans med Å.
    2. 17Morsealfabetet som tabellfigurMorsealfabetet som bild: punkterna som små cirklar, strecken som staplar. Bokstäver är markerade i gult, siffror i blått och de svenska bokstäverna Å, Ä och Ö i grönt.
    3. 18PARIS i morse, tidsförhållandenOrdet PARIS som tidsdiagram. Med enheten 60 ms (20 ord per minut) tar ordet exakt 3,0 s. Tänk på att pauserna är lika viktiga som signalerna: det är de som gör att du hör var tecknen börjar och slutar.
    4. 19Farnsworth-metoden jämförd med jämn taktSamma totalhastighet, 10 ord per minut, på två sätt. Överst jämn takt: tecknet P tar 1,32 s. Nederst Farnsworth med teckenhastighet 18 ord per minut: P tar bara 0,73 s, och pauserna (tecken 0,62 s, ord 1,45 s) är längre.

  7. Förbered dig för certifikatprovet

    1. 20Provets ämnesområdenOmrådena som certifikatprovet täcker och en kort sammanfattning av provets uppläggning. Fördelningen av frågor mellan områdena beror på nivå och provomgång, så kontrollera uppgifterna hos SSA.
    2. 21Studieplan på åtta veckorFörslag på studieplan över åtta veckor. Övningsproven pågår hela tiden från vecka 2 och blir fler mot slutet, så att du ser vilka områden som behöver mer tid.
    3. 22dB-trappandB-trappan. Addera decibel och multiplicera faktorerna: 13 dB = 10 dB + 3 dB = ×10 · ×2 = ×20. Subtrahera på samma sätt: 7 dB = 10 dB − 3 dB = ×10 ÷ 2 = ×5.

  8. Amatörbanden och bandplaner

    1. 23Amatörbanden på logaritmisk frekvensaxelAmatörbanden på en logaritmisk frekvensaxel. Överst alla band från 135,7 kHz till 250 GHz (heldragna kanter: kontrollerade mot PTSFS 2025:1; streckade: ej kontrollerade, se tabell 2). Nederst kortvågen förstorad, med högsta effekt för fullt certifikat; blå staplar är de band som även gäller för instegscertifikatet.
    2. 24Effekttrappan på 160 m-bandetEffekttrappan på 160 m-bandet enligt PTSFS 2025:1, 38–41 §. Effekten gäller med fullt certifikat; instegscertifikatet omfattar inte bandet.
    3. 25IARU Region 1:s HF-bandplan för 160–20 mIARU Region 1:s HF-bandplan (version från 2016) för 160–20 m. Varje band är ritat i full bredd så att segmenten syns; frekvenserna anges i kHz. De smalaste segmenten är för små att märka ut och står i tabell 3.
    4. 26Bandplan för 2 m-bandet (144–146 MHz)IARU Region 1:s bandplan för 2 m-bandet. SSB-anropet är 144,300 MHz, APRS ligger på 144,800 MHz och FM-anropet på 145,500 MHz. Repeatrarna ligger i två segment med 600 kHz skillnad mellan ut- och ingångsfrekvens.

  9. Digitala trafiksätt: FT8, RTTY, PSK och mer

    1. 27Bandbredd för digitala trafiksättBandbredd för några trafiksätt (logaritmisk skala). Strecken visar de största bandbredder som IARU Region 1:s HF-plan (versionen från 2016) anger för CW, smalbandiga trafiksätt och alla moder. Observera att en FT8-signal tar upp mindre än en femtiondel av en telefonikanal.
    2. 28Dator och transceiverSå ansluts en dator till en transceiver. Gränssnittet kan vara ett ljudkort inbyggt i radion (USB), en extern modul eller datorns vanliga ljudkort med en PTT-krets. Datorns klocka kommer från internet (NTP) eller en GPS-mottagare.
    3. 29Ett FT8-QSO på tidsaxelnEtt FT8-QSO på tidsaxeln. A = SM0AAA och B = SM5BBB i tabell 1. Varje ruta är en sändning på 12,64 s i en period på 15 s; stationerna sänder växelvis, och programmet lyssnar under tiden den andra stationen sänder.
    4. 30Från meddelande till FT8-signalFrån meddelande till signal i FT8. Siffrorna är hämtade ur protokollbeskrivningen i QEX. Raden längst ned visar de 79 symbolernas ordning: synk (7), data (29), synk (7), data (29), synk (7).
    5. 31FT8 i spektrum och vattenfallPrincipskiss av hur FT8 ser ut i spektrum (överst) och vattenfall (nederst). Signalerna är konstruerade för figuren. Varje signal är 50 Hz bred, jämna och udda perioder har olika stationer, och starka signaler syns som tydligare gula fält.
    6. 32Ett APRS-nätEtt APRS-nät. Heldragna pilar är radiolänkar på 144,800 MHz, streckade pilar är internetförbindelser. Meddelanden kan gå i båda riktningarna: från radio via iGate till internet och tillbaka ut via en annan iGate.

  10. Repeatrar och digital röstkommunikation

    1. 33RepeaterprincipenRepeaterprincipen. Överst: en repeater med gemensam antenn och duplexfilter. Mottagaren lyssnar på ingången, styrenheten avgör om signalen ska släppas igenom och sändaren sänder på utgången. Nederst: stationerna i dalarna når varandra via repeatern, trots att berget stoppar den direkta förbindelsen. Frekvenserna är exemplet RV50.
    2. 34Repeaterkanaler på 2 m och 70 cmRepeatersegmenten i IARU Region 1:s bandplan på 2 m och 70 cm. Kanalerna RV50 och RU370 är exempel: utgången ligger högre än ingången, och skiftet är 600 kHz respektive 2 MHz.
    3. 35Var subtonen ligger i förhållande till taletVar tonerna ligger. CTCSS-tonen ligger under talbandet och filtreras bort i mottagaren, så att den inte hörs. Tonsignalen 1 750 Hz ligger mitt i talbandet och hörs som ett kort pip.
    4. 36Länkade repeatrar och hotspotsLänkade nät. Repeatrar, hotspots och klienter på internet är anslutna till samma nät. Det som sägs i en handapparat i stad A kan höras i stad B, i en hotspot eller i en mobil. Heldragna linjer är radio, streckade internet.
    5. 37Analog FM, DMR, D-STAR och System Fusion i jämförelseFyra system i jämförelse. Staplarna visar kanalbredden i förhållande till en 12,5 kHz-kanal. Uppgifterna kommer från sekundärkällor och kan variera mellan tillverkare och versioner.
    6. 38Två samtal på en frekvens i DMRTvå samtal på en frekvens i DMR. Kanalen delas i tidsluckor som turas om. Handapparaterna sänder bara i sin lucka, så de stör inte varandra. Figuren är schematisk och visar inga verkliga tider.

  11. Amatörsatelliter, ISS och EME

    1. 39Geometri för en ISS-passageGeometri för en ISS-passage (jorden är ritad i skala). Avståndet till satelliten är störst vid horisonten och minst rakt ovanför. Avstånden är beräknade med en cirkulär bana på 420 km höjd och jordradien 6 378 km.
    2. 40Dopplerförskjutning under en ISS-passageDopplerförskjutning under en ISS-passage, beräknad för en cirkulär bana på 420 km höjd utan hänsyn till jordens rotation. Förskjutningen är störst vid horisonten och går genom noll vid närmaste punkt. Skalan är tre gånger större på 437,8 MHz än på 145,8 MHz.
    3. 41Så beräknas en satellitpassageSå beräknas en satellitpassage. Banelement och en banmodell ger läget. Tiden och din position gör läget till en riktning och ett avstånd. Dopplerförskjutningen följer av hur snabbt avståndet ändras.
    4. 42Linjär transponder: icke-inverterande och inverterandeLinjär transponder. Ett helt band översätts på en gång. Vid inverterande översättning byter ordningen riktning, och sidbandet byter från övre till undre. Signalerna A, B och C är exempel.
    5. 43Bandplan för QO-100:s smalbandstransponderBandplan för QO-100:s smalbandstransponder enligt AMSAT-DL. Skalan visar upplänken, och nedlänken ligger 8 089,5 MHz högre. Nödfrekvensen är 10 489,860 MHz ned och 2 400,360 MHz upp.
    6. 44Elevationsvinkel mot QO-100 från svenska orterBeräknad elevationsvinkel mot en geostationär satellit på 25,5° Ö från fem svenska orter. Ju längre norrut, desto lägre står satelliten och desto viktigare är fri sikt mot söder.
    7. 45Dämpning för några amatörradiolänkarDämpning för några amatörradiolänkar. De första fyra är dämpning i fri rymd (QO-100 från Stockholm). Månvärdena är dämpning mellan isotropa antenner enligt radarekvationen med 6,5 % reflektion. Observera att axeln börjar vid 100 dB.

  12. DX, contest, diplom och friluftsaktiviteter

    1. 46Från spot till bekräftad kontaktFrån spot till bekräftad kontakt. Gula steg sker i radion, blå steg sker via internettjänster. Notera att loggningen är kopplingen mellan de två världarna.
    2. 47Poängprincipen i en contestPoängprincipen i en förenklad contest. Samma antal kontakter ger dubbelt så många poäng med dubbelt så många multiplikatorer, eftersom poängen multipliceras.
    3. 48SOTA, POTA och WWFF: kontakter för en giltig aktiveringFriluftsprogrammens krav på antal kontakter för en giltig aktivering. Programmens egna regler har företräde, så kontrollera dem innan du ger dig ut.
    4. 49Rävjakt: pejling och sändningsschemaRävjaktens princip. Två pejlingar från olika platser korsas där rävens sändare finns; en tredje pejling gör det säkrare. Nederst turas fem rävar om att sända, en minut var.

  13. Bygga en amatörradiostation

    1. 50Vilken första station passar dig?Tre vanliga sätt att börja. Alla tre grenar behöver anropssignal, logg och säkerhetstänk. Instegscertifikatet täcker banden 40, 20, 15, 10, 6 och 2 m med högst 25 W.
    2. 51Blockschema över en amatörradiostationBlockschema över en kortvågsstation. Gula rutor är radiokedjan, grå rutor är tillbehör och blå markeringar är jordning. Överspänningsskyddet sitter vid ingången, och koppling till gemensam jordskena minskar spänningsskillnader mellan delarna.
    3. 52Spänningsfall i likströmskabelSpänningsfall i en kopparkabel vid 20 A som funktion av avståndet mellan aggregat och radio (kabeln räknas fram och tillbaka). Grövre kabel och kortare avstånd ger lägre spänningsfall. Den streckade linjen vid 0,5 V är ett riktvärde, inte en gräns.
    4. 53Effekt, decibel och S-enheterEffekt, decibel och S-enheter relativt 100 W, med 6 dB per S-enhet. Att halvera effekten kostar bara en halv S-enhet. En antennförbättring på 6 dB är lika värd som att höja effekten fyra gånger.

  14. Amatörradio i beredskap

    1. 54Nödcentra på kortvågNödcentra på kortvåg enligt IARU Region 1:s bandplan (versionen från 2016). Varje stapel är ett band i full bredd, och markeringen visar nödcentrumets plats. Bandplanen revideras, så kontrollera aktuell version.
    2. 55Fyra lager i amatörradiokommunikation vid krisFyra lager i amatörradiokommunikation vid kris, från lokalt till globalt. Det som når längst är mest beroende av tid på dygnet och solaktivitet.
    3. 56E-post över amatörradioPrincipen för e-post över amatörradio. Radiolänken (gul) går till en gateway som har internet; resten av vägen (blå) går över internet. Två stationer kan också skicka direkt till varandra utan internet.
    4. 57Drifttid som funktion av medelströmDrifttid = användbar kapacitet / medelström. Logaritmiska axlar gör att varje kapacitet blir en rät linje. De två punkterna är räkneexemplets 100 W (3,35 A) och 25 W (1,95 A) vid 50 Ah användbar kapacitet.

Fler områden i bilder

Alla artiklar i Amatörradio